Annons
Foto: Anna von Brömssen

Motivation nyckeln till lärandet

Publicerad 4 oktober 2010

Kanske är det din viktigaste uppgift: att skapa motivation hos dina elever. Enligt den senaste forskningen är det framför allt två saker som ger motivation – meningsfullhet och bekräftelse.
– En elev blir motiverad när hon ser en mening med det hon gör och när hon blir sedd som den hon vill vara, säger Lars-Åke Kernell, en av landets mest erfarna lärarutbildare.

Fakta

Fakta/Motivation

Motivation har antingen ett bruksvärde:
Eleven ser en direkt nytta med att lära sig något – hon känner att hon har användning av undervisningen. Eller ett bytesvärde: här är nyttoaspekten svagare, exempelvis undervisning som eleven inte ser någon vits med förutom att hon behöver den för att kunna söka till högre utbildning.

Metasamtal:
Samlingar med hela klassen där man samtalar om själva undervisningen under några minuter, exempelvis i början av lektionen. Samtalet kan innehålla allt från lektions- och kursupplägg, till stämningen i klassen och hur man upplever läraren. Kan även göras individuellt.

Hemliga boken:
En skriftlig variant av metasamtalet där elever skriver ner sina åsikter och upplevelser om situationen i skolan, relationer till kamrater och vad de anser om läraren. Särskilt lämpligt när elever har svårt för att tala inför klassen. Eller när det handlar om känslig information.

All utbildning bygger på motivation. När dina elever är omotiverade försvinner lusten att lära och de blir stökiga, passiva – eller kanske till och med ifrågasätter dig och din lektion. I det läget är det lätt att famla efter snabba lösningar.
– Det finns en övertro på Metoden som ska få alla motiverade. Men motivation handlar om grundläggande psykologi, säger Lars-Åke Kernell, didaktiklärare vid Göteborgs universitet, som genom åren gjort över 800 praktikbesök inom lärarutbildningen.
För några år sedan kom hans bok om läraryrket, ”Att finna balanser”. Just nu skriver han på en ny bok, som handlar om motivation i klassrummet.
Han forskar inte själv, utan arbetar i stället med att göra nya forskningsresultat tillgängliga för lärare.

Känna till motivet

En förutsättning för motivation är att man vet motivet.
– Vi människor tänker i orsak och verkan. Det väcker positiva förväntningar att veta vilken nytta ett visst arbete leder till i framtiden. Det är därför en tonårskille kan vara motiverad att träna disciplinerat på gym, men inte för att göra grammatikläxan, säger Lars-Åke Kernell.
Han delar upp motiven i om de har bruks- och bytesvärden. Ett bruksvärde ger ett omedelbart mål med undervisningen. Eleven känner att hon kan ha nytta av det hon lär sig.
Bytesvärdet har en svagare nyttoaspekt, exempelvis en kurs som eleven inte ser någon vits med, men som krävs för att få behörighet till ett gymnasieprogram eller en högskoleutbildning. Lika viktigt som att veta varför jag gör något är att jag får respons på mina insatser.
– Alla människor trivs när vi blir sedda. Men det är inte vilken bekräftelse som helst, utan den som jag vill bli sedd för och därför är det viktigt för motivationen att vi förstår vad som förväntas av oss, säger Lars-Åke Kernell.

Kompisarna viktigare

Vad gör man då med elever som söker bekräftelse i att störa lektionen?
– För en strulig kille i 9:an blir det en konkurrenssituation. Han har en självbild som bygger på relationen med kompisar och den är viktigare än relationen med läraren. Jag rekommenderar att du pratar med eleverna om det här fenomenet i stället för att bara säga att ”om du fixar det här får du VG”.
En metod är reflekterande ”metasamtal”, individuellt eller med hela klassen, där eleverna berättar hur de har det, hur de ser på klassen och vilka förväntningar de har på undervisningen. Samtalet avslutas med att du förklarar målet med den just påbörjade lektionen.
När Skolvärlden berättar för några lärare på Ugglums skola i Partille om Lars-Åke Kernells tips nickar de instämmande.
– Motivation är ju vår stora utmaning. Jag försöker hitta den inre motivationen hos varje elev, vilket kanske är samma sak som bruksvärdet. I det långa loppet fungerar det inte med yttre motivation, att de gör saker för att de måste, säger Lena Åstedt, lärare i svenska och so årskurs 4–9.
Hon brukar säga till sina elever att de ska fråga om de inte förstått varför de ska lära sig en viss sak. När frågorna kommer tar hon upp tråden och har reflekterande samtal med klassen.
– När man jobbar på det här sättet är det viktigt att vara konkret och att ha korta mål. Eleverna har svårt att ha visioner som sträcker sig för långt framåt, säger hon.

Alla komma till tals

Lena Åstedt har regelbundet utvärderingar där hennes klasser får prata eller skriva om stämningen i gruppen, hur de ser på sin egen insats och på vilket sätt de vill arbeta. För att vara säker på att alla kommer till tals får de dessutom skriva ner sina åsikter i ”Hemliga boken”. Många gånger är det elever som är tysta under lektionerna som skriver mest (läs mer om ”Hemliga boken” i faktarutan invid artikeln).
Kollegan Anna Skebäck, även hon svenska- och so-lärare men årskurs 7–9, håller med, men konstaterar samtidigt att ju tidigare man börjar med att låta eleverna ta större ansvar, desto större chans är det att man lyckas.
– Det är sent att börja med reflekterande klassamtal i 9:an. Jag tror det kan vara perfekt att börja redan i 6:an när det är två år kvar tills betygen kommer in i elevernas liv. Då vänjer de sig att ta ansvar för lärandet, vilket ökar deras motivation, säger hon.
Lärarens egen motivation är också viktig. Om du brinner för något är det inte särskilt svårt att motivera eleverna. Det fungerar på samma sätt som om du ska försöka sälja något du egentligen inte tycker om eller tror på.
– De märker snabbt om läraren själv inte är motiverad och då avtar deras intresse markant, säger Anette Ivarsson, matematik- och no-lärare årskurs 4–9.
Ugglumslärarna är helt ense med Lars-Åke Kernells om betydelsen av att bekräfta eleverna. Samlingar där de får vara med och påverka undervisningen är ett bra tillfälle. Eller att man ser eleven i ögonen och kanske tar på henne när man kommenterar enskilda insatser.

"Ingen vill misslyckas"

Att bli sedd är naturligtvis särskilt viktigt för elever som på olika sätt har det jobbigt i skolan.
– Det finns ingen elev som vill misslyckas i skolan, men det finns ju de som har det jättejobbigt, som skulle vara sjukskrivna om de varit vuxna. För att hitta dem tror jag man får fråga vad de orkar göra och fira deras framsteg utifrån det läget. Så småningom måste de förstå att de själva är sin egen motor, att det inte finns någon annan som kan göra jobbet, säger Lena Åstedt.
Svårigheten är att se och att hinna med alla elever. Lars-Åke Kernell säger att läraryrket, med späckade kursplaner och nationella prov, blivit ett prioriteringsarbete där man alltid vill hinna med mer än det man faktiskt gör.
– Största hotet mot att få till det goda mötet är att allt tar mycket mer tid i dag än det gjorde för 15 år sedan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons