Moderna språk behandlas styvmoderligt

Lagom till Språklärarnas riksförbunds 75-årsjubileum presentar Lärarnas Riksförbund sin rapport ”Språk är framtiden”, där lärare som undervisar i engelska och moderna språk svarat på frågor om språkundervisningen.

– Tittar man sammantaget på rapporten visar den att moderna språk behandlas på ett sätt som inga andra ämnen behandlas på. Ingen skulle hitta på att sätta ihop elever från olika årskurser i samma klass i andra ämnen. Vi har också medlemmar som rapporterar om extremt stora grupper med över 40 elever. Man gör så eftersom eleverna kan komma att hoppa av, men det är ju som att be dem att hoppa att av, säger Helena von Schantz, ordförande i Språklärarnas riksförbund.

När det gäller moderna språk är det enligt rapporten relativt vanligt att elever som befinner sig på olika språknivåer i kurssystemet blandas. 51 procent av lärarna uppger att det sker ofta eller ibland. När grupper slås ihop är det organisatoriska eller ekonomisk beslut som ligger bakom, inte pedagogiska.

83 procent av lärarna i engelska och 80 procent av dem som undervisar i moderna språk svarade ja på frågan om de har behov av ökad fortbildning i undervisningsspråket. Ungefär 4 av 10 har deltagit i ämnesdidaktisk språkutbildning under de senaste fem åren och när det gäller betald fortbildning i det land där språket talas är det bara 8 procent av engelsklärarna och 12 procent av lärarna i moderna språk som fått tillgång till detta.

– Behovet av den här typen av påfyllning är en förutsättning för att man ska kunna vara en bra språklärare, man måste ha koll på vad som händer i landet och dess kultur. Och för att upprätthålla ett språk behöver man ibland också vistas i landet. Tidigare hade varje läraren en individuell fortbildningspott, men nu är fortbildning så gott som alltid centralt ordnad och då drabbas språket speciellt, säger Helena von Schantz.

Enligt rapporten varierar undervisningstiden i språk stort i gymnasieskolan. I genomsnitt läggs 86 timmar ut på en 100-poängskurs i engelska. Över 80 procent av lärarna i undersökningen önskar en reglering av undervisningstiden där en gymnasiepoäng en undervisningstimma.

Många elever i grundskolan läser inte moderna språk och avhoppen är stora. I undersökningen har lärarna i moderna språk själva fått föreslå åtgärder för att höja statusen på ämnet. En stor andel av lärarna anser att moderna språk bör vara obligatoriskt i grundskolan och/eller på gymnasieskolan högskoleförberedande program.

– Jag tror att det skulle innebära stora vinster om modernas språk blev obligatoriskt. Nu har vi ett enda ämne som eleverna kan välj bort och det innebär en tydlig signal från samhället om att språk inte är viktigt. Det är viktigt för både skolan och landet att språken uppvärderas igen, säger Helena vom Schantz.

Lärarnas Riksförbund vill nu se att språklärarnas fortbildning stärks. Man vill också ha en fastställd timplan för varje kurs i gymnasieskolan och menar att undervisningsgrupperna storlek behöver regleras. I rapporten säger man också att rektorer måste få utbildning i schemaläggning eftersom vissa ämnen – som moderna språk – tenderar att få oattraktiva positioner i schemat.

Undersökningen bygger på svar från 762 språklärare i grundskolan och gymnasieskolan.