Annons
 - Kalle Assbring
Foto: Kalle Assbring

Modigt beslut för likvärdighet

Publicerad 27 mars 2015

Fakta

Om lärarna

Minna Wadman
Jobbar på: Alpha.
Lärare i: Svenska, svenska som andraspråk och historia. Undervisar i svenska i årskurs nio.
Före omorganisationen: Jobbade på Långbergsskolan, F-9 skola där omkring 90 procent av eleverna på högstadiet hade annat modersmål än svenska.

Antal koppar kaffe per dag: 0-3, vissa dagar blir det bara te.
Hur vill du ha kaffet: Färskmalda bönor med "riktig" mjölk som medtages hemifrån:)
Betyg på skolkaffet: D

Herta Lind Fagerlind

Jobbar på: Alpha.
Lärare i: Engelska och franska. Undervisar i engelska i årskurs nio och franska i årskurs 7- 9.
Före omorganisationen: Jobbade på Långbergsskolan.

Koppar kaffe per dag: 1-2
Hur du vill ha kaffe: Café au lait
Betyg på skolkaffet: C

Sanna Nornberg
Jobbar på: Omega.
Lärare i: Svenska som andraspråk och engelska men undervisar endast i engelska i årskurs 8.
Före omorganisationen: Jobbade på Brandkärrsskolan, en F-6 skola där en stor andel av eleverna hade annat modersmål än svenska.

Koppar kaffe per dag: 1-2
Hur du vill ha det: Islatte
Betyg på skolkaffet: - (dricker bara hemmagjord latte alt köpt)

Ann Löwbeer
Jobbar på: Alpha.
Gör: Lärare i svenska, skolbibliotekarie på Nyköpings högstadium på 50 procent och språk- läs och skrivutvecklare mot F-6 på 50 procent.
Före omorganisationen: Jobbade på liknande sätt på Borgmästarhagsskolan som nu heter Omega.

Koppar kaffe per dag: 2
Hur du vill ha det: Svart, gärna knappen med nymalda bönor
Betyg på skolkaffet: C
 

För att bryta segregationen och skapa en likvärdig skola togs ett radikalt beslut i Nyköping. Stadens fyra kommunala högstadieskolor slogs ihop till en. Lärarna vittnar om en påfrestande omorganisation och flera barnsjukdomar. Men de är trots allt övertygade: det fanns ingen annan väg att gå.

Klasserna på Nyköpings högstadium är namngivna från A till O. På en skola med 1 200 elever räcker det till 15 parallella klasser. De elever som tidigare gick på Långbergsskolan, Nicolaiskolan, Borgmästarhagsskolan och Oppebyskolan samlas nu på en skola, om än uppdelade i två byggnader.

Borgmästarhagsskolans byggnad är kvar, omdöpt till Omega och fem minuters promenad därifrån ligger nybyggda Alpha. För kommunens lärare och elever innebar höstens skolstart nya kollegor, en ny organisation, en ny ledning och nya skolkamrater. Klasserna i årskurs åtta och nio är intakta. I årskurs sju är de omgjorda från grunden.

Vad ligger bakom omorganisationen?

Minna Wadman: Jag hann arbeta på Långbergsskolan i 17 år och har varit med från när vi hade omkring 10 procent elever med utländsk bakgrund till vi hade över 90 procent på högstadiet. Det fria skolvalet blev inte lyckat för våra elever. Skolan valdes bort, de med utländsk bakgrund blev kvar samtidigt som elevantalet minskade enormt.

Herta Lind Fagerlind: Det handlade också om att Borgis, det som nu är Omega, var en väldigt populär skola med högt söktryck. Det bidrog till att urholka de övriga skolorna och skapade homogena kulturer på respektive skola.

Minna: Omorganisationen handlade inte bara om att bryta segregationen utan även om att skapa likvärdighet. Resultaten skiljde sig åt mellan skolorna. Gamla Borgis låg väldigt högt jämfört med till exempel Långbergsskolan.

Ann Löwbeer: Det fanns profiler på Borgis som lockade elever och det gav status att gå musik, det blev nästan lite exkluderande. Till slut blev det ohållbart när vissa klasser på skolan låg i topp och andra klasser var hur jobbiga som helst att ha. Det blev inte bra.

Herta: Jag har jobbat där, i ett icke-profil-arbetslag, och man kände sig som ett B-lag gentemot musik. Det var väldigt olika social belastning i de olika lagen.

Ni har på ett väldigt konkret och drastiskt sätt försökt bryta segregationen – är det här vägen att gå?

Minna: Det vet vi inte än. Men vi som jobbade på Långbergsskolan var väldigt positiva till förändringen, det var efterlängtat. De sista åren kände vi att så här kan vi inte ha det, våra elever måste få möta andra. Det enda jag var bekymrad över var att skolan blir så stor, man blir mer anonym här. 

Ann: Vad skulle vi ha gjort annars? Vad finns det för alternativ annat än att mixa rejält? Jag tycker att det är synd att man inte mixade alla klasser, i alla fall åttorna. Visst, man hade kunnat ta det mer successivt. Nu blir några försökskaniner och personalen har utsatts för stora påfrestningar. Det har bitvis varit jättejobbigt. Men samtidigt kände jag, äh nu tar vi allt på en gång.

Herta: Det var verkligen, nu gå vi ”all in”. Allt ställdes på sin spets.

Har ni kunnat se några positiva konsekvenser?

Sanna Nornberg: Mina gamla elever har vidgat sitt umgänge.  Jag hade några somaliska tjejer som jag ser går runt med svenska tjejer från andra områden som de aldrig hade träffat annars. Det öppnar nya världar för barnen. Och det gäller förstås åt båda håll. Det är lätt att prata om att nu får barnen från invandrartäta områden äntligen möta svenskar. Men det finns många infödda svenskar som behöver vidga sina perspektiv. Nu finns möjligheten att lära känna människor från Somalia eller Syrien och att se att de inte är konstiga. Den biten är väldigt positiv.

Minna: Det verkar som att sjuorna har blivit lyckade sammansättningar. Tittar man på betyg och resultat så har det blivit en bra fördelning och klasserna fungerar bra. Deras sammansättning är genomtänkt i minsta detalj.

Herta: Man har utgått från Salsa-värden, föräldrars utbildningsnivå, resultat på de nationella proven, vilka behov som funnits tidigare och bostadsområde med målet att skapa heterogena och likvärdiga klasser. Socialt sett har det blivit en bra balans och som jag uppfattar det är det ganska lugnt.

Sanna: Det blir mer dynamik i grupperna om man mixar elever, starka elever kan dra med sig de andra. Blandade grupper är jättebra så länge det inte blir extrema skillnader. Men jag tror inte att det fungerat lika smärtfritt med sjuorna på Omega. Jag vet inte vad det beror på, det är trängre där, sjuorna kommer nära inpå varandra och finns det en social problematik så märks det tydligt.

Minna: På Alpha har det blivit lyckat. En skillnad är att på Omega går de åttor och nior som gått där tidigare, här är alla nya för alla. Ingen har någon historia på skolan.
Herta: Personalgrupperna är mixade på båda enheterna men det gamla huset är ju kvar och rutinerna finns till viss del kvar. Det gör det komplicerat, det finns en Borgiskultur som sitter i väggarna. Här på Alpha blev allt nytt vilket jag tror har gjort det enklare för oss.

Hur har elever och föräldrar reagerat?
Ann: Det var mycket snack bland eleverna innan. ”Det kommer bli bråk”, ”ni kommer ångra er”. Men det har inte varit ett enda slagsmål.

Herta: Många tyckte att det var spännande, man var lite nyfiken på de andra. När de kom in här i skolan var reaktionen: ”wow, ska vi vara här!”

Ann: En del av musikprofilens föräldrar gillade inte att man tog bort de klasserna, de fungerade ju bra. Jag kan förstå det, det är inte lätt att släppa förmånen att gå i en välfungerande skola bara för att andra ska få det bättre. Det är en form av dela-med-sig-tanke som inte är självklar.

Vilka utmaningar återstår att lösa?

Sanna: Många på Omega upplever att man har gjort sig av även med det som fungerade bra. Ett problem är att klasserna nu är stora. Det finns inga mindre undervisningsgrupper längre och vi upplever att mycket av det välfungerande stödet försvunnit. Det blir kanske särskilt märkbart på Omega som tar emot de nyanlända eleverna.

Herta: Man har förändrat precis allt och vi har inte hunnit ta oss igenom alla barnsjukdomar än. Jag tror inte att vi har sett alla konsekvenser av omorganisationen, förmodligen kommer vi göra korrigeringar efter hand. Man kan inte ha 30 elever själv i engelska med så här stor spridning på eleverna till exempel och vi har flera lärare i svenska som andraspråk vars kunskaper inte utnyttjas nu.

Minna: Tidigare läste vissa sva-eleverna för sig. Nu är tanken att alla ska vara i samma klassrum. Det tror jag är positivt för många av eleverna men man måste också se till individens behov. En del elever hänger inte med i stor grupp och då utvecklas inte språket.

Ann: Att göra ett jättestort integrationsprojekt och inte bry sig mer om att ge personalen den kompetens som behövs är problematiskt. Jag tycker att man skulle ha ordnat en utbildning om språkutvecklande arbetssätt för alla direkt. Det finns en övertro på att lärare kan jobba så utan utbildning. Men hur ska man kunna det?

Minna: Och även om alla jobbar språkutvecklande i alla ämnen så behöver våra nyanlända elever få stöd, kanske i mindre grupp eller handledning på modersmålet.

Ann: Det är väl när det gäller stödet som det felat lite. Att ta bort de små, statiska grupperna med stödundervisning tycker jag är jättebra. Nu kan man vara mycket mer flexibel. Men om alla ska vara i stora klasser måste det finnas ett bra stöd där och det har tyvärr inte fungerat.

Har det varit värt allt slit?

Ann: Vi är kritiska mot vissa saker, men inte mot integrationstanken. En del skulle förberetts bättre, man borde ha tagit bättre vara på det som faktiskt var bra. Det har varit slitig, ett tjugotal i personalen har valt att lämna. Jag tycker att man borde ha gjort mer för att stötta personalen.

Herta: Men det är absolut värt det. Jag kan inte se hur Nyköpings kommun skulle kunna ha en lyckad skolutveckling framför sig om man inte hade gjort det här. Jag är stolt över att jobba i en kommun som vågar, det kräver ett jättemod. Sedan hade man kunnat göra saker annorlunda men så är det ju alltid.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Psykisk ohälsa bakom sjukskrivningar för lärare

Psykisk ohälsa bakom sjukskrivningar för lärare

Arbetsmiljö

Psykisk ohälsa ligger bakom en dryg tredjedel av sjukskrivningarna för kvinnliga och en femtedel av sjukskrivningarna för manliga tjänstemän.

Annons
Annons
Skolinspektionen pudlar om fasthållning

Skolinspektionen pudlar om fasthållning

Arbetsmiljö

Nu ser Skolinspektionen över sina rutiner för hur de granskar fall där skolpersonal håller fast elever. Samtliga fall där myndigheten konstaterat fasthållning ses över igen.

Annons
43 miljarder till skolan i Liberalernas budgetmotion

43 miljarder till skolan i Liberalernas budgetmotion

Skolpolitik

Förlängd skolplikt och halverat sommarlov för nyanlända. Höjda lärarlöner och fortbildning för lärare. Det vill Liberalerna med sin skuggbudget.

4 av 100 nyanlända klarar kraven

4 av 100 nyanlända klarar kraven

Gymnasiebehörighet

Vid sidan av gruppen nyanlända så ökar andelen niondeklassare som uppnår behörighet till nationella program.
– Det är för tidigt att prata om ett trendbrott, men det är rätt att säga att alla lärares, elevers och rektorers hårda arbete har haft effekt, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons
Annons
It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

Digitala läromedel

Ett program för en elev kan kosta lika mycket som det vanligtvis läggs på litteratur för ett helt ämne. Samtidigt utbildar it-företagen lärarna i fortbildningskurser som saknar vetenskaplig grund.
– Det är bekymmersamt, säger Helena Kvarnsell, lärare i Nacka.

Annons
Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarutbildning

Sjuttio tusen kronor för den som tar lärarexamen. Det är Moderaternas recept för att locka fler in i yrket.

Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Betänkande

Obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och diagnostiska tester i lågstadiet, kopplat till krav på stödåtgärder för de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Det är utredarens förslag på läsa-skriva-räkna-garanti.

Så undviker du fallgroparna i matten

Så undviker du fallgroparna i matten

Matematik

Svenska matteelever får dåliga resultat i internationella jämförelser. Systematiska inlärningsfel och begreppsförvirring är några av orsakerna.

Kritik mot skola som inte står för material

Kritik mot skola som inte står för material

Pengar

En grundskola i Stockholm som ber eleverna att själva stå för pennor, sudd, miniräknare och läsebok väcker upprörda känslor. Föräldrar på skolan menar att det strider mot lagen om avgiftsfri skola.
– Det är skolans uppgift att tillhandahålla material, säger Ragnar Sjölander, ordförande LR Stockholm.

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

Arbetsmiljö

Det är lärarna som kan höja skolans resultat – medan rektors jobb är att implementera lärarnas vision. Det menar Bill Martin, amerikansk skolutvecklare, vars metod följs av skolor över hela världen.

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anpassa stödet efter elevernas nivå – inte uppgifterna.
– Digitala medier blev livsviktigt för att individanpassa, menar Anna Kaya.

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Feedback

Ämnesspanaren och läraren Sara Bruun låter sin klass möta världen under lektionerna. Och hon läser in sin feedback till elevernas individuella texter.
– Jag hinner säga mycket på en minut, säger hon.

Hon fick Ranelidpriset 2016

Hon fick Ranelidpriset 2016

Ranelidpriset

Björn Ranelidpriset 2016 går till Elisabet Reslegård, Läsrörelsens grundare. 

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

SFI

Helena Stenman saknade undervisningsmaterial i ljudform för sina nyanlända elever. Resultatet blev en videoblogg för de som precis startat sin undervisning i svenska.

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

Debatt

Föräldrar uppmanas köpa pennor och limstift till barnen i en skola där ägaren samtidigt tar ut flera miljoner i vinst. Det är inte bara fel – det är ett tydligt brott mot den svenska skollagen. Och det visar med all önskvärd tydlighet att vinstjakt inte hör hemma i den svenska skolan, skriver Freddy Grip (V), skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholm.

Kommentera
Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Undervisningsmetoder

Lärarna Emelie Hahn och Catarina Eriksson fick mycket uppmärksamhet under en konferens i Singapore när de pratade om det svenska entreprenöriella lärandet. Övriga deltagare visade stort intresserade för hur långt Sverige kommit i arbetet med mjuka värden.

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Nyanlända

Ibland tänkte hon att alla nyanlända elever hade inlärningssvårigheter. Sen kom hon på att det nog var hon som hade undervisningssvårigheter.
Så Hülya Basaran vände sig till digital teknik för att undervisa nyanlända.

Lärarens nya kollega – en robot

Lärarens nya kollega – en robot

Digitalt

Professor Stefan Fölster ser en snar framtid med robotlärare och andra innovativa hjälpmedel i klassrummen. Men han ser även riskerna för de skolorna som inte tar till sig av den digitala utvecklingen.

Digitalisering
Varannan lärare nekas digitala läromedel

Varannan lärare nekas digitala läromedel

Digitala läromedel

Nästan hälften av landets lärare saknar helt tillgång till digitala läromedel, och endast var tionde får fortbildning på området av sin arbetsgivare. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

IT

Likvärdigheten i svensk skola brister i den digitala undervisningen.
– Kompetensutvecklingen måste tillbaka till akademin, säger ämnesspanaren och författaren Helena Kvarnsell, en av redaktörerna bakom ”Vi får det att funka”.

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

Digitala verktyg

Forskaren Håkan Fleischer betonar vikten av att göra digitaliseringen på rätt sätt.
– Det behövs smarta digitala verktyg som ger möjligheten för eleverna att jobba på olika sätt, säger han.

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Digitala verktyg

I kampen mot korvstoppning är digitala verktyg en möjlighet. Ämnesspanaren Mikael Bruér gillar Peer instruction – en undervisningsmetod som gör eleverna mer delaktiga i undervisningen.

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Bidrag

Skolverket meddelar idag att ett bidrag på 14 miljoner kronor kommer att betalas ut för att kunna stärka över 1700 lärares specialpedagogiska kompetenser.

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Matematik

Problem med matematiken? Nylanserade matematikinspiration.se ska hjälpa lärare att undervisa genom att skapa diskussioner med eleverna.

Läsförståelse
Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Läsning

Läsförståelse borde vara en viktig del i alla ämnen, inte bara i svenskundervisningen.
– Innan du kan undervisa måste du fundera på hur du själv läser en text, säger läsforskaren Barbro Westlund.

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Läsförståelse

Ämnesläraren Anna Nord forskade på sitt eget införande av lässtrategier i gymnasiets år tre. Nu har hon dåligt samvete för alla år hon jobbat utan.
– Det finns så många fördelar, och det gynnar både de goda läsarna och de med större utmaningar, säger hon.

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Läsförståelse

Lämna inte eleverna ensamma. Och läraren måste ta ett ansvar i undervisningen. Det har varit viktiga punkter för Nyköpingslärarna Marie Trapp och Marika Nylund Ek när de tillsammans tagit fram ett nytt läromedel i läsförståelse.

Han tar över efter Anna Ekström

Han tar över efter Anna Ekström

Skolkommissionen

Professor Jan-Eric Gustafsson har utsetts som ny ordförande i Skolkommissionen. Han ersätter Anna Ekström som förra veckan utsågs till gymnasieminister.

Budget 2017
Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Budget 2017

Moderaternas skolpolitiska talesperson tycker att problemet med regeringens budgetproposition är det som saknas i den: förslag för mer lärartid per elev, kvalitetshöjning av lärarutbildningen och nolltolerans mot dåliga skolor.

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Budget 2017

Fler platser på lärarutbildningen och webbkurser för återvändande lärare är ett par av inslagen i regeringens budgetproposition. Några höjda komvux-löner eller allmän fortbildning i språkutvecklande arbetssätt står inte på agendan.

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

Lärare

Två lärare från Sundsvall blev utkorade till Sveriges främsta lärare i entreprenörskap.

Arbeta utomlands
Malin undervisar på paradisön

Malin undervisar på paradisön

Arbeta utomlands

Idrottslektioner på stranden – palmer utanför klassrumsfönstret. På den svenska skolan Sanuk i Thailand gör matte- och biologiläraren Malin Axelsson sin tredje säsong.
– Om någon som vill prova något liknande frågade mig så skulle jag säga ”Gör det! Våga!”, säger Malin.

Rektorn: ”Jag är positiv till att man får nya idéer”

Arbeta utomlands

När Malin Axelsson bestämde sig för att jobba i Thailand var hennes chef en ivrig påhejare.
– Jag är positiv till att man är iväg och får nya impulser och nya idéer, säger Lars Speziali, rektor på Stadsskogsskolan i Lindesberg.

Här är svenska skolor i fler länder

Här är svenska skolor i fler länder

Arbeta utomlands

Många lärare funderar på att arbeta utomlands. Här är några tips.

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

Elevhälsa

En ny undersökning visar många elevers aktivitetsnivå inte är tillräckligt hög under idrottslektionerna. Men Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte längre är ämnets syfte.

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Skolsatsning

Det behöver satsas ytterligare sju miljarder kronor på skolan.
– Regeringens lönesatsning är otillräcklig för att locka lärare tillbaka till yrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en intervju om satsningar på skolan, det fria skolvalet och diskussionen om en sammanslagning av lärarfacken.

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Skolfrågor

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förde nyligen fram krav på fem nya reformer för att lyfta den svenska skolan.
Skolvärlden ställde frågan till LR:s styrelse: Vilka är de viktigaste skolfrågorna under läsåret 2016/17. Här är deras svar.

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Debatt

Här avgörs framtiden för våra barn och det är ett lotteri. Och som vanligt är det de mest resursstarka som vinner, skriver författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius.

Kommentera
Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Lärarutbildning

Lärarstudenter med utländsk utbildning har en naturlig väg in i klassrummet via den svenska akademin.

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

Debatt

Hur väver man in nationalismen på ett naturligt sätt i klassrummet? SO-läraren Ulf Martinsson delar med sig av sina tankar kring ämnet.

Kommentera
Svenska lärare jobbar mest i OECD

Svenska lärare jobbar mest i OECD

Ny rapport

De svenska lärarna jobbar flest timmar men ligger nära botten vad gäller löneutveckling jämfört med andra OECD-länder, visar ny rapport.

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

Debatt

Lönen är viktig, men vi får inte glömma arbetsmiljön. Vill man behålla sina lärare måste man satsa, både på löner och förbättrade arbetsförhållanden! Ett lönelyft följt av ett arbetsmiljölyft skulle göra både lärare och elever till vinnare, skriver Gunnar Vallinder i Göteborg.

Kommentera
Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Skönlitteratur

Harry Potter har en roll att spela i skolans värdegrundsarbete. Det menar litteraturforskaren Malin Alkestrand, som snart kommer ut med sin avhandling om fantasylitteratur i skolan.

Läs bättre med hjälp av fisk

Läs bättre med hjälp av fisk

Läsförståelse

En ny svensk studie med lågstadiebarn visar att fettsyror påverkar koncentrationsförmåga och läsning positivt.

NY MINISTER
Anna Ekström ny gymnasieminister

Anna Ekström ny gymnasieminister

Ny minister

Klockan 15.01 twittrade generaldirektören för Skolverket, Anna Ekström ”Alea iacta est”.
Det står nu klart att hon är ny gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

Intervju

LR:s ordförande Åsa Fahlén presenterade i veckan ett antal åtgärder hon önskar att Anna Ekström ska genomföra som ny gymnasieminister. Skolvärlden ringde upp ministern för att få svar.

De dåliga resultaten gör Anna Ekström rasande

Skolresultat

Anna Ekström lämnar Skolverket och blir ny gymnasie- och kunskapslyftsminister. I en intervju med Skolvärlden förklarar hon varför hon är argare i dag än när hon började på Skolverket för fem år sedan.
– Jag är extremt upprörd, säger hon.

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Politik

För 15 år sedan slutade Anna Ekström som statssekreterare. Nu är hon tillbaka i partipolitiken som ny gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Friskolor

Elever på både svenska och danska turkiska friskolor hotas av turkiska regeringsintressen och tvingas sluta på friskolorna. Sedan höstens skolstart har skolorna mist över 500 elever. Skolorna stämplas som Gülen-trogna och föräldrar skräms därför att agera genom att tvinga bort sina barn från skolorna.

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Frånvaro

Huvudmännen har det yttersta ansvaret för elevernas närvaro. Men en ny undersökning visar att endast hälften av kommunerna samlar in statistik. 

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

På ämneslärarprogrammet på Karlstads universitet har i år 37 procent fler av studenterna valt inriktning matematik.

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Utbildning

Här är regeringssatsningen som ska få fler lärare till skolan.
Efter lönelyft och ytterligare skolpengar lanseras det nästa år en webbutbildning som ska locka tillbaka några av de 40 000 redan utbildade lärarna.

Kommungranskning
Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Granskning

Lärarnas Riksförbunds rankning av skolan i Sveriges 290 kommuner visar på mycket stora kvalitetsskillnader. I en del kommuner når nästan alla elever skolans mål, i andra underkänns närmare hälften.
Här hittar du hela listan - kommun för kommun.

Här tjänar  de mest  i Sverige

Här tjänar de mest i Sverige

Lärarlöner

Lärarna i Nacka har högst snittlön i Sverige.
– Många tjänar över 40 000 kronor i månaden och en del över 50 000 kronor, säger Kristian Smitter­berg som är ordförande för LR i Nacka.

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

Behörighet

– Risken är att vi snart får stafettlärare som åker runt och sätter betyg. Det vore en vansinnigt olycklig utveckling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Friskolor

Liberalernas partiledare Jan Björklund återvinner sitt gamla förslag om att förbjuda religiösa friskolor.

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Skolmiljö

Med längre undervisningspass och möjlighet till personlig lektionstid utanför schemat hoppas Nybyggeskolan i Västerås att alla elever ska bli sedda och att stressen ska minska.

Regeringen vill minska detaljstyrningen av Skolverket

Riksdagen

I sin budgetproposition för 2017 föreslår regeringen förändringar i styrningen av Skolverket. Större frihet att anpassa verksamheten ska ge en effektivare myndighet.

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Studie- och yrkesvägledning

På Västervångsskolan i Landskrona integreras studie- och yrkesvägledningen i undervisningen, med hjälp av en SYV-plan.

Elever delas upp efter etnicitet

Elever delas upp efter etnicitet

Segregation

Ett danskt gymnasium sätter ihop klasser utifrån elevernas etnicitet för att stoppa flykten av danska elever från skolan.

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Skolmedel

En digital matematikbok för elever i årskurs 3-9 har översatts till arabiska och ska underlätta för nyanlända elever som inte får det stöd de behöver i skolan.

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Betyg

Fler klarar av sin gymnasieutbildning på tre år men färre är behöriga till högskolor och universtitet. Procentuellt är det fler tjejer än killar som är behöriga efter gymnasieexamen. Detta visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

I en ny undersökning uppger 23 procent av de tillfrågade att deras lärare aldrig frågat dem om vad de gör på internet. Samtidigt säger sju av tio elever att de vill att man ska prata mer om vardagen på nätet i skolan.

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Rekrytering

Genom en rekryteringsfilm söker Skövde kommun en ny rektor till Rydskolan. Men det enda projektet, som kostat en halv miljon kronor, hittills resulterat i är ledsna och besvikna lärare som tappat förtroendet för sin kommun.
– Det finns inget i den här svartmålningsfilmen som stämmer. Jag tycker att det är en jävla skitfilm, säger en upprörd Magnus Sannö, lokalombud Lärarnas Riksförbund i Skövde kommun.

Metoden halverade skolket på ett år

Metoden halverade skolket på ett år

Skolk

Ann Tunell, specialpedagog på Högbergsskolan i Tierp, har genom att lyssna på eleverna, ge dem respekt och stötta dem lyckats halvera skolkandet på skolan på ett år.

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Arbetsmiljö

När mentorskapet lyftes över på heltidsanställda mentorer ökade antalet elever som tog examen från Vretagymnasiet i Linköping.

– Lärarna får koncentera sig på att undervisa, säger Annika Gabrielsson, en av mentorerna på skolan.

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Studie- och yrkesvägledning

Även små insatser från studie- och yrkesvägledare kan göra stor skillnad för elevernas studieval. Men studievägledning kan också minska antalet val som sker på grund av fördomar och vanor. 

Lärare saknar kunskap kring anmälningplikt

Elevkränkning

Anledningen till att inte fler skolor anmäler brott och kränkningar kan handla om okunskap hos lärarna.

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Lärarflykt

En kommun som inte vill satsa pengar, ett stort missnöje när det kommer till skolledningar och dåliga löner får Huddinges lärare att söka sig bort till närliggande kommuner. Men hur många det är som slutat är ännu oklart.

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Meddelarskydd 

Lärare som jobbar för en delvis offentligt finansierad skola men som är privat anställd ska nu få samma meddelarskydd som den som är offentligt anställd.  

 

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Lön

Nu ökar lärarlönerna. Förra året steg till exempel snittlönen för en grundskollärare med 4,2 procent och för en gymnasielärare med 3,9 procent.
Här är hela listan över lärarlönerna – län för län.