Musik lockar elever till Hammarkullen
Skolorna i Angered i Göteborg profileras med klassisk musik. Initiativtagaren Camilla Sarner tror på musikens förmåga – på många plan.
– Musiken sammansvetsar gruppen, gynnar lärandet och stärker språkutvecklingen.
I gymnasiereformen (GY2011) kommer de estetiska ämnena inte längre att vara obligatoriska.
Musikämnet i grundskolan omfattar enligt Lpo-94 totalt 230 klocktimmar fördelat på åk 1–9. I nya skollagen, Lgr 11, är antalet timmar detsamma.Nya skollagen träder i kraft 1 juli 2011.
Lärarnas Riksförbund anser att de estetiska ämnena bör vara kvar för alla. De uppmanar regeringen att se över möjligheterna att låta de estetiska ämnena leva i gymnasieskolan. Förbundet föreslår att det bör reserveras ett obligatoriskt utrymme på samtliga program för estetiska ämnen. Eleverna ska kunna välja bland de estetiska ämnen som finns.
Notställen vinglar, små fioler plockas upp ur fodralen, och instruktionerna från musikläraren Lina Molander är lågmälda, men bestämda:
– Lyssna alla blåsare: först stämmer vi stråkarna. Vi ska kolla att allas toner låter likadant. Sedan får ni komma upp på scenen.
Ett femtiotal elever har samlats i Hammarkullens musiksal för att repetera inför nästa veckas framträdande. Med tanke på att en stor del av gruppen är nybörjare, och höll i sitt instrument för första gången för bara några månader sedan, låter det förvånansvärt bra. Lina Molander sammanfattar sitt jobb som ”superlyxigt”.
– Precis så här vill jag arbeta. Jag och eleverna har så himla mycket tid tillsammans; vi får en ärlig chans att göra något bra. Ett besök av Göteborgssymfonikerna förra våren resulterade i ett samarbete mellan den världsberömde stjärndirigenten Gustavo Dudamel, Göteborgs Symfoniker och chefen för Angereds kulturskola, Camilla Sarner.
– Elevunderlaget har under flera år varit vikande på Hammarkullsskolan och andra Angeredsskolor. Eleverna har i stället sökt sig till skolor i stan. El Sistema-Hammarkullen är en satsning för att locka tillbaka elever, säger Camilla Sarner.
Venezuela som förebild
El Sistema-Hammarkullen är ett socialt projekt med Venezuela som förebild, som innebär att 170 barn i Angered får musikundervisning tre till fem eftermiddagar i veckan. Dirigenten Gustavo Dudamel är själv en produkt av offentligfinansierade El Sistema i Venezuela, en musikskola som i dag involverar cirka 250 000 elever, många från fattiga hemförhållanden.
– Gustavo Dudamels och Göteborgs Symfonikers engagemang betyder enormt mycket. Att eleverna får träffa Gustavo och musikerna, och att de får komma till konserter i Konserthuset är stort för dem. Det finns elever som inte hade varit inne i stan tidigare, säger projektledare Johanna Ericsson. Kulturskolan i Angered har fått 1,5 miljoner från kulturnämnden där fem heltidstjänster – fördelat på tio lärare som delar på kör- och instrumentundervisningen – ingår.
– Barn som får uttrycka sig med instrument tränar uttrycksförmågan på alla plan. I Sverige har vi ju en stark tradition av musik- och kulturskolan. Vi utgår från den, men bygger vidare. I stället för att få 20 minuters musikundervisning per vecka har vi musik tre till fem dagar i veckan, säger Camilla Sarner. I Hammarkullen finns 90 nationaliteter, och många elever har andra hemspråk än svenska.
– Jag hoppas att El Sistema här i Angered är lika glödhett om tio år som det är i dag. Med musiken som verktyg jobbar vi med integration, socialt samspel och demokratifrågor, säger Johanna Ericsson. Grundidén är att klassisk musik ska vara folklig, till för alla, inte bara den som har råd med konsertbiljett. Förhoppningarna är att El Sistema går från att vara ett tillfälligt projekt till att bli en premanent verksamhet.
– Fråga Gustavo Dudamel varför vi behöver musik och han svarar: ”Beacuse we need sensibility”. Och jag tror att det ligger mycket i det. Musiken gör världen vackrare. Vi behöver känslighet, lyhördhet och medmänsklighet. Dessutom är musik en av få konstarter där man kan vara nästan hur många som helst tillsammans. Det är ett smart sätt att jobba med sammanhållning, säger Johanna Ericsson.
Del av språkutvecklingen
En som nyfiket följer Hammarkullens El Sistema-satsning är Ulla Wiklund, rytmiklärare och lärarutbildare. Ett samtal med Ulla Wiklund är ett enda långt jaaaaaaa till musik. Hon har skrivit boken ”Kulturen knackar på skolans dörr” som handlar om vad kultur och estetiska läroprocesser skulle kunna vara. Barn och unga har rätt att få utveckla alla sina språk i skolan, hävdar hon bestämt.
– Jag ser nämligen musik som en del av språkutvecklingen. Sverige halkar efter internationellt om vi skapar ett skolsystem som inte prioriterar de estetiska ämnena, säger hon. Ulla Wiklund är kritisk till att de estetiska ämnena sätts på undantag, och tycker att det är ”sorgligt” att de inte längre blir obligatoriska i gymnasieskolan.
– Det här är kunskapssynen från ett väldigt litet parti i Sverige. Detta är konsekvenserna av Jan Björklunds egen triviala syn på kunskap.
Själv skulle hon i stället vilja avsätta mer tid för de estetiska ämnena, och dessutom ge plats för ämnesintegrerad undervisning. Hon är övertygad om att det framtida samhället kommer att efterfråga kreativa människor med god kommunikationsförmåga. Och de som ska arbeta i den kreativa och kulturella sektorn behöver vila på en utbildning som har utvecklat de skapande processerna.
– Skolan ska utbilda hela människan. Vi lever i en tid när det är allt viktigare att hantera och tolka ett flöde av bild. En hög estetisk och kommunikativ kompetens kommer att höra till det allra viktigaste vi skickar med barnen, säger hon.
Ulla Wiklund har nyligen medverkat i skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen i den svenska grundskolan.
– Som väntat skiljer sig undervisningen mycket åt mellan olika skolor. Rektorns verkliga intresse, samt hur utbildad personalen är, styr. Tullgårdsskolan i Stockholm är ett positivt exempel. Både rektor och musiklärare uppmuntrar eleverna att tänka själva och att skapa i grupp.
Mozarteffekten en myt
Att inte fler ser musikämnets fördelar tror hon beror på okunskap och rädsla.
– Många har inte själva positiva upplevelser av musik från skolan. Det finns många studier som visar en positiv effekt på elevens lärande på grund av musikundervisningen, säger Bo Nilsson, lärarutbildare och forskare i musikpedagogik.
Men den omskrivna – och också kritiserade – Mozarteffekten, som handlar om att de som lyssnar på musik skriven av Mozart blir duktigare i matematik är en myt.
– Man blir inte smart av att lyssna på just Mozart, men barn som själva musicerar ökar sina prestationer inom andra områden. Det finns det flera studier som visar.
Bo Nilsson, som har varit med och skrivit den nya kursplanen i musik i grundskolan, anser att musik är en yttrandefrihetsfråga, något alla människor har rätt till.
– Man ska komma ihåg att musik är ett av de populäraste ämnena bland eleverna. Jag är kritisk till att musik alltid måste vara till för något annat, aldrig för sig självt. Om du ber en lärare att lyfta fram musikämnets fördelar så hör du sällan några estetiska argument, alla legitimerar musiken genom andra värden. För mig handlar musik mycket om att göra något tillsammans. Om musiken dessutom har positiva effekter på lärande eller hälsan är det mervärden.