Annons
Foto: Anna von Brömssen

Motivation nyckeln till lärandet

Publicerad 4 oktober 2010

Kanske är det din viktigaste uppgift: att skapa motivation hos dina elever. Enligt den senaste forskningen är det framför allt två saker som ger motivation – meningsfullhet och bekräftelse.
– En elev blir motiverad när hon ser en mening med det hon gör och när hon blir sedd som den hon vill vara, säger Lars-Åke Kernell, en av landets mest erfarna lärarutbildare.

Fakta

Fakta/Motivation

Motivation har antingen ett bruksvärde:
Eleven ser en direkt nytta med att lära sig något – hon känner att hon har användning av undervisningen. Eller ett bytesvärde: här är nyttoaspekten svagare, exempelvis undervisning som eleven inte ser någon vits med förutom att hon behöver den för att kunna söka till högre utbildning.

Metasamtal:
Samlingar med hela klassen där man samtalar om själva undervisningen under några minuter, exempelvis i början av lektionen. Samtalet kan innehålla allt från lektions- och kursupplägg, till stämningen i klassen och hur man upplever läraren. Kan även göras individuellt.

Hemliga boken:
En skriftlig variant av metasamtalet där elever skriver ner sina åsikter och upplevelser om situationen i skolan, relationer till kamrater och vad de anser om läraren. Särskilt lämpligt när elever har svårt för att tala inför klassen. Eller när det handlar om känslig information.

All utbildning bygger på motivation. När dina elever är omotiverade försvinner lusten att lära och de blir stökiga, passiva – eller kanske till och med ifrågasätter dig och din lektion. I det läget är det lätt att famla efter snabba lösningar.
– Det finns en övertro på Metoden som ska få alla motiverade. Men motivation handlar om grundläggande psykologi, säger Lars-Åke Kernell, didaktiklärare vid Göteborgs universitet, som genom åren gjort över 800 praktikbesök inom lärarutbildningen.
För några år sedan kom hans bok om läraryrket, ”Att finna balanser”. Just nu skriver han på en ny bok, som handlar om motivation i klassrummet.
Han forskar inte själv, utan arbetar i stället med att göra nya forskningsresultat tillgängliga för lärare.

Känna till motivet

En förutsättning för motivation är att man vet motivet.
– Vi människor tänker i orsak och verkan. Det väcker positiva förväntningar att veta vilken nytta ett visst arbete leder till i framtiden. Det är därför en tonårskille kan vara motiverad att träna disciplinerat på gym, men inte för att göra grammatikläxan, säger Lars-Åke Kernell.
Han delar upp motiven i om de har bruks- och bytesvärden. Ett bruksvärde ger ett omedelbart mål med undervisningen. Eleven känner att hon kan ha nytta av det hon lär sig.
Bytesvärdet har en svagare nyttoaspekt, exempelvis en kurs som eleven inte ser någon vits med, men som krävs för att få behörighet till ett gymnasieprogram eller en högskoleutbildning. Lika viktigt som att veta varför jag gör något är att jag får respons på mina insatser.
– Alla människor trivs när vi blir sedda. Men det är inte vilken bekräftelse som helst, utan den som jag vill bli sedd för och därför är det viktigt för motivationen att vi förstår vad som förväntas av oss, säger Lars-Åke Kernell.

Kompisarna viktigare

Vad gör man då med elever som söker bekräftelse i att störa lektionen?
– För en strulig kille i 9:an blir det en konkurrenssituation. Han har en självbild som bygger på relationen med kompisar och den är viktigare än relationen med läraren. Jag rekommenderar att du pratar med eleverna om det här fenomenet i stället för att bara säga att ”om du fixar det här får du VG”.
En metod är reflekterande ”metasamtal”, individuellt eller med hela klassen, där eleverna berättar hur de har det, hur de ser på klassen och vilka förväntningar de har på undervisningen. Samtalet avslutas med att du förklarar målet med den just påbörjade lektionen.
När Skolvärlden berättar för några lärare på Ugglums skola i Partille om Lars-Åke Kernells tips nickar de instämmande.
– Motivation är ju vår stora utmaning. Jag försöker hitta den inre motivationen hos varje elev, vilket kanske är samma sak som bruksvärdet. I det långa loppet fungerar det inte med yttre motivation, att de gör saker för att de måste, säger Lena Åstedt, lärare i svenska och so årskurs 4–9.
Hon brukar säga till sina elever att de ska fråga om de inte förstått varför de ska lära sig en viss sak. När frågorna kommer tar hon upp tråden och har reflekterande samtal med klassen.
– När man jobbar på det här sättet är det viktigt att vara konkret och att ha korta mål. Eleverna har svårt att ha visioner som sträcker sig för långt framåt, säger hon.

Alla komma till tals

Lena Åstedt har regelbundet utvärderingar där hennes klasser får prata eller skriva om stämningen i gruppen, hur de ser på sin egen insats och på vilket sätt de vill arbeta. För att vara säker på att alla kommer till tals får de dessutom skriva ner sina åsikter i ”Hemliga boken”. Många gånger är det elever som är tysta under lektionerna som skriver mest (läs mer om ”Hemliga boken” i faktarutan invid artikeln).
Kollegan Anna Skebäck, även hon svenska- och so-lärare men årskurs 7–9, håller med, men konstaterar samtidigt att ju tidigare man börjar med att låta eleverna ta större ansvar, desto större chans är det att man lyckas.
– Det är sent att börja med reflekterande klassamtal i 9:an. Jag tror det kan vara perfekt att börja redan i 6:an när det är två år kvar tills betygen kommer in i elevernas liv. Då vänjer de sig att ta ansvar för lärandet, vilket ökar deras motivation, säger hon.
Lärarens egen motivation är också viktig. Om du brinner för något är det inte särskilt svårt att motivera eleverna. Det fungerar på samma sätt som om du ska försöka sälja något du egentligen inte tycker om eller tror på.
– De märker snabbt om läraren själv inte är motiverad och då avtar deras intresse markant, säger Anette Ivarsson, matematik- och no-lärare årskurs 4–9.
Ugglumslärarna är helt ense med Lars-Åke Kernells om betydelsen av att bekräfta eleverna. Samlingar där de får vara med och påverka undervisningen är ett bra tillfälle. Eller att man ser eleven i ögonen och kanske tar på henne när man kommenterar enskilda insatser.

"Ingen vill misslyckas"

Att bli sedd är naturligtvis särskilt viktigt för elever som på olika sätt har det jobbigt i skolan.
– Det finns ingen elev som vill misslyckas i skolan, men det finns ju de som har det jättejobbigt, som skulle vara sjukskrivna om de varit vuxna. För att hitta dem tror jag man får fråga vad de orkar göra och fira deras framsteg utifrån det läget. Så småningom måste de förstå att de själva är sin egen motor, att det inte finns någon annan som kan göra jobbet, säger Lena Åstedt.
Svårigheten är att se och att hinna med alla elever. Lars-Åke Kernell säger att läraryrket, med späckade kursplaner och nationella prov, blivit ett prioriteringsarbete där man alltid vill hinna med mer än det man faktiskt gör.
– Största hotet mot att få till det goda mötet är att allt tar mycket mer tid i dag än det gjorde för 15 år sedan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera
Annons
Annons

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Annons
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Annons
Annons

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Annons

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Kritik mot Skolverket

Tjänstemän på Skolverket anklagas för att sabotera kunskapskraven

Kritik

Dagens kritiserade kunskapskrav är resultatet av att tjänstemän på Skolverket medvetet gick emot regeringens direktiv. Det menar skoldebattörerna Per Kornhall och Isak Skogstad, som hänvisar till läckta interna dokument.

Skolverket efter kritiken: Kunskapskraven togs fram i bred dialog

Kunskapskraven

Skolverket ser över sina interna processer efter kritiken, men vänder sig samtidigt mot den.
– Det satt inga enskilda tjänstemän och kokade ihop någonting på egen hand, säger generaldirektör Peter Fredriksson till Skolvärlden.

”Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd”

Debatt

Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd. Det är anledningen till att vi inte ska ha vinster i välfärden, skriver Lisa Palm, utbildningspolitisk talesperson för Feministiskt Inititativ. 

Kommentera

Avtalsrörelsen: 63 000 har skrivit på upprop för lärarna

Avtalsrörelsen

Namninsamlingen till stöd för lärarnas krav har passerat målet på 50 000 underskrifter. På tisdagen lämnar lärarfacken över listan till SKL.
– Det finns ett otroligt engagemang för lärarna även utanför skolan, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Jag var dömd att misslyckas med en elevassistent

Elevassistent

Idrottsläraren Alexander Skytte: ”Elevassistent till en elev med utåtagerande beteende kan vara en av de sämsta lösningarna jag har stött på. Tro mig, jag har haft fyra olika enbart på lågstadiet”.

Läromedelsbranschen måste tänka om innan det är försent

Debatt

Läromedelsproducenterna måste förnya både koncepten och prissättningen. Det menar Rolf Ekelund, lärare och tidigare läromedelsförläggare.

Kommentera

Garantin blir verklighet: ”Bra att fånga upp eleven tidigt”

Beslut

Garantin som ska säkerställa att elever som är i behov av stöd tidigt ska få hjälp har fått gehör i riksdagen. Specialpedagogen Maria Axelsson ser positivt på beslutet.
– Det är bra att kartläggningen och analysen görs tidigt, säger hon.

20 000 lämnar skolan utan betyg: ”Ett misslyckande”

Studenten

20 000 gymnasieelever lämnar skolan med ofullständiga betyg. Ett stort misslyckande, menar Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer.
– Det är en fråga som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet.

Betyg

Professorn: Glädjebetyg vanligast på friskolor

Forskning

Fristående skolor sätter glädjebetyg i större utsträckning än kommunala, enligt en ny studie vid Stockholms universitet. Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan pekas ut som mest generösa i betygssättningen.
– Tilliten till skolan riskerar att undergrävas, säger Gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Ministern på krigsstigen mot Björklund

Vinstjakten

Gymnasieminister Anna Ekström utmanar Jan Björklund före röstningen i riksdagen om att begränsa företagens vinster i skolan.

Efter debatten: ”Alla elever ska vara inkluderade”

Inkludering

Idén om inkludering i skolan ifrågasätts från flera håll.
Men är det så komplicerat att ge alla elever en sådan möjlighet? 
– Alla elever ska vara inkluderade och skolan ska kunna lösa det, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige. 

”Man måste skala på kunskapskraven”

Forskning

Brist på undervisningstimmar tillsammans med en utökad kursplan gör arbetet svårt för lärare i hem- och konsumentkunskap. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

– Det gör att man måste skala på kunskapskraven, säger Johanna Prytz, lärare i ämnet. 

Granskning: Klassresan

En kvarts miljon elever underkända på 10 år

Granskning

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar stort mellan skolor och bostadsområden, visar Skolvärldens granskning. Under de senaste tio åren har drygt en kvarts miljon lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Så segregerad är skolan i Malmö

Grafik

Först lämnar de studiemotiverade eleverna problemskolorna. Sedan lärarna.
– Det behövs radikala åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen inom svensk skola, säger Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Så segregerad är skolan i Göteborg

Klassresan 

Under de senaste tio åren har nästan 8 000 elever gått ut grundskolan i Göteborg utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.

Så segregerad är skolan i Stockholm

Grafik

Genom höjda löner vill Stockholm kommun locka kvalificerade lärare till de mest utsatta skolorna.
– Vi testar det nu i ett par områden, säger Lena Holmdahl som är utbildningsdirektör Stockholms stad.

De är överens: ”Ett stort misslyckande”

Klassresan

Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Lärarnas arbetsmiljö: ”En tickande bomb”

Arbetsmiljö

Arbetstiden räcker inte till för lärarna i Uppsala, visar en ny medarbetarenkät. Lärare och fack larmar för att den dåliga arbetsmiljön riskerar öka antalet långtidssjukskrivningar. 

Så pyser du rätt

Pys

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? När det närmar sig betygssättningstid får Skolverket och andra myndigheter många frågor om hur den fungerar. Men börja inte i fel ände.

De vill få fler att leva lärarlivet

Nyexad.

Hur är det att vara nyexaminerad lärare? Skolvärlden möter de poddande lärarna Therese och Nathalie som har avverkat sina första yrkesår. 
De berättar om sina gamla farhågor och förväntningar – vilka som infriades och vilka som inte gjorde det.

”Vi behöver byta perspektiv på inkludering”

Debatt

Skolan behöver byta perspektiv från att inkludering betyder ”en och samma skola för alla” till att målet ska vara ”lärande för alla – och det kan ske på olika sätt”. Det skriver oppositionsborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm (L).

Kommentera

Pedagogen om bristen: Så lyckas vi bättre med speciallärarna

Speciallärare

Det är stor brist på speciallärare i Sverige och många varnar för utvecklingen. Helena Wallberg, specialpedagog och kvalitetsutvecklare, tror inte att lärarbristen är det allvarliga i dagsläget – utan varnar för att man måste enas om andra bitar i skolan först.
 

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons