Annons
Helena Wallberg är gymnasielärare och specialpedagog och har skrivit boken ”Att sätta betyg. Berättelser från ett kollegium”.

Myter och missförstånd kring betyg och bedömning

Publicerad 4 maj 2017

Fakta

Helena Wallberg

  • Gymnasielärare i engelska, franska sedan 1994 och har en fil. mag. i specialpedagogik.
  • Hade under 2016 ett uppdrag som undervisningsråd i prov och bedömning på Skolverket.
  • Aktuell med boken ”Att sätta betyg. Berättelser från ett kollegium” där läsaren får följa en grupp fiktiva lärare på ett högstadium på deras resa för att bli säkrare i sin betygsättning. 

Relaterat

Det finns en hel del osäkerhet och utmaningar är det kommer till betyg- och bedömning. Gymnasieläraren Helena Wallberg har skrivit en bok för att göra lärare tryggare i sin betygssättning.
Här berättar hon om vanliga myter och missförstånd och reder ut vad som är rätt och fel.

”Bör inte ett betygssystem vara lättare att förstå än ett kärnkraftverk? undrade en Expressenkrönikor och dömde ut betygssystemet som obegripligt. Och att betygsättning inte är enkelt vittnar Skolvärldens bloggare, läraren Sara Bruun, i blogginlägg om att lärare behöver ett ”betygs- och bedömningslyft” utifrån den osäkerhet – och ibland rena felaktigheter – som hon stött på. 

Helena Wallberg är gymnasielärare och specialpedagog som arbetat som undervisningsråd i prov och bedömning hos Skolverket. Nu har hon skrivit en bok som hon hoppas ska bidra till att lärare ska bli säkrare när det gäller betyg och bedömning.

– Det finns forskare som jämfört kriterier som vi hade tidigare med de mer holistiska kunskapskrav vi har nu och som gör att man måste ha en samstämmighet kring vad olika kvaliteter innebär – det är svårt.

Betygssystemet ställer höga krav på läraren, säger hon, men om vi kan acceptera att det måste ställas högre krav på lärare när det gäller bedömningskompetens så tror jag att vi kommer att få en mycket bättre skola.

– Sen har Skolverket en del att förklara, de skulle kunna vara tydligare med intentionen. De har absolut brustit en del i implementeringen.

I sitt arbete får hon frågor om betygssystemet och märker av den osäkerhet som finns.

– Fortfarande uppfattar elever att man aldrig får göra ett dåligt prov för då läggs det i minusskålen, något som sedan får konsekvenser vid betygsättningen. Men gör man så som lärare har man brustit rejält.

Det ska inte vara upp till varje lärare att förklara.

Om ett enskilt misstag kan sänka ett betyg är också en vanlig fråga till Skolverkets frågeforum.

Men är det läraren som gör fel, kan det inte vara eleven som missförstått?

– Lärare kommenterar ofta att de inte säger så till eleverna men det är viktigt att ha en dialog med eleverna och lyssna in hur de tolkar det. Däremot ska det inte vara upp till varje lärare att förklara utan jag tycker att det är viktigt att det finns ett system för det på skolan. Kanske kan man komma överens så alla säger samma sak.

– Det är också vanligt med sammanvägningar – att man räknar antalet D och E på olika prov och så tar ett medelvärde – trots att man inte ska göra så, säger Helena Wallberg.

Är det okej att sätta betyg på enskilda prov, uppgifter och moment då?

– Det finns ingen regel som säger att man inte får göra det. Men samtidigt är det lite vanskligt för det är svårt att konstruera en uppgift som täcker in ett helt kunskapskrav. Jag vet att det finns elever som får betyg på glosprov och det är egentligen inte möjligt – det står inte i kunskapskraven.

Vilken väl kan bero på att eleverna vill veta hur det gått på ett prov?

– Oh ja, det tar lärare upp ofta. Jag lånar Dylan Wiliams ord nu: ”de är betygsknarkare, våra ungar!” Men som lärare ska vi inte bli medberoende i det, vi måste prata om att det är kvaliteter vi jobbar emot – inte betyg.

Ett allvarligt fel, säger hon, är när lärare lägger in egna kunskapskrav och återvänder till glosprovsexemplet. Eller att man hävdar att eleverna ska ha gjort en viss uppgift för ett visst betyg trots att det inte uttrycks i kunskapskraven.

– Det står till exempel ingenstans att du ska dyka ner i en bassäng och plocka upp en docka men det är något många elever får göra vid livräddning i idrotten. Det är inte fel på uppgiften i sig men om det är så att eleven inte kan det, då måste man hitta ett annat sätt.

Skriftliga uppsatser i historia är ett annat exempel på krav som hon stöter på, säger hon.

– Lärarna menar att eleverna ska kunna det om man ska klara sig sen, på universitetet, och naturligtvis är det jätteviktigt att eleverna får träna på det. Men du kan inte ha det som krav i betygsättningen om det inte står i kunskapskraven.

Man måste nationellt bestämma sig.

Länge fanns det en också myt om att man skulle testa varje kunskapskrav tre gånger.

– I stället för att se att varje betygssteg har ett kunskapskrav, som en helhet, så hackar man upp det så att alla stycken blir egna små kunskapskrav. Och ska du sen testa alla tre gånger för att ha på fötterna att eleverna kan, då hinner du ju inte undervisa.

I boken ”Att sätta betyg” får de fiktiva lärarna lära sig ”Stephen Hawking-principen” eftersom det är vanligt att man tänker att det elever gör med hjälp av ett hjälpmedel inte är lika mycket värt. 

– Om en elev inte skriver en text för hand utan pratar in i datorn, då tänker man att det inte är lika giltigt. Men det är inte sant. Stephen Hawkings skriver böcker, trots att han inte kan röra sig. Vi måste prata om: vad är det att skriva, vad är text, vad är god åhörarkontakt, och så vidare. Vi kan vara hur fantasifulla vi vill men vi måste våga vara det och ha skolledningen med oss i detta.  

Relationen mellan resultaten på nationella prov och betyg återkommer ständigt. Å ena sidan är Skolverket mycket tydliga med att proven bara ska utgöra en del av lärarens samlade bedömning, å andra sidan blir det ett himla liv när det skiljer sig för mycket åt. Hur ska lärarna egentligen göra?

– Jag tycker inte att man ska lägga detta på lärarna utan här måste man nationellt bestämma sig. Nu höjs röster för att NP-resultaten ska bestämma betygen mer. Men då måste vi ställa en annan fråga: Har vi en sådan kompetens att man faktiskt kan konstruera ett prov som mäter en elevs hela repertoar? Jag tror inte det.

Läraren bedömer och läraren måste kunna motivera sin bedömning. Om läraren kan motivera betyget, grundat och nyanserat, så måste man kunna acceptera att det diffar ibland, konstaterar Helena Wallberg.

– Sen om det skiljer sig mycket åt så bör skolan gå tillbaka och titta på vad som har hänt tidigare. Är det så att bedömningen faktiskt legat för högt eller för lågt? Det kan förstås vara så. Det gäller att man får in det i sitt systematiska kvalitetsarbete. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.
– Om det finns tid kvar på kursen när provet är skrivet är det väl bara bra om tiden används till att låta eleverna ta igen missade kunskaper.

Annons
Annons

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Annons

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

Annons
Annons

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

Annons

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera

5 missar lärare gör – enligt hjärnforskning

Hjärnan

Att lära är jobbigt. Men med hjärnsmart undervisning blir undervisningen mer effektiv.
Annika Nilsson, svensklärare på ett gymnasium i Malmö, berättar om fem vanliga misstag. 

”Var fanns hänsynen till elevernas behov?”

Debatt

”Om Skolkommissionens ledamöter hade levt i skolvardagen skulle de haft lättare att förstå vad som behöver ändras i skolan – som att slopa de graderade betygen, att minska katederundervisningen och att ge alla lärare som gör samma jobb samma lön”, skriver debattören.

Kommentera

Forskning: Skolsegregering påverkar inte elevbetygen

Forskning

Etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg, visar en studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet.
I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna.

Han tar över Skolverket

Här är Skolverkets nya generaldirektör. Fram till nu har han varit utbildningsdirektör i Södertälje.
– Han har varit superbra här, säger Eva Dekany-Ström, kommunombud i Södertälje.

Högre lön och mindre undervisning på nya jobbet

Arbetsvillkor

När arbetsgivaren inte gav Cecilia Flodqvist bättre villkor sa hon upp sig. Nu har hon både högre lön och mindre undervisning.
Och på hennes gamla skola har man fortfarande inte hittat en behörig ersättare.
– Hade man minskat min arbetsbörda hade jag kanske varit kvar, säger hon.

Nu jobbar facken ihop – för bättre lärarlöner

Avtal

Lärarfackens båda styrelser har de första gemensamma mötena på elva år. Siktet är inställt på det nya avtalet för kommunalanställda 2018.
– Vi kommer ha starka, tydliga och progressiva yrkanden, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarens brev till Fridolin: ”Jag mår fruktansvärt dåligt”

Debatt

”Gustav Fridolin, du är skolminister och jag är lärare. Du är alltså min högsta chef och vi behöver din hjälp! Jag mår fruktansvärt dåligt över det jag har fått bevittna på min arbetsplats”, skriver en grundskolelärare i ett öppet brev till utbildningsministern.

Kommentera

Här har eleverna redan en rörligare vardag

Elevhälsa

Hummelstaskolan har jobbat med fysisk aktivitet i tre år, på sätt som påminner om regeringens nya förslag. Målen är mindre stress, bättre skolresultat och elever som mår bättre.

Nya trenden: Lärare loopar och får högre lön

Lön

Byta jobb och sen byta tillbaka till sin gamla arbetsgivare – och på köpet få upp lönen med flera tusenlappar i månaden.
Det gör fler och fler lärare just nu.

Hundra miljoner kr i lönelyft brinner inne

Lärarlönelyftet

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar – Skolvärlden har hela listan.

Tivolipedagogen: Så skapar du Sveriges roligaste lektion

Lärare

Lärare och elever blandas med karuseller och teknik.
Tivolit Gröna Lund förvandlas till ett stort klassrum för en dag när drygt 3 000 elever samlas för att utföra fysikexperiment som annars inte går att göra i skolan.

Idrottstimmarna utökas i skolan

Idrott och hälsa

Undervisningstiden i idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019.
– Det är bra av regeringen att utöka antalet idrottstimmar och samtidigt få in ett bredare rörelseperspektiv i skolan, säger LR:s Åsa Fahlén.

Myter styr lärarna i skrivundervisningen

Läsning

Ökade formella krav på lärare har skärpt fokus på elever som inte uppfyller målen – och skapat grogrund för skrivpanik som utbryter med jämna mellanrum. Det menar Martin Malmström, forskare i utbildningsvetenskap. 

Lärarstudenterna vill slopa skolvalet

Skolval

Ska skolvalet tas bort eller behållas?
För LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist är svaret enkelt.
– Regeringen måste slopa aktivt, fritt och obligatoriskt skolval, säger hon.

Annorlunda utmaningar som vuxlärare

Vuxenutbildning

Nationella prov var tionde vecka och elever som förlorar hela sin inkomst när de får ett F i betyg. På vuxengymnasiet är utmaningarna annorlunda än på ungdomsgymnasiet. 

Kollegan efter lärarmordet i Göteborg: ”En permanent kris”

Våld

Pengarna behövs nu. Det menar Lennart Hellsborn, LR:s huvudskyddsombud i Göteborg och lärare på Lövgärdesskolan i Angered där en lärare sköts till döds.
– Hot och våldsproblematiken som finns i förorterna påverkar även skolorna, säger han till Skolvärlden.

Avgående SPSM-chefen: ”Inse att olikheter är en tillgång”

Särskilt stöd

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar avgående generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Johanna har ADHD: När ska allas värde bli mer än tomma ord?

Debatt

Att leva med ADHD är att känna det som att inte passa in någonstans. Johanna skriver själv om sitt liv, sin skolgång och hur hon kämpar för att få folk i sin omgivning att förstå henne.

Kommentera

Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov

Digital rättning

Betygsexperten Per Måhl tror inte på förslagen om digital och extern rättning av nationella prov eller att ge proven större tyngd vid betygsättning.
– Det kommer varken göra betygen mer rättssäkra eller mer likvärdiga, säger han.

Robin Hood-förslaget: Så kan skolan bli mer likvärdig

Skolkommissionen

Ta från de rika och ge till de fattiga.
Här är förslaget som skulle kunna göra svensk skola ”mer rättvist”.
– Vi vill säkerställa att de kommuner som har störst utmaning och minst möjlighet att få in skattemedel får stöd i det, säger Lina Axelsson Kihlblom, ledamot i Skolkommissionen.

Betyg + Timss = sant

Jämförelse

Sambandet mellan elevers betyg och hur de presterar i Timss-studierna är högt. Den slutsatsen drar Skolverket som för första gången jämfört saken.

"Det vore inhumant att inte reagera på utvisningarna"

Nyanlända

Lärare som ordnar nödboenden, frågar efter mat på härbärgen till sina elever. Och som funderar på att gömma dem.
– Det vore inhumant att inte reagera, säger Sara Svanlund, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linnéa Claeson: ”Uppdelning i kön är icke-inkluderande”

Könsuppdelning

Linnéa Claeson är handbollsproffs och jämställdhetskämpe på nätet och live. Hon tycker att frågan om könsuppdelade klassrum är komplex.
– Det finns behov av fredade zoner, säger hon.

Digital plattform ska stärka SYV

SYV

Digitala verktyg ska göra studie- och yrkesvägledningen mer tillgänglig, enligt ett beslut i riksdagen. Skolvärldens bloggare David Spak tycker att tidigare insatser är viktigare.

”Kollegial reflektion” minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

”Kollegial reflektion” kan vara ett sätt att minska lärarstressen. Det menar Marie Nilsson som skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.
–  Det gav återhämtning på samma sätt som rast och fritid, säger hon.

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart

IKT

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Tre av fyra lärare: ”NP tar för mycket tid”

Nationella prov

En stor majoritet av lärarna tycker att de nationella proven är bra både för bedömning och undervisning. Samtidigt anser tre av fyra lärare att proven tar för mycket tid.
Drygt var tionde lärare får ingen tid avsatt för proven överhuvudtaget.
– Uppsatserna tar mycket tid att bedöma, säger högstadieläraren Caroline Axén.

Efter förslagen: ”Hoppas det blir en väckarklocka”

Välfärden 

Välfärdsutredningen har presenterat sina förslag om hur kvalitén i välfärden kan höjas.
Åsa Fahlén, ordförande för LR, hoppas förslagen kommer bli en väckarklocka för företag som bedriver skolor.

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap

Ledarskap

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill ”göra upp med flumskolan”. Därför har man storsatsat på att förbättra lärarstudenternas utbildning i ledarskap.
– Satsar man inte på ledaskap så kommer eleverna prestera sämre, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons