Annons
Foto: Kalle Assbring

Modigt beslut för likvärdighet

Publicerad 27 mars 2015

Fakta

Om lärarna

Minna Wadman
Jobbar på: Alpha.
Lärare i: Svenska, svenska som andraspråk och historia. Undervisar i svenska i årskurs nio.
Före omorganisationen: Jobbade på Långbergsskolan, F-9 skola där omkring 90 procent av eleverna på högstadiet hade annat modersmål än svenska.

Antal koppar kaffe per dag: 0-3, vissa dagar blir det bara te.
Hur vill du ha kaffet: Färskmalda bönor med "riktig" mjölk som medtages hemifrån:)
Betyg på skolkaffet: D

Herta Lind Fagerlind

Jobbar på: Alpha.
Lärare i: Engelska och franska. Undervisar i engelska i årskurs nio och franska i årskurs 7- 9.
Före omorganisationen: Jobbade på Långbergsskolan.

Koppar kaffe per dag: 1-2
Hur du vill ha kaffe: Café au lait
Betyg på skolkaffet: C

Sanna Nornberg
Jobbar på: Omega.
Lärare i: Svenska som andraspråk och engelska men undervisar endast i engelska i årskurs 8.
Före omorganisationen: Jobbade på Brandkärrsskolan, en F-6 skola där en stor andel av eleverna hade annat modersmål än svenska.

Koppar kaffe per dag: 1-2
Hur du vill ha det: Islatte
Betyg på skolkaffet: - (dricker bara hemmagjord latte alt köpt)

Ann Löwbeer
Jobbar på: Alpha.
Gör: Lärare i svenska, skolbibliotekarie på Nyköpings högstadium på 50 procent och språk- läs och skrivutvecklare mot F-6 på 50 procent.
Före omorganisationen: Jobbade på liknande sätt på Borgmästarhagsskolan som nu heter Omega.

Koppar kaffe per dag: 2
Hur du vill ha det: Svart, gärna knappen med nymalda bönor
Betyg på skolkaffet: C
 

Relaterat

För att bryta segregationen och skapa en likvärdig skola togs ett radikalt beslut i Nyköping. Stadens fyra kommunala högstadieskolor slogs ihop till en. Lärarna vittnar om en påfrestande omorganisation och flera barnsjukdomar. Men de är trots allt övertygade: det fanns ingen annan väg att gå.

Klasserna på Nyköpings högstadium är namngivna från A till O. På en skola med 1 200 elever räcker det till 15 parallella klasser. De elever som tidigare gick på Långbergsskolan, Nicolaiskolan, Borgmästarhagsskolan och Oppebyskolan samlas nu på en skola, om än uppdelade i två byggnader.

Borgmästarhagsskolans byggnad är kvar, omdöpt till Omega och fem minuters promenad därifrån ligger nybyggda Alpha. För kommunens lärare och elever innebar höstens skolstart nya kollegor, en ny organisation, en ny ledning och nya skolkamrater. Klasserna i årskurs åtta och nio är intakta. I årskurs sju är de omgjorda från grunden.

Vad ligger bakom omorganisationen?

Minna Wadman: Jag hann arbeta på Långbergsskolan i 17 år och har varit med från när vi hade omkring 10 procent elever med utländsk bakgrund till vi hade över 90 procent på högstadiet. Det fria skolvalet blev inte lyckat för våra elever. Skolan valdes bort, de med utländsk bakgrund blev kvar samtidigt som elevantalet minskade enormt.

Herta Lind Fagerlind: Det handlade också om att Borgis, det som nu är Omega, var en väldigt populär skola med högt söktryck. Det bidrog till att urholka de övriga skolorna och skapade homogena kulturer på respektive skola.

Minna: Omorganisationen handlade inte bara om att bryta segregationen utan även om att skapa likvärdighet. Resultaten skiljde sig åt mellan skolorna. Gamla Borgis låg väldigt högt jämfört med till exempel Långbergsskolan.

Ann Löwbeer: Det fanns profiler på Borgis som lockade elever och det gav status att gå musik, det blev nästan lite exkluderande. Till slut blev det ohållbart när vissa klasser på skolan låg i topp och andra klasser var hur jobbiga som helst att ha. Det blev inte bra.

Herta: Jag har jobbat där, i ett icke-profil-arbetslag, och man kände sig som ett B-lag gentemot musik. Det var väldigt olika social belastning i de olika lagen.

Ni har på ett väldigt konkret och drastiskt sätt försökt bryta segregationen – är det här vägen att gå?

Minna: Det vet vi inte än. Men vi som jobbade på Långbergsskolan var väldigt positiva till förändringen, det var efterlängtat. De sista åren kände vi att så här kan vi inte ha det, våra elever måste få möta andra. Det enda jag var bekymrad över var att skolan blir så stor, man blir mer anonym här. 

Ann: Vad skulle vi ha gjort annars? Vad finns det för alternativ annat än att mixa rejält? Jag tycker att det är synd att man inte mixade alla klasser, i alla fall åttorna. Visst, man hade kunnat ta det mer successivt. Nu blir några försökskaniner och personalen har utsatts för stora påfrestningar. Det har bitvis varit jättejobbigt. Men samtidigt kände jag, äh nu tar vi allt på en gång.

Herta: Det var verkligen, nu gå vi ”all in”. Allt ställdes på sin spets.

Har ni kunnat se några positiva konsekvenser?

Sanna Nornberg: Mina gamla elever har vidgat sitt umgänge.  Jag hade några somaliska tjejer som jag ser går runt med svenska tjejer från andra områden som de aldrig hade träffat annars. Det öppnar nya världar för barnen. Och det gäller förstås åt båda håll. Det är lätt att prata om att nu får barnen från invandrartäta områden äntligen möta svenskar. Men det finns många infödda svenskar som behöver vidga sina perspektiv. Nu finns möjligheten att lära känna människor från Somalia eller Syrien och att se att de inte är konstiga. Den biten är väldigt positiv.

Minna: Det verkar som att sjuorna har blivit lyckade sammansättningar. Tittar man på betyg och resultat så har det blivit en bra fördelning och klasserna fungerar bra. Deras sammansättning är genomtänkt i minsta detalj.

Herta: Man har utgått från Salsa-värden, föräldrars utbildningsnivå, resultat på de nationella proven, vilka behov som funnits tidigare och bostadsområde med målet att skapa heterogena och likvärdiga klasser. Socialt sett har det blivit en bra balans och som jag uppfattar det är det ganska lugnt.

Sanna: Det blir mer dynamik i grupperna om man mixar elever, starka elever kan dra med sig de andra. Blandade grupper är jättebra så länge det inte blir extrema skillnader. Men jag tror inte att det fungerat lika smärtfritt med sjuorna på Omega. Jag vet inte vad det beror på, det är trängre där, sjuorna kommer nära inpå varandra och finns det en social problematik så märks det tydligt.

Minna: På Alpha har det blivit lyckat. En skillnad är att på Omega går de åttor och nior som gått där tidigare, här är alla nya för alla. Ingen har någon historia på skolan.
Herta: Personalgrupperna är mixade på båda enheterna men det gamla huset är ju kvar och rutinerna finns till viss del kvar. Det gör det komplicerat, det finns en Borgiskultur som sitter i väggarna. Här på Alpha blev allt nytt vilket jag tror har gjort det enklare för oss.

Hur har elever och föräldrar reagerat?
Ann: Det var mycket snack bland eleverna innan. ”Det kommer bli bråk”, ”ni kommer ångra er”. Men det har inte varit ett enda slagsmål.

Herta: Många tyckte att det var spännande, man var lite nyfiken på de andra. När de kom in här i skolan var reaktionen: ”wow, ska vi vara här!”

Ann: En del av musikprofilens föräldrar gillade inte att man tog bort de klasserna, de fungerade ju bra. Jag kan förstå det, det är inte lätt att släppa förmånen att gå i en välfungerande skola bara för att andra ska få det bättre. Det är en form av dela-med-sig-tanke som inte är självklar.

Vilka utmaningar återstår att lösa?

Sanna: Många på Omega upplever att man har gjort sig av även med det som fungerade bra. Ett problem är att klasserna nu är stora. Det finns inga mindre undervisningsgrupper längre och vi upplever att mycket av det välfungerande stödet försvunnit. Det blir kanske särskilt märkbart på Omega som tar emot de nyanlända eleverna.

Herta: Man har förändrat precis allt och vi har inte hunnit ta oss igenom alla barnsjukdomar än. Jag tror inte att vi har sett alla konsekvenser av omorganisationen, förmodligen kommer vi göra korrigeringar efter hand. Man kan inte ha 30 elever själv i engelska med så här stor spridning på eleverna till exempel och vi har flera lärare i svenska som andraspråk vars kunskaper inte utnyttjas nu.

Minna: Tidigare läste vissa sva-eleverna för sig. Nu är tanken att alla ska vara i samma klassrum. Det tror jag är positivt för många av eleverna men man måste också se till individens behov. En del elever hänger inte med i stor grupp och då utvecklas inte språket.

Ann: Att göra ett jättestort integrationsprojekt och inte bry sig mer om att ge personalen den kompetens som behövs är problematiskt. Jag tycker att man skulle ha ordnat en utbildning om språkutvecklande arbetssätt för alla direkt. Det finns en övertro på att lärare kan jobba så utan utbildning. Men hur ska man kunna det?

Minna: Och även om alla jobbar språkutvecklande i alla ämnen så behöver våra nyanlända elever få stöd, kanske i mindre grupp eller handledning på modersmålet.

Ann: Det är väl när det gäller stödet som det felat lite. Att ta bort de små, statiska grupperna med stödundervisning tycker jag är jättebra. Nu kan man vara mycket mer flexibel. Men om alla ska vara i stora klasser måste det finnas ett bra stöd där och det har tyvärr inte fungerat.

Har det varit värt allt slit?

Ann: Vi är kritiska mot vissa saker, men inte mot integrationstanken. En del skulle förberetts bättre, man borde ha tagit bättre vara på det som faktiskt var bra. Det har varit slitig, ett tjugotal i personalen har valt att lämna. Jag tycker att man borde ha gjort mer för att stötta personalen.

Herta: Men det är absolut värt det. Jag kan inte se hur Nyköpings kommun skulle kunna ha en lyckad skolutveckling framför sig om man inte hade gjort det här. Jag är stolt över att jobba i en kommun som vågar, det kräver ett jättemod. Sedan hade man kunnat göra saker annorlunda men så är det ju alltid.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Annons
Annons

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons