”Modellen med massor av huvudmän har aldrig fungerat”
Regeringen försöker med fack och arbetsgivare vaska fram en metod som ska garantera att deras tre årliga miljarder verkligen går till höjda lärarlöner. Skolstrategen och debattören Per Kornhall tycker att de börjar i fel ände.
– Man borde forma ett system där staten tar större ansvar och därmed blir en mer formell part i lönesättningen, säger han.
Idén med statliga pengar till höjda lärarlöner i dagens utspridda skolsystem har kritiserats av ekonomer, politiker och debattörer ända sen den kläcktes. När statens pengar rinner in i ena ändan är det svårt, för att inte säga omöjligt, att verkligen veta vad som händer i den andra – oavsett om mottagaren är en kommun eller ett privat företag. Staten har ingen formell rätt att kräva den typen av kontroll.
– Nu när man sätter sig i denna form av centrala förhandlingar blir det ännu tydligare att det som egentligen behövs är en reformering av systemet i sig. Det är där problemet ligger och det är dags att inse det. Modellen med massor av huvudmän och oklart ansvar för lärarkåren har inte fungerat på 25 år, säger Per Kornhall.
”Vissa ämnen är på väg att utrotas” sa LR:s ordförande Bo Jansson tidigare, och syftade i första hand på teknik och NO där lärarbristen är som störst. Bristen brukar delvis förklaras med att lärarlönerna är alltför låga jämfört med andra yrken som teknik- och naturvetenskapligt kunniga kan ägna sig åt. Men Per Kornhall tycker ändå att den typ av lönefokuserad avtalslösning som nu arbetas fram av regeringen är för kortsiktig.
– Om de nu lyckas finna och enas kring formerna för detta – hur länge gäller det? Skolan behöver långsiktiga lösningar som fortsätter att gälla även när skolan inte står lika högt på den politiska agendan. Det duger inte att bara lappa och laga, säger han.
Hur bedömer du sannolikheten att någon sådant skifte kommer?
– Jag har visst hopp faktiskt, jag tror inte att det är omöjligt att det kommer en förändring. OECD pratar om det, partier över blockgränserna ser problemet. Om staten skulle kliva in och ta mer ansvar tror jag att signalen skulle väcka en rejäl revanschlusta hos skolpersonalen, och en vilja att hjälpa till med bygget av någon bättre. Jag upplever att det finns en stor förändringskraft ute på skolorna.