Myndighet med makt att döma ut din skola

Skolinspektionen är en myndighet som syns och hörs. Enligt den egna årsredovisningen omnämndes de i 10 000 artiklar på webben under förra året. Ett exempel på mediegenomslaget är den skolgranskning som Göteborgs-Posten gjorde i vintras, som byggde på Skolinspektionens granskningar och där skolorna betygssattes. I en slags webbkarta kunde läsarna gå in och kommentera betygsättningen. Det blev en snackis bland föräldrar och elever.

Linda Rönnberg, forskare i statsvetenskap vid Umeå universitet, tycker att mediegenomslaget är naturligt.

– Skolinspektionen skriver kort- fattade, lättillgängliga avvikelserapporter med fokus på brister. Det passar perfekt in i medielogiken.

Hon har undersökt hur dagstidningar rapporterar om Skolinspektionens besök. När tillsynen låg på Skolverket var medieintresset inte alls lika stort.

– Som ny myndighet har det funnits ett behov av att synas och profilera sig. Det har utvecklats ett dubbelriktat förhållande där Skolinspektionen behöver media och media behöver Skolinspektionen. Det stora mediegenomslaget riskerar att skada en skola. Kritik av typen ”rektor tar inte sitt pedagogiska ansvar” eller att ”skolan saknar ett systematiskt kvalitetsarbete” låter allvarligt, särskilt när en tidning slår upp det stort. Och som elev eller förälder är det svårt att själv bedöma vad det egentligen betyder. Det kan leda till elevflykt från en skola på en fri skolmarknad där kampen om eleverna är hård.

Jens Naezer, rektor på Katrinebergsskolan i Mölndal, tycker inte att Skolinspektionen har lyckats kommunicera vad en inspektionsrapport egentligen innebär: till exempel att de huvudsakligen sysslar med avvikelserapportering.

– Det uppfattas som en kvalitetsgranskning, men det är det egentligen inte som jag ser det. Det är mer likt en bilbesiktning där du andas ut om du inte får någon anmärkning.

Dessutom är han kritisk till att diskussionen om kvalitet har reducerats till en fråga om enbart måluppfyllelse.

– Under en inspektion granskas huruvida eleverna når målen för utbildningen. Men du behöver inte vara ett snille för att förstå att du, till exempel i ett område där föräldrarnas utbildningsbakgrund är låg, kan driva en jättebra skola men ändå ha en relativt låg måluppfyllelse. Och i ett akademikertätt område kan skolan vara ogenomtänkt men eleverna får ändå bra betyg, säger Jens Naezer.

Skolinspektionen har sedan starten 2008 vuxit till en myndighet med runt 400 anställda, som kostar cirka 350 miljoner kronor per år (2012). Men Sverige är knappast ensamt om att satsa på fler inspektioner och ökad kontroll. Liknande utveckling finns i många europeiska länder. Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, deltar i ett forskningsprojekt som omfattar åtta länder där man undersöker hur inspektioner påverkar skolan. Forskarna har låtit rektorer svara på vilka åtgärder de har vidtagit året efter att deras skola har blivit inspekterad. Trots att forskningsprojektet inte är avslutat finns det en tydlig tendens.

– Vi har sett att rektorer försöker rätta in verksamheten i skolan så att den matchar de krav och normer som Skolinspektionen sänder ut. De åtgärder som rektorerna vidtar grundas på egna utvärderingar, men den egna verksamheten granskas med de glasögon som Skolinspektionen använder, säger Jan-Eric Gustafsson.

Sverige är ett av de länder där Skolinspektionen har haft störst genomslag. Jan-Eric Gustafsson säger att de punkter inspektionen fokuserar på i stort sett stämmer med vad forskningen visat krävs för att skapa bättre skolresultat. Det handlar – förutom kontrollen mot lagstiftningen – om rektors ledarskap, tydliga strukturer, uppföljning och feedback till eleverna. Men det finns en baksida. Verksamheten snävas in och utrymmet för experimenterande minskar. Därför tror Jan-Eric Gustafsson att skolinspektioner på sikt kan vara kontraproduktiva.

– Dels är den föreställning om god undervisning som används en förenkling. I verkligheten måste lärarna kunna vara flexibla och anpassa undervisningen till just den elevgrupp de har framför sig. Dels tenderar all extern inspektion att bli ett ingrepp i lärarnas professionella frihet. På sikt kan det få negativa följder. Det kan leda till att man tappar det som många lärare uppfattar som en stor tillgång, nämligen friheten att bestämma över undervisningen. Det kan påverka rekryteringen till läraryrket negativt och göra så att lärare tröttnar.

I Finland, som av många uppfattas som ett förebildsland, finns ingen inspektion alls. Istället lyfts den välutbildade, självständiga och relativt välbetalda finska lärarkåren upp som orsak till framgången.

– Det ligger mycket i att de har en välutbildad lärarkår som sköter undervisningen själva. Enligt min mening är det den grundläggande lärarkompetensen som är a och o för att skapa en bra skola.

Även Skolinspektionen har i enkäter till rektorer fått svaret att tillsynsrapporten blir styrande för utvecklingsarbetet. Men vilka resultat den omfattande inspektionen ger på sikt är det ingen som vet.

– Det finns ingen övertygande forskning som visar att skolinspektion är effektivt eller att det är ett bra sätt att utveckla skolan, säger Gunnar Berg, professor i pedagogik vid Mittuniversitetet.

Gunnar Berg har forskat om skolutveckling och skolans ledarskap under lång tid. Han menar att Skolinspektionen är felkonstruerad. Själv har han tillsammans med kollegor på Mittuniversitetet utvecklat en kompletterande modell som hittills använts i bland annat Ånge och Bräcke kommun. Förenklat innebär den att skolorna gör egna granskningar, så kallade kulturanalyser, parallellt med Skolinspektionens tillsyner. Medan tillsynsrapporten fokuserar på lagligheten och brister, fångar en kulturanalys helan skolans arbetsmiljö och undervisning. I det kommande utvecklingsarbetet kan båda rapporterna sedan användas.

– Jag har svårt att se en skolutveckling som är beordrad uppifrån. Det finns så många exempel på att det inte fungerar. Det kan leda till att man ändrar på ytan, man putsar på fasaden, men innanför fasaden fortsätter allt som förut. För att det ska bli en verklig utveckling måste lärarna vara delaktiga och känna att inspektionen och utvecklingsarbetet har betydelse för det egna professionella yrkesutövandet.