Modellen fick frånvaron i klassen att minska
I Salems kommun har en modell för att hjälpa elever med långvarig skolfrånvaro visat sig fungera bra. För att stötta eleverna är kartläggning, individuella mål, utvärdering och samverkan viktigt.
Modellen, som kallas Nytorpsmodellen, är utvecklad av Anna Borg, skolsamordnare vid Karolinska institutet och tidigare lärare och rektor. Målet med modellen, som har prövats i en grundskola i Salems kommun mellan 2013 och 2014 och vid en mobil enhet redan 2009, är att skapa ett stöd för elever med långvarig frånvaro genom att kartlägga samt försöka förstå vad som motiverar eleverna att lyckas nå sina mål.
– Ett viktigt syfte med modellen är att få fram elevens personliga mål med skolan och livet men också att använda kraften i elevens nätverk för att nå dit. När vi samarbetar med eleven i centrum har vi bra förutsättningar att öka närvaron och höja betygen, säger Anna Borg.
Utgångspunkten i modellen är att göra en kartläggning och använda olika tekniker som syftar till att skapa tydlighet, måluppfyllelse, motivation och ett bra bemötande.
– Att ta tillvara på kraften i det omgivande nätverket är den mest centrala delen i modellen, säger Anna Borg och tillägger:
– Att eleven förstår var han eller hon befinner sig i relation till vad de vill uppnå är viktigt. Utifrån detta insåg vi att kartläggning är centralt. Vi använde en enkel tidsanalys. I den ingick tre frågor: vilka aktiviteter ger kraft? Vilka aktiviteter är inbokade? Hur ska tiden organiseras kring läxor och hemuppgifter från skolan?
Tidsanalysen visade att en majoritet av eleverna i en helt vanlig klass hade för mycket att göra. Tiden för skolarbetet hanns inte med i den utsträckning som eleverna själva ville, uppger Anna Borg.
– Tillsammans började vi diskutera hur eleverna lär och vad som gör att de utvecklar sitt lärande. Tillsammans funderade vi över framgångsfaktorer och satte upp personliga mål.
Arbetssättet påverkade också Anna Borg som pedagog.
– Jag behövde på ett annat sätt än tidigare öka strukturstödet i min undervisning. Arbetslaget behövde också utveckla sitt samarbete och sin samsyn för att stötta eleverna i vårt planeringsarbete, säger hon.
Ett resultat var att i Anna Borgs klass minskade frånvaron och färre åtgärdsprogram behövdes skrivas. Relativt snart började eleverna dessutom prestera bättre och få högre betyg.
– Det berodde på att vi jobbade systematiskt, gjorde en kartläggning och använde modellen som ett arbetsverktyg för att planera helhet och vilket ansvar alla hade. Dessutom följde vi upp målen två gånger i veckan. Om det inte fungerade justerade vi.
Nytorpsmodellen har i olika utvärderingar, enkäter och intervjuer under fem års tid visat sig ha goda effekter på hur eleven upplever den egna motivationen och förståelsen för hur arbetet ska göras.
– Det är viktigt att eleverna ägnar sig åt självreflektion, tränar och ges stöd i att ta kontakter, förstå och utveckla social förståelse, träna sig att kommunicera och bli medveten om sig själv och sina och andras styrkor, säger Anna Borg.
I dag är Nytorpsmodellen en av delarna i ett skolprojekt som Karolinska Institutet Center of Neurodevelomental Disorders, KIND, ansvarar för. Just nu analyserar de modellens resultat som bland annat visar markant högre närvaro och måluppfyllelse för samtliga elever i den särskilda undervisningsgrupp för elever med neuropsykiatriska diagnoser under 2013 till 2014 i Salems kommun, som ingår i studien.