bild_8

Myter försvårar samsyn kring skolan

Enligt SKL förekommer fyra myter om skolan ofta i skoldebatten. Det handlar om att klasserna blir allt större, att skolan får allt mindre pengar, att barngrupperna i förskolan blivit större och att modern teknik inte bidrar till förbättrade resultat. På ett av dagens seminarier slogs det hål på fler av dem.

Jan Wifstrand, moderator för seminariet, inledde med att testa ett antal myter och påståenden på publiken. Det enda som överraskade panelen – Bertil Östberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, Maria Stockhaus, kommunalråd i Sollentuna kommun, Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Anders Almgren, vice ordförande Lärarnas Riksförbund och Mimmi Garpebring, förbundsordförande Sveriges elevråd – var att publiken inte tyckte att det finns en bred enighet om att lärarnas löner måste upp.

– Jag ser att det börjar gå upp för alla att lärare behöver mer betalt. Men jag tycker att pratet om att det är de skickliga lärarna som ska ha mer betalt är lite märkligt. Vi hör aldrig den diskussionen kring busschaufförer, att det är de skickliga som ska ha mer betalt. Det låter som att läraryrket skulle vara överrepresenterat av oskickliga lärare, sa Anders Almgren.

Syftet med SKL:s rapport ”Myter om skolan hindrar utveckling” är att bidra till att skapa samsyn kring skolan och de utmaningar den står inför. De menar att det annars finns en risk att problem som är specifika diskuteras som om de vore generella, och kan ligga till grund för felaktiga beslut. Även panelen var enig om att det är farligt om åtgärder och beslut baseras på myter istället för sanningar. Att minskade resurser till skolan är en myt var alla överens om.

– Vi använder resurser delvis på fel sätt i dag, på många platser har vi en överetablering och halvtomma lokaler, vi smetar ut resurserna istället för att använda de rätt, sa Katrin Stjerfeldt Jammeh.

Anders Almgren pekade på de stora skillnaderna mellan Sverige och OECD när det gäller andel av pengarna som går till undervisning.

– I Sverige är det mindre än 50 procent, jämfört med 63 procent i OECD. Om vi fortsätter att lägga mer och mer på lokaler har vi ingen undervisning i framtiden, sa han.

Panelen fick också lyfta fram några egna myter de uppmärksammat. Mimmi Garpebring lyfte fram elevernas bristande vilja, att de inte orkar eller bryr sig, som en myt, liksom att den svenska skolan skulle vara en flumskola.

– Här tycker jag att vi är på väg att svänga om åt andra hållet. Låt oss stanna där vi är nu och sluta använda skolan som ett politiskt slagträ, sa hon.

– Jag tycker att myten om flumskolan har legat till grund för många politiska beslut. Vi får fler och fler kontrollstationer, vi ska mäta och väga eleverna allt oftare. Jag tycker att staten ska satsa mer på att ge stöd för utveckling än på inspektioner och granskningar, sa Katrin Stjerfeldt Jammeh.

Anders Almgren lyfte fram lärarnas undervisningstid som en myt – att resultaten skulle bli bättre om lärarna undervisade mer.

– Om lärarna undervisade mer skulle det innebära att de har fler klasser och det i sin tur skulle innebära att de får mindre tid per elev, sa han.

Att kunskapen sjunker är däremot ingen myt.

– Det är tråkigt, men sant, sa Bertil Östberg. Forskning har visat att det är det som händer i klassrummet som är en orsak, undervisningsmetoderna. Mattelyftet är ett bra exempel på hur vi kan ändra undervisningsmetoderna.

– Det finns inte en lösning på hur vi kan förbättra resultaten, det ser olika ut på olika skolor, sa Maria Stockhaus.

Men vi måste låta lärarna vara i fred och ha respekt för professionen. I rapporten lyfter SKL också fram ett par frågor som de anser att kunskapen måste öka kring. Det handlar om hur elever ska få det stöd de behöver för att klara skolan, om barn och unga lär sig det de behöver för framtiden och vad som påverkar kvaliteten i fritidshemmen.

Läs hela rapporten på www.skl.se/skola.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm