Annons
Foto: Anna von Brömssen

Musik lockar elever till Hammarkullen

Publicerad 10 december 2010

Skolorna i Angered i Göteborg profileras med klassisk musik. Initiativtagaren Camilla Sarner tror på musikens förmåga – på många plan.
– Musiken sammansvetsar gruppen, gynnar lärandet och stärker språkutvecklingen.

Fakta

Musik i framtidens skola

I gymnasiereformen (GY2011) kommer de estetiska ämnena inte längre att vara obligatoriska.
Musikämnet i grundskolan omfattar enligt Lpo-94 totalt 230 klocktimmar fördelat på åk 1–9. I nya skollagen, Lgr 11, är antalet timmar detsamma.Nya skollagen träder i kraft 1 juli 2011.
Lärarnas Riksförbund anser att de estetiska ämnena bör vara kvar för alla. De uppmanar regeringen att se över möjligheterna att låta de estetiska ämnena leva i gymnasieskolan. Förbundet föreslår att det bör reserveras ett obligatoriskt utrymme på samtliga program för estetiska ämnen. Eleverna ska kunna välja bland de estetiska ämnen som finns.

Notställen vinglar, små fioler plockas upp ur fodralen, och instruktionerna från musikläraren Lina Molander är lågmälda, men bestämda:
– Lyssna alla blåsare: först stämmer vi stråkarna. Vi ska kolla att allas toner låter likadant. Sedan får ni komma upp på scenen.
Ett femtiotal elever har samlats i Hammarkullens musiksal för att repetera inför nästa veckas framträdande. Med tanke på att en stor del av gruppen är nybörjare, och höll i sitt instrument för första gången för bara några månader sedan, låter det förvånansvärt bra. Lina Molander sammanfattar sitt jobb som ”superlyxigt”.
– Precis så här vill jag arbeta. Jag och eleverna har så himla mycket tid tillsammans; vi får en ärlig chans att göra något bra. Ett besök av Göteborgssymfonikerna förra våren resulterade i ett samarbete mellan den världsberömde stjärndirigenten Gustavo Dudamel, Göteborgs Symfoniker och chefen för Angereds kulturskola, Camilla Sarner.
– Elevunderlaget har under flera år varit vikande på Hammarkullsskolan och andra Angeredsskolor. Eleverna har i stället sökt sig till skolor i stan. El Sistema-Hammarkullen är en satsning för att locka tillbaka elever, säger Camilla Sarner.

Venezuela som förebild

El Sistema-Hammarkullen är ett socialt projekt med Venezuela som förebild, som innebär att 170 barn i Angered får musikundervisning tre till fem eftermiddagar i veckan. Dirigenten Gustavo Dudamel är själv en produkt av offentligfinansierade El Sistema i Venezuela, en musikskola som i dag involverar cirka 250 000 elever, många från fattiga hemförhållanden.
– Gustavo Dudamels och Göteborgs Symfonikers engagemang betyder enormt mycket. Att eleverna får träffa Gustavo och musikerna, och att de får komma till konserter i Konserthuset är stort för dem. Det finns elever som inte hade varit inne i stan tidigare, säger projektledare Johanna Ericsson. Kulturskolan i Angered har fått 1,5 miljoner från kulturnämnden där fem heltidstjänster – fördelat på tio lärare som delar på kör- och instrumentundervisningen – ingår.
– Barn som får uttrycka sig med instrument tränar uttrycksförmågan på alla plan. I Sverige har vi ju en stark tradition av musik- och kulturskolan. Vi utgår från den, men bygger vidare. I stället för att få 20 minuters musikundervisning per vecka har vi musik tre till fem dagar i veckan, säger Camilla Sarner. I Hammarkullen finns 90 nationaliteter, och många elever har andra hemspråk än svenska.
– Jag hoppas att El Sistema här i Angered är lika glödhett om tio år som det är i dag. Med musiken som verktyg jobbar vi med integration, socialt samspel och demokratifrågor, säger Johanna Ericsson. Grundidén är att klassisk musik ska vara folklig, till för alla, inte bara den som har råd med konsertbiljett. Förhoppningarna är att El Sistema går från att vara ett tillfälligt projekt till att bli en premanent verksamhet.
– Fråga Gustavo Dudamel varför vi behöver musik och han svarar: ”Beacuse we need sensibility”. Och jag tror att det ligger mycket i det. Musiken gör världen vackrare. Vi behöver känslighet, lyhördhet och medmänsklighet. Dessutom är musik en av få konstarter där man kan vara nästan hur många som helst tillsammans. Det är ett smart sätt att jobba med sammanhållning, säger Johanna Ericsson.

Del av språkutvecklingen

En som nyfiket följer Hammarkullens El Sistema-satsning är Ulla Wiklund, rytmiklärare och lärarutbildare. Ett samtal med Ulla Wiklund är ett enda långt jaaaaaaa till musik. Hon har skrivit boken ”Kulturen knackar på skolans dörr” som handlar om vad kultur och estetiska läroprocesser skulle kunna vara. Barn och unga har rätt att få utveckla alla sina språk i skolan, hävdar hon bestämt.
– Jag ser nämligen musik som en del av språkutvecklingen. Sverige halkar efter internationellt om vi skapar ett skolsystem som inte prioriterar de estetiska ämnena, säger hon. Ulla Wiklund är kritisk till att de estetiska ämnena sätts på undantag, och tycker att det är ”sorgligt” att de inte längre blir obligatoriska i gymnasieskolan.
– Det här är kunskapssynen från ett väldigt litet parti i Sverige. Detta är konsekvenserna av Jan Björklunds egen triviala syn på kunskap.
Själv skulle hon i stället vilja avsätta mer tid för de estetiska ämnena, och dessutom ge plats för ämnesintegrerad undervisning. Hon är övertygad om att det framtida samhället kommer att efterfråga kreativa människor med god kommunikationsförmåga. Och de som ska arbeta i den kreativa och kulturella sektorn behöver vila på en utbildning som har utvecklat de skapande processerna.
– Skolan ska utbilda hela människan. Vi lever i en tid när det är allt viktigare att hantera och tolka ett flöde av bild. En hög estetisk och kommunikativ kompetens kommer att höra till det allra viktigaste vi skickar med barnen, säger hon.
Ulla Wiklund har nyligen medverkat i skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen i den svenska grundskolan.
– Som väntat skiljer sig undervisningen mycket åt mellan olika skolor. Rektorns verkliga intresse, samt hur utbildad personalen är, styr. Tullgårdsskolan i Stockholm är ett positivt exempel. Både rektor och musiklärare uppmuntrar eleverna att tänka själva och att skapa i grupp.

Mozarteffekten en myt

Att inte fler ser musikämnets fördelar tror hon beror på okunskap och rädsla.
– Många har inte själva positiva upplevelser av musik från skolan. Det finns många studier som visar en positiv effekt på elevens lärande på grund av musikundervisningen, säger Bo Nilsson, lärarutbildare och forskare i musikpedagogik.
Men den omskrivna – och också kritiserade – Mozarteffekten, som handlar om att de som lyssnar på musik skriven av Mozart blir duktigare i matematik är en myt.
– Man blir inte smart av att lyssna på just Mozart, men barn som själva musicerar ökar sina prestationer inom andra områden. Det finns det flera studier som visar.
Bo Nilsson, som har varit med och skrivit den nya kursplanen i musik i grundskolan, anser att musik är en yttrandefrihetsfråga, något alla människor har rätt till.
– Man ska komma ihåg att musik är ett av de populäraste ämnena bland eleverna. Jag är kritisk till att musik alltid måste vara till för något annat, aldrig för sig självt. Om du ber en lärare att lyfta fram musikämnets fördelar så hör du sällan några estetiska argument, alla legitimerar musiken genom andra värden. För mig handlar musik mycket om att göra något tillsammans. Om musiken dessutom har positiva effekter på lärande eller hälsan är det mervärden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons