”Mitt uppdrag ska underlätta för kollegorna”

Det var inte självklart för Eva Beckvid att söka uppdraget som förstelärare, men en rektor som besökt några lektioner gillade vad hon såg. Hon uppmanade Eva Beckvid att vara med i en meritering för särskilt yrkesskickliga lärare. Den genomfördes under förra läsåret och efter omfattande tester och utvärderingar kände hon sig redo.

– I och med att jag hade klarat meriteringen så kändes det okej att söka uppdraget. Nu har jag ändå visat att jag inte är helt fel ute som lärare. Men jag var lite tveksam eftersom det finns så många lärare här på skolan som är fantastiska, säger hon.

Eva Beckvid är lärare i engelska och franska vid Blackebergs gymnasium i Stockholm och på skolan finns ytterligare en förstelärare samt en lektor. Meriteringen som gjordes var omfattande.

– Man skulle visa att man uppnår olika kriterier för en yrkeskicklig lärare. Det kunde till exempel handla att man når väldigt goda resultat med eleverna och att alla elever blir sedda samt att man bidrar till ett kollegialt lärande. Och så blev vi utvärderade. Av våra klasser, vårdnadshavare, kollegor och rektorer.

Vem är en yrkesskicklig lärare?

– Ja… hur avgör man det? Man måste verkligen älska sitt jobb. Man måste känna att man gör ett bra jobb men samtidigt måste man vilja utvecklas och vilja bli ännu bättre. Man måste också kunna inspirera eleverna och få dem att förstå varför man jobbar med de saker som man gör. Om eleverna förstår varför blir de motiverade och undervisningen får en mening.

Vad innebär uppdraget som förstelärare?

– En av många arbetsuppgifter är att jag ska försöka utveckla det kollegiala lärandet på skolan. Jag har ju ingen annan kunskap än mina kollegor men jag kan tänka till lite extra, pröva nya metoder och ta initiativ till pedagogiska diskussioner och till att vi blir bättre på att ta vara på varandras kunskaper. Vi kommer att jobba mycket med formativa uppgifter. Det känns också viktigt att få till en ökad kontakt med universitetet. Jag skulle vilja ha ett samarbete mellan språkämnena och Stockholms universitet, säger Eva Beckvid och fortsätter:

– Ett stort problem är att alla lärare är så fruktansvärt tyngda av arbete redan som det är. Som förstelärare kan jag inte komma med nya idéer som innebär att mina kollegor ska jobba ännu mer än de redan gör för då blir det orimligt. Mina förslag måste ingå i det vi redan gör.

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet är det bara runt 9 procent av kommunerna som skjuter till pengar för att lyfta bort arbetsuppgifter från de nya tjänsterna. Kommunerna får pengar från staten för att betala löneökningen, men inte för vad det kostar att sänka arbetstiden.  Eva Beckvid hör till dem som fått nedsättning genom att en halv grupps undervisning tagits bort. 

– Jag hade aldrig sökt det här om det inte innebar en nedsättning av mina ordinarie arbetsuppgifter. Det talas ständigt om att karriärtjänsterna innebär en löneökning men om vi inte samtidigt får en nedsättning i tid har vi ju inte fått någon löneökning i praktiken, bara ersättning för att man tagit på sig en extra arbetsuppgift. Om den här reformen ska leda till skolutveckling måste vi få tid att verkligen ägna sig åt vårt uppdrag annars kan de utökade uppgifterna gå ut över undervisningen och då är man ingen bra lärare i alla fall.

Varför är det viktigt med införandet av karriärtjänster?

– Jag är inte helt säker på att det här är sättet för att öka statusen för yrket. Däremot kan jag se att tjänsten är viktig för skolans och kollegornas utveckling. Jag kan leta upp intressant fortbildning, ha koll på den senaste forskningen och se till att vi får igång pedagogiska samtal som annars så lätt försvinner och på så sätt avlasta mina kollegor lite grann och underlätta deras arbete.

Vad skulle höja läraryrkets status?

– Lönen är en sak eftersom det i vårt samhälle innebär status att ha hög lön. Men det handlar också om att många inte förstår att det krävs otroligt mycket av en lärare utan man tänker att det där kan väl vem som helst göra. Det är också många som har synpunkter på och lägger sig i hur vi ska utföra vårt jobb. I hur många yrken är det så? Självklart kan det bli fel men vi måste ju förlita oss på att lärare är professionella och på det stora hela gör ett bra jobb.

Enligt en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjort bland sina medlemmar svarade cirka 60 procent att karriärtjänsterna är tidsbegränsade tjänster. Det var inte så det var tänkt menar förbundet.

För Eva Beckvids del gäller försteläraruppdraget för ett år.

– Jag hoppas att mitt uppdrag ska underlätta för mina kollegor. Jag hoppas att det blir en positiv kick, att vi ska få mer inspiration i vårt arbete som får eleverna att nå ännu längre samt ta tillvara på alla goda idéer som redan finns på ett bättre sätt.