Annons
Foto: Anna von Brömssen

Musik lockar elever till Hammarkullen

Publicerad 10 december 2010

Skolorna i Angered i Göteborg profileras med klassisk musik. Initiativtagaren Camilla Sarner tror på musikens förmåga – på många plan.
– Musiken sammansvetsar gruppen, gynnar lärandet och stärker språkutvecklingen.

Fakta

Musik i framtidens skola

I gymnasiereformen (GY2011) kommer de estetiska ämnena inte längre att vara obligatoriska.
Musikämnet i grundskolan omfattar enligt Lpo-94 totalt 230 klocktimmar fördelat på åk 1–9. I nya skollagen, Lgr 11, är antalet timmar detsamma.Nya skollagen träder i kraft 1 juli 2011.
Lärarnas Riksförbund anser att de estetiska ämnena bör vara kvar för alla. De uppmanar regeringen att se över möjligheterna att låta de estetiska ämnena leva i gymnasieskolan. Förbundet föreslår att det bör reserveras ett obligatoriskt utrymme på samtliga program för estetiska ämnen. Eleverna ska kunna välja bland de estetiska ämnen som finns.

Notställen vinglar, små fioler plockas upp ur fodralen, och instruktionerna från musikläraren Lina Molander är lågmälda, men bestämda:
– Lyssna alla blåsare: först stämmer vi stråkarna. Vi ska kolla att allas toner låter likadant. Sedan får ni komma upp på scenen.
Ett femtiotal elever har samlats i Hammarkullens musiksal för att repetera inför nästa veckas framträdande. Med tanke på att en stor del av gruppen är nybörjare, och höll i sitt instrument för första gången för bara några månader sedan, låter det förvånansvärt bra. Lina Molander sammanfattar sitt jobb som ”superlyxigt”.
– Precis så här vill jag arbeta. Jag och eleverna har så himla mycket tid tillsammans; vi får en ärlig chans att göra något bra. Ett besök av Göteborgssymfonikerna förra våren resulterade i ett samarbete mellan den världsberömde stjärndirigenten Gustavo Dudamel, Göteborgs Symfoniker och chefen för Angereds kulturskola, Camilla Sarner.
– Elevunderlaget har under flera år varit vikande på Hammarkullsskolan och andra Angeredsskolor. Eleverna har i stället sökt sig till skolor i stan. El Sistema-Hammarkullen är en satsning för att locka tillbaka elever, säger Camilla Sarner.

Venezuela som förebild

El Sistema-Hammarkullen är ett socialt projekt med Venezuela som förebild, som innebär att 170 barn i Angered får musikundervisning tre till fem eftermiddagar i veckan. Dirigenten Gustavo Dudamel är själv en produkt av offentligfinansierade El Sistema i Venezuela, en musikskola som i dag involverar cirka 250 000 elever, många från fattiga hemförhållanden.
– Gustavo Dudamels och Göteborgs Symfonikers engagemang betyder enormt mycket. Att eleverna får träffa Gustavo och musikerna, och att de får komma till konserter i Konserthuset är stort för dem. Det finns elever som inte hade varit inne i stan tidigare, säger projektledare Johanna Ericsson. Kulturskolan i Angered har fått 1,5 miljoner från kulturnämnden där fem heltidstjänster – fördelat på tio lärare som delar på kör- och instrumentundervisningen – ingår.
– Barn som får uttrycka sig med instrument tränar uttrycksförmågan på alla plan. I Sverige har vi ju en stark tradition av musik- och kulturskolan. Vi utgår från den, men bygger vidare. I stället för att få 20 minuters musikundervisning per vecka har vi musik tre till fem dagar i veckan, säger Camilla Sarner. I Hammarkullen finns 90 nationaliteter, och många elever har andra hemspråk än svenska.
– Jag hoppas att El Sistema här i Angered är lika glödhett om tio år som det är i dag. Med musiken som verktyg jobbar vi med integration, socialt samspel och demokratifrågor, säger Johanna Ericsson. Grundidén är att klassisk musik ska vara folklig, till för alla, inte bara den som har råd med konsertbiljett. Förhoppningarna är att El Sistema går från att vara ett tillfälligt projekt till att bli en premanent verksamhet.
– Fråga Gustavo Dudamel varför vi behöver musik och han svarar: ”Beacuse we need sensibility”. Och jag tror att det ligger mycket i det. Musiken gör världen vackrare. Vi behöver känslighet, lyhördhet och medmänsklighet. Dessutom är musik en av få konstarter där man kan vara nästan hur många som helst tillsammans. Det är ett smart sätt att jobba med sammanhållning, säger Johanna Ericsson.

Del av språkutvecklingen

En som nyfiket följer Hammarkullens El Sistema-satsning är Ulla Wiklund, rytmiklärare och lärarutbildare. Ett samtal med Ulla Wiklund är ett enda långt jaaaaaaa till musik. Hon har skrivit boken ”Kulturen knackar på skolans dörr” som handlar om vad kultur och estetiska läroprocesser skulle kunna vara. Barn och unga har rätt att få utveckla alla sina språk i skolan, hävdar hon bestämt.
– Jag ser nämligen musik som en del av språkutvecklingen. Sverige halkar efter internationellt om vi skapar ett skolsystem som inte prioriterar de estetiska ämnena, säger hon. Ulla Wiklund är kritisk till att de estetiska ämnena sätts på undantag, och tycker att det är ”sorgligt” att de inte längre blir obligatoriska i gymnasieskolan.
– Det här är kunskapssynen från ett väldigt litet parti i Sverige. Detta är konsekvenserna av Jan Björklunds egen triviala syn på kunskap.
Själv skulle hon i stället vilja avsätta mer tid för de estetiska ämnena, och dessutom ge plats för ämnesintegrerad undervisning. Hon är övertygad om att det framtida samhället kommer att efterfråga kreativa människor med god kommunikationsförmåga. Och de som ska arbeta i den kreativa och kulturella sektorn behöver vila på en utbildning som har utvecklat de skapande processerna.
– Skolan ska utbilda hela människan. Vi lever i en tid när det är allt viktigare att hantera och tolka ett flöde av bild. En hög estetisk och kommunikativ kompetens kommer att höra till det allra viktigaste vi skickar med barnen, säger hon.
Ulla Wiklund har nyligen medverkat i skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen i den svenska grundskolan.
– Som väntat skiljer sig undervisningen mycket åt mellan olika skolor. Rektorns verkliga intresse, samt hur utbildad personalen är, styr. Tullgårdsskolan i Stockholm är ett positivt exempel. Både rektor och musiklärare uppmuntrar eleverna att tänka själva och att skapa i grupp.

Mozarteffekten en myt

Att inte fler ser musikämnets fördelar tror hon beror på okunskap och rädsla.
– Många har inte själva positiva upplevelser av musik från skolan. Det finns många studier som visar en positiv effekt på elevens lärande på grund av musikundervisningen, säger Bo Nilsson, lärarutbildare och forskare i musikpedagogik.
Men den omskrivna – och också kritiserade – Mozarteffekten, som handlar om att de som lyssnar på musik skriven av Mozart blir duktigare i matematik är en myt.
– Man blir inte smart av att lyssna på just Mozart, men barn som själva musicerar ökar sina prestationer inom andra områden. Det finns det flera studier som visar.
Bo Nilsson, som har varit med och skrivit den nya kursplanen i musik i grundskolan, anser att musik är en yttrandefrihetsfråga, något alla människor har rätt till.
– Man ska komma ihåg att musik är ett av de populäraste ämnena bland eleverna. Jag är kritisk till att musik alltid måste vara till för något annat, aldrig för sig självt. Om du ber en lärare att lyfta fram musikämnets fördelar så hör du sällan några estetiska argument, alla legitimerar musiken genom andra värden. För mig handlar musik mycket om att göra något tillsammans. Om musiken dessutom har positiva effekter på lärande eller hälsan är det mervärden.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons