Annons
Helena Wallberg är gymnasielärare och specialpedagog och har skrivit boken ”Att sätta betyg. Berättelser från ett kollegium”.

Myter och missförstånd kring betyg och bedömning

Publicerad 4 maj 2017

Fakta

Helena Wallberg

  • Gymnasielärare i engelska, franska sedan 1994 och har en fil. mag. i specialpedagogik.
  • Hade under 2016 ett uppdrag som undervisningsråd i prov och bedömning på Skolverket.
  • Aktuell med boken ”Att sätta betyg. Berättelser från ett kollegium” där läsaren får följa en grupp fiktiva lärare på ett högstadium på deras resa för att bli säkrare i sin betygsättning. 

Relaterat

Det finns en hel del osäkerhet och utmaningar är det kommer till betyg- och bedömning. Gymnasieläraren Helena Wallberg har skrivit en bok för att göra lärare tryggare i sin betygssättning.
Här berättar hon om vanliga myter och missförstånd och reder ut vad som är rätt och fel.

”Bör inte ett betygssystem vara lättare att förstå än ett kärnkraftverk? undrade en Expressenkrönikor och dömde ut betygssystemet som obegripligt. Och att betygsättning inte är enkelt vittnar Skolvärldens bloggare, läraren Sara Bruun, i blogginlägg om att lärare behöver ett ”betygs- och bedömningslyft” utifrån den osäkerhet – och ibland rena felaktigheter – som hon stött på. 

Helena Wallberg är gymnasielärare och specialpedagog som arbetat som undervisningsråd i prov och bedömning hos Skolverket. Nu har hon skrivit en bok som hon hoppas ska bidra till att lärare ska bli säkrare när det gäller betyg och bedömning.

– Det finns forskare som jämfört kriterier som vi hade tidigare med de mer holistiska kunskapskrav vi har nu och som gör att man måste ha en samstämmighet kring vad olika kvaliteter innebär – det är svårt.

Betygssystemet ställer höga krav på läraren, säger hon, men om vi kan acceptera att det måste ställas högre krav på lärare när det gäller bedömningskompetens så tror jag att vi kommer att få en mycket bättre skola.

– Sen har Skolverket en del att förklara, de skulle kunna vara tydligare med intentionen. De har absolut brustit en del i implementeringen.

I sitt arbete får hon frågor om betygssystemet och märker av den osäkerhet som finns.

– Fortfarande uppfattar elever att man aldrig får göra ett dåligt prov för då läggs det i minusskålen, något som sedan får konsekvenser vid betygsättningen. Men gör man så som lärare har man brustit rejält.

Det ska inte vara upp till varje lärare att förklara.

Om ett enskilt misstag kan sänka ett betyg är också en vanlig fråga till Skolverkets frågeforum.

Men är det läraren som gör fel, kan det inte vara eleven som missförstått?

– Lärare kommenterar ofta att de inte säger så till eleverna men det är viktigt att ha en dialog med eleverna och lyssna in hur de tolkar det. Däremot ska det inte vara upp till varje lärare att förklara utan jag tycker att det är viktigt att det finns ett system för det på skolan. Kanske kan man komma överens så alla säger samma sak.

– Det är också vanligt med sammanvägningar – att man räknar antalet D och E på olika prov och så tar ett medelvärde – trots att man inte ska göra så, säger Helena Wallberg.

Är det okej att sätta betyg på enskilda prov, uppgifter och moment då?

– Det finns ingen regel som säger att man inte får göra det. Men samtidigt är det lite vanskligt för det är svårt att konstruera en uppgift som täcker in ett helt kunskapskrav. Jag vet att det finns elever som får betyg på glosprov och det är egentligen inte möjligt – det står inte i kunskapskraven.

Vilken väl kan bero på att eleverna vill veta hur det gått på ett prov?

– Oh ja, det tar lärare upp ofta. Jag lånar Dylan Wiliams ord nu: ”de är betygsknarkare, våra ungar!” Men som lärare ska vi inte bli medberoende i det, vi måste prata om att det är kvaliteter vi jobbar emot – inte betyg.

Ett allvarligt fel, säger hon, är när lärare lägger in egna kunskapskrav och återvänder till glosprovsexemplet. Eller att man hävdar att eleverna ska ha gjort en viss uppgift för ett visst betyg trots att det inte uttrycks i kunskapskraven.

– Det står till exempel ingenstans att du ska dyka ner i en bassäng och plocka upp en docka men det är något många elever får göra vid livräddning i idrotten. Det är inte fel på uppgiften i sig men om det är så att eleven inte kan det, då måste man hitta ett annat sätt.

Skriftliga uppsatser i historia är ett annat exempel på krav som hon stöter på, säger hon.

– Lärarna menar att eleverna ska kunna det om man ska klara sig sen, på universitetet, och naturligtvis är det jätteviktigt att eleverna får träna på det. Men du kan inte ha det som krav i betygsättningen om det inte står i kunskapskraven.

Man måste nationellt bestämma sig.

Länge fanns det en också myt om att man skulle testa varje kunskapskrav tre gånger.

– I stället för att se att varje betygssteg har ett kunskapskrav, som en helhet, så hackar man upp det så att alla stycken blir egna små kunskapskrav. Och ska du sen testa alla tre gånger för att ha på fötterna att eleverna kan, då hinner du ju inte undervisa.

I boken ”Att sätta betyg” får de fiktiva lärarna lära sig ”Stephen Hawking-principen” eftersom det är vanligt att man tänker att det elever gör med hjälp av ett hjälpmedel inte är lika mycket värt. 

– Om en elev inte skriver en text för hand utan pratar in i datorn, då tänker man att det inte är lika giltigt. Men det är inte sant. Stephen Hawkings skriver böcker, trots att han inte kan röra sig. Vi måste prata om: vad är det att skriva, vad är text, vad är god åhörarkontakt, och så vidare. Vi kan vara hur fantasifulla vi vill men vi måste våga vara det och ha skolledningen med oss i detta.  

Relationen mellan resultaten på nationella prov och betyg återkommer ständigt. Å ena sidan är Skolverket mycket tydliga med att proven bara ska utgöra en del av lärarens samlade bedömning, å andra sidan blir det ett himla liv när det skiljer sig för mycket åt. Hur ska lärarna egentligen göra?

– Jag tycker inte att man ska lägga detta på lärarna utan här måste man nationellt bestämma sig. Nu höjs röster för att NP-resultaten ska bestämma betygen mer. Men då måste vi ställa en annan fråga: Har vi en sådan kompetens att man faktiskt kan konstruera ett prov som mäter en elevs hela repertoar? Jag tror inte det.

Läraren bedömer och läraren måste kunna motivera sin bedömning. Om läraren kan motivera betyget, grundat och nyanserat, så måste man kunna acceptera att det diffar ibland, konstaterar Helena Wallberg.

– Sen om det skiljer sig mycket åt så bör skolan gå tillbaka och titta på vad som har hänt tidigare. Är det så att bedömningen faktiskt legat för högt eller för lågt? Det kan förstås vara så. Det gäller att man får in det i sitt systematiska kvalitetsarbete. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons