Annons
Foto: Kalle Assbring

Modigt beslut för likvärdighet

Publicerad 27 mars 2015

Fakta

Om lärarna

Minna Wadman
Jobbar på: Alpha.
Lärare i: Svenska, svenska som andraspråk och historia. Undervisar i svenska i årskurs nio.
Före omorganisationen: Jobbade på Långbergsskolan, F-9 skola där omkring 90 procent av eleverna på högstadiet hade annat modersmål än svenska.

Antal koppar kaffe per dag: 0-3, vissa dagar blir det bara te.
Hur vill du ha kaffet: Färskmalda bönor med "riktig" mjölk som medtages hemifrån:)
Betyg på skolkaffet: D

Herta Lind Fagerlind

Jobbar på: Alpha.
Lärare i: Engelska och franska. Undervisar i engelska i årskurs nio och franska i årskurs 7- 9.
Före omorganisationen: Jobbade på Långbergsskolan.

Koppar kaffe per dag: 1-2
Hur du vill ha kaffe: Café au lait
Betyg på skolkaffet: C

Sanna Nornberg
Jobbar på: Omega.
Lärare i: Svenska som andraspråk och engelska men undervisar endast i engelska i årskurs 8.
Före omorganisationen: Jobbade på Brandkärrsskolan, en F-6 skola där en stor andel av eleverna hade annat modersmål än svenska.

Koppar kaffe per dag: 1-2
Hur du vill ha det: Islatte
Betyg på skolkaffet: - (dricker bara hemmagjord latte alt köpt)

Ann Löwbeer
Jobbar på: Alpha.
Gör: Lärare i svenska, skolbibliotekarie på Nyköpings högstadium på 50 procent och språk- läs och skrivutvecklare mot F-6 på 50 procent.
Före omorganisationen: Jobbade på liknande sätt på Borgmästarhagsskolan som nu heter Omega.

Koppar kaffe per dag: 2
Hur du vill ha det: Svart, gärna knappen med nymalda bönor
Betyg på skolkaffet: C
 

För att bryta segregationen och skapa en likvärdig skola togs ett radikalt beslut i Nyköping. Stadens fyra kommunala högstadieskolor slogs ihop till en. Lärarna vittnar om en påfrestande omorganisation och flera barnsjukdomar. Men de är trots allt övertygade: det fanns ingen annan väg att gå.

Klasserna på Nyköpings högstadium är namngivna från A till O. På en skola med 1 200 elever räcker det till 15 parallella klasser. De elever som tidigare gick på Långbergsskolan, Nicolaiskolan, Borgmästarhagsskolan och Oppebyskolan samlas nu på en skola, om än uppdelade i två byggnader.

Borgmästarhagsskolans byggnad är kvar, omdöpt till Omega och fem minuters promenad därifrån ligger nybyggda Alpha. För kommunens lärare och elever innebar höstens skolstart nya kollegor, en ny organisation, en ny ledning och nya skolkamrater. Klasserna i årskurs åtta och nio är intakta. I årskurs sju är de omgjorda från grunden.

Vad ligger bakom omorganisationen?

Minna Wadman: Jag hann arbeta på Långbergsskolan i 17 år och har varit med från när vi hade omkring 10 procent elever med utländsk bakgrund till vi hade över 90 procent på högstadiet. Det fria skolvalet blev inte lyckat för våra elever. Skolan valdes bort, de med utländsk bakgrund blev kvar samtidigt som elevantalet minskade enormt.

Herta Lind Fagerlind: Det handlade också om att Borgis, det som nu är Omega, var en väldigt populär skola med högt söktryck. Det bidrog till att urholka de övriga skolorna och skapade homogena kulturer på respektive skola.

Minna: Omorganisationen handlade inte bara om att bryta segregationen utan även om att skapa likvärdighet. Resultaten skiljde sig åt mellan skolorna. Gamla Borgis låg väldigt högt jämfört med till exempel Långbergsskolan.

Ann Löwbeer: Det fanns profiler på Borgis som lockade elever och det gav status att gå musik, det blev nästan lite exkluderande. Till slut blev det ohållbart när vissa klasser på skolan låg i topp och andra klasser var hur jobbiga som helst att ha. Det blev inte bra.

Herta: Jag har jobbat där, i ett icke-profil-arbetslag, och man kände sig som ett B-lag gentemot musik. Det var väldigt olika social belastning i de olika lagen.

Ni har på ett väldigt konkret och drastiskt sätt försökt bryta segregationen – är det här vägen att gå?

Minna: Det vet vi inte än. Men vi som jobbade på Långbergsskolan var väldigt positiva till förändringen, det var efterlängtat. De sista åren kände vi att så här kan vi inte ha det, våra elever måste få möta andra. Det enda jag var bekymrad över var att skolan blir så stor, man blir mer anonym här. 

Ann: Vad skulle vi ha gjort annars? Vad finns det för alternativ annat än att mixa rejält? Jag tycker att det är synd att man inte mixade alla klasser, i alla fall åttorna. Visst, man hade kunnat ta det mer successivt. Nu blir några försökskaniner och personalen har utsatts för stora påfrestningar. Det har bitvis varit jättejobbigt. Men samtidigt kände jag, äh nu tar vi allt på en gång.

Herta: Det var verkligen, nu gå vi ”all in”. Allt ställdes på sin spets.

Har ni kunnat se några positiva konsekvenser?

Sanna Nornberg: Mina gamla elever har vidgat sitt umgänge.  Jag hade några somaliska tjejer som jag ser går runt med svenska tjejer från andra områden som de aldrig hade träffat annars. Det öppnar nya världar för barnen. Och det gäller förstås åt båda håll. Det är lätt att prata om att nu får barnen från invandrartäta områden äntligen möta svenskar. Men det finns många infödda svenskar som behöver vidga sina perspektiv. Nu finns möjligheten att lära känna människor från Somalia eller Syrien och att se att de inte är konstiga. Den biten är väldigt positiv.

Minna: Det verkar som att sjuorna har blivit lyckade sammansättningar. Tittar man på betyg och resultat så har det blivit en bra fördelning och klasserna fungerar bra. Deras sammansättning är genomtänkt i minsta detalj.

Herta: Man har utgått från Salsa-värden, föräldrars utbildningsnivå, resultat på de nationella proven, vilka behov som funnits tidigare och bostadsområde med målet att skapa heterogena och likvärdiga klasser. Socialt sett har det blivit en bra balans och som jag uppfattar det är det ganska lugnt.

Sanna: Det blir mer dynamik i grupperna om man mixar elever, starka elever kan dra med sig de andra. Blandade grupper är jättebra så länge det inte blir extrema skillnader. Men jag tror inte att det fungerat lika smärtfritt med sjuorna på Omega. Jag vet inte vad det beror på, det är trängre där, sjuorna kommer nära inpå varandra och finns det en social problematik så märks det tydligt.

Minna: På Alpha har det blivit lyckat. En skillnad är att på Omega går de åttor och nior som gått där tidigare, här är alla nya för alla. Ingen har någon historia på skolan.
Herta: Personalgrupperna är mixade på båda enheterna men det gamla huset är ju kvar och rutinerna finns till viss del kvar. Det gör det komplicerat, det finns en Borgiskultur som sitter i väggarna. Här på Alpha blev allt nytt vilket jag tror har gjort det enklare för oss.

Hur har elever och föräldrar reagerat?
Ann: Det var mycket snack bland eleverna innan. ”Det kommer bli bråk”, ”ni kommer ångra er”. Men det har inte varit ett enda slagsmål.

Herta: Många tyckte att det var spännande, man var lite nyfiken på de andra. När de kom in här i skolan var reaktionen: ”wow, ska vi vara här!”

Ann: En del av musikprofilens föräldrar gillade inte att man tog bort de klasserna, de fungerade ju bra. Jag kan förstå det, det är inte lätt att släppa förmånen att gå i en välfungerande skola bara för att andra ska få det bättre. Det är en form av dela-med-sig-tanke som inte är självklar.

Vilka utmaningar återstår att lösa?

Sanna: Många på Omega upplever att man har gjort sig av även med det som fungerade bra. Ett problem är att klasserna nu är stora. Det finns inga mindre undervisningsgrupper längre och vi upplever att mycket av det välfungerande stödet försvunnit. Det blir kanske särskilt märkbart på Omega som tar emot de nyanlända eleverna.

Herta: Man har förändrat precis allt och vi har inte hunnit ta oss igenom alla barnsjukdomar än. Jag tror inte att vi har sett alla konsekvenser av omorganisationen, förmodligen kommer vi göra korrigeringar efter hand. Man kan inte ha 30 elever själv i engelska med så här stor spridning på eleverna till exempel och vi har flera lärare i svenska som andraspråk vars kunskaper inte utnyttjas nu.

Minna: Tidigare läste vissa sva-eleverna för sig. Nu är tanken att alla ska vara i samma klassrum. Det tror jag är positivt för många av eleverna men man måste också se till individens behov. En del elever hänger inte med i stor grupp och då utvecklas inte språket.

Ann: Att göra ett jättestort integrationsprojekt och inte bry sig mer om att ge personalen den kompetens som behövs är problematiskt. Jag tycker att man skulle ha ordnat en utbildning om språkutvecklande arbetssätt för alla direkt. Det finns en övertro på att lärare kan jobba så utan utbildning. Men hur ska man kunna det?

Minna: Och även om alla jobbar språkutvecklande i alla ämnen så behöver våra nyanlända elever få stöd, kanske i mindre grupp eller handledning på modersmålet.

Ann: Det är väl när det gäller stödet som det felat lite. Att ta bort de små, statiska grupperna med stödundervisning tycker jag är jättebra. Nu kan man vara mycket mer flexibel. Men om alla ska vara i stora klasser måste det finnas ett bra stöd där och det har tyvärr inte fungerat.

Har det varit värt allt slit?

Ann: Vi är kritiska mot vissa saker, men inte mot integrationstanken. En del skulle förberetts bättre, man borde ha tagit bättre vara på det som faktiskt var bra. Det har varit slitig, ett tjugotal i personalen har valt att lämna. Jag tycker att man borde ha gjort mer för att stötta personalen.

Herta: Men det är absolut värt det. Jag kan inte se hur Nyköpings kommun skulle kunna ha en lyckad skolutveckling framför sig om man inte hade gjort det här. Jag är stolt över att jobba i en kommun som vågar, det kräver ett jättemod. Sedan hade man kunnat göra saker annorlunda men så är det ju alltid.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

Annons
Annons
Annons

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons
Annons
Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

Annons

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Bokmässan 2017

Emerich Roth: ”Skolan borde vara ett andra hem för de som behöver det”

Ny bok

Skolan är en av de viktigaste pusselbitarna till det svenska samhället för barn som flytt krig och förföljelse. I den nya boken ”Skolan och integrationen” söker man svaren på hur man bäst hjälper nyanlända ungdomar i skolan på ett bra sätt.
– Framtiden sitter fem dagar i veckan i skolbänken, säger Emerich Roth som överlevde förintelsen.

Här är finalisterna i Guldäpplet 2017

Lärarpris

Fyra lärare har valts ut till finalomgången av Guldäpplet, som varje år tilldelas en lärare som förnyat lärandet och inspirerat elever och kollegor med digital teknik.

10 tips som hjälper elever att börja läsa

Läsa

Populära barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren har lång klassrumserfarenhet och på bokmässan delar de med sig av sina bästa tips för att stimulera elevernas läslust. Dessutom berättar de om sin egen dyslexi.

”Växla uttrycksformer och nå bättre resultat”

Digitalt

Elever behöver växla mellan olika uttrycksformer för att effektivisera lärandet. Det menar läraren Ivana Eklund som har utvecklat ett arbetssätt med digitala resurser i SFI-undervisningen.
– Om fler sinnen blir involverade förstärks lärandet, säger hon.

Var femte elev saknar behörighet till gymnasiet

Nära en femtedel av niorna som gick ut grundskolan i våras saknar behörighet till gymnasiet, visar ny statistik från Skolverket.
Elever med högutbildade föräldrar har betydligt högre behörighet än elever vars föräldrar har en kortare utbildning.

”Regeringens förslag offrar djupa ämneskunskaper”

Lärarutbildning

LR:s ordförande Åsa Fahlén tycker att regeringens förslag till kortare ämneslärarutbildning för högstadiet offrar djupa ämneskunskaper.

Lärarna hyllar Stig-Helmer i SFI-undervisningen

SFI

Svenska filmklassiker ska hjälpa landets SFI-pedagoger att göra språkinlärningen hos nyanlända bättre. Tusentals SFI-pedagoger har redan anmält sig till projektet Filmtegration.
– Nu behöver jag inte sitta och skriva lektionsmaterial på kvällarna, säger läraren Britt Lewis.

LR: Därför bojkottar vi inte bokmässan

Bokmässan 2017

139 författare bojkottar bokmässan i Göteborg i protest mot högerextrema Nya Tiders medverkan. Men LR tror inte att bojkott är vägen framåt. Istället använder de mässan för att lansera en ny bok om integration i skolan.
– Vår uppgift är att stå upp för allas lika värde och demokratiska principer, säger ordförande Åsa Fahlén.

Rapport: Lärarnas löner ökar mest

Lön

Lärare är en av de yrkeskårer vars lön ökat mest de senaste åren, visar en ny rapport från LO.

”Obligatoriskt språkval i sexan förvärrar lärarbristen”

Språkval

Nästa läsår blir språkvalet obligatoriskt för alla elever i årskurs 6.
– Lärarbristen är den stora utmaningen, den är redan stor och kommer bli än mer kännbar nu, säger språkläraren Mia Smith.

En kurs kan avgöra gymnasieexamen: ”100 poäng ska vara 100 timmar”

Undersökning

Många elever som inte tar gymnasieexamen stupar på målsnöret och saknar betyg i en kurs. Det visar en undersökning från Skolverket.
– Eleverna måste få sin garanterade undervisningstid. 100 poäng ska motsvara 100 timmar. Så ser det inte ut idag, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons