Annons
Helena Wallberg är gymnasielärare och specialpedagog och har skrivit boken ”Att sätta betyg. Berättelser från ett kollegium”.

Myter och missförstånd kring betyg och bedömning

Publicerad 4 maj 2017

Fakta

Helena Wallberg

  • Gymnasielärare i engelska, franska sedan 1994 och har en fil. mag. i specialpedagogik.
  • Hade under 2016 ett uppdrag som undervisningsråd i prov och bedömning på Skolverket.
  • Aktuell med boken ”Att sätta betyg. Berättelser från ett kollegium” där läsaren får följa en grupp fiktiva lärare på ett högstadium på deras resa för att bli säkrare i sin betygsättning. 

Relaterat

Det finns en hel del osäkerhet och utmaningar är det kommer till betyg- och bedömning. Gymnasieläraren Helena Wallberg har skrivit en bok för att göra lärare tryggare i sin betygssättning.
Här berättar hon om vanliga myter och missförstånd och reder ut vad som är rätt och fel.

”Bör inte ett betygssystem vara lättare att förstå än ett kärnkraftverk? undrade en Expressenkrönikor och dömde ut betygssystemet som obegripligt. Och att betygsättning inte är enkelt vittnar Skolvärldens bloggare, läraren Sara Bruun, i blogginlägg om att lärare behöver ett ”betygs- och bedömningslyft” utifrån den osäkerhet – och ibland rena felaktigheter – som hon stött på. 

Helena Wallberg är gymnasielärare och specialpedagog som arbetat som undervisningsråd i prov och bedömning hos Skolverket. Nu har hon skrivit en bok som hon hoppas ska bidra till att lärare ska bli säkrare när det gäller betyg och bedömning.

– Det finns forskare som jämfört kriterier som vi hade tidigare med de mer holistiska kunskapskrav vi har nu och som gör att man måste ha en samstämmighet kring vad olika kvaliteter innebär – det är svårt.

Betygssystemet ställer höga krav på läraren, säger hon, men om vi kan acceptera att det måste ställas högre krav på lärare när det gäller bedömningskompetens så tror jag att vi kommer att få en mycket bättre skola.

– Sen har Skolverket en del att förklara, de skulle kunna vara tydligare med intentionen. De har absolut brustit en del i implementeringen.

I sitt arbete får hon frågor om betygssystemet och märker av den osäkerhet som finns.

– Fortfarande uppfattar elever att man aldrig får göra ett dåligt prov för då läggs det i minusskålen, något som sedan får konsekvenser vid betygsättningen. Men gör man så som lärare har man brustit rejält.

Det ska inte vara upp till varje lärare att förklara.

Om ett enskilt misstag kan sänka ett betyg är också en vanlig fråga till Skolverkets frågeforum.

Men är det läraren som gör fel, kan det inte vara eleven som missförstått?

– Lärare kommenterar ofta att de inte säger så till eleverna men det är viktigt att ha en dialog med eleverna och lyssna in hur de tolkar det. Däremot ska det inte vara upp till varje lärare att förklara utan jag tycker att det är viktigt att det finns ett system för det på skolan. Kanske kan man komma överens så alla säger samma sak.

– Det är också vanligt med sammanvägningar – att man räknar antalet D och E på olika prov och så tar ett medelvärde – trots att man inte ska göra så, säger Helena Wallberg.

Är det okej att sätta betyg på enskilda prov, uppgifter och moment då?

– Det finns ingen regel som säger att man inte får göra det. Men samtidigt är det lite vanskligt för det är svårt att konstruera en uppgift som täcker in ett helt kunskapskrav. Jag vet att det finns elever som får betyg på glosprov och det är egentligen inte möjligt – det står inte i kunskapskraven.

Vilken väl kan bero på att eleverna vill veta hur det gått på ett prov?

– Oh ja, det tar lärare upp ofta. Jag lånar Dylan Wiliams ord nu: ”de är betygsknarkare, våra ungar!” Men som lärare ska vi inte bli medberoende i det, vi måste prata om att det är kvaliteter vi jobbar emot – inte betyg.

Ett allvarligt fel, säger hon, är när lärare lägger in egna kunskapskrav och återvänder till glosprovsexemplet. Eller att man hävdar att eleverna ska ha gjort en viss uppgift för ett visst betyg trots att det inte uttrycks i kunskapskraven.

– Det står till exempel ingenstans att du ska dyka ner i en bassäng och plocka upp en docka men det är något många elever får göra vid livräddning i idrotten. Det är inte fel på uppgiften i sig men om det är så att eleven inte kan det, då måste man hitta ett annat sätt.

Skriftliga uppsatser i historia är ett annat exempel på krav som hon stöter på, säger hon.

– Lärarna menar att eleverna ska kunna det om man ska klara sig sen, på universitetet, och naturligtvis är det jätteviktigt att eleverna får träna på det. Men du kan inte ha det som krav i betygsättningen om det inte står i kunskapskraven.

Man måste nationellt bestämma sig.

Länge fanns det en också myt om att man skulle testa varje kunskapskrav tre gånger.

– I stället för att se att varje betygssteg har ett kunskapskrav, som en helhet, så hackar man upp det så att alla stycken blir egna små kunskapskrav. Och ska du sen testa alla tre gånger för att ha på fötterna att eleverna kan, då hinner du ju inte undervisa.

I boken ”Att sätta betyg” får de fiktiva lärarna lära sig ”Stephen Hawking-principen” eftersom det är vanligt att man tänker att det elever gör med hjälp av ett hjälpmedel inte är lika mycket värt. 

– Om en elev inte skriver en text för hand utan pratar in i datorn, då tänker man att det inte är lika giltigt. Men det är inte sant. Stephen Hawkings skriver böcker, trots att han inte kan röra sig. Vi måste prata om: vad är det att skriva, vad är text, vad är god åhörarkontakt, och så vidare. Vi kan vara hur fantasifulla vi vill men vi måste våga vara det och ha skolledningen med oss i detta.  

Relationen mellan resultaten på nationella prov och betyg återkommer ständigt. Å ena sidan är Skolverket mycket tydliga med att proven bara ska utgöra en del av lärarens samlade bedömning, å andra sidan blir det ett himla liv när det skiljer sig för mycket åt. Hur ska lärarna egentligen göra?

– Jag tycker inte att man ska lägga detta på lärarna utan här måste man nationellt bestämma sig. Nu höjs röster för att NP-resultaten ska bestämma betygen mer. Men då måste vi ställa en annan fråga: Har vi en sådan kompetens att man faktiskt kan konstruera ett prov som mäter en elevs hela repertoar? Jag tror inte det.

Läraren bedömer och läraren måste kunna motivera sin bedömning. Om läraren kan motivera betyget, grundat och nyanserat, så måste man kunna acceptera att det diffar ibland, konstaterar Helena Wallberg.

– Sen om det skiljer sig mycket åt så bör skolan gå tillbaka och titta på vad som har hänt tidigare. Är det så att bedömningen faktiskt legat för högt eller för lågt? Det kan förstås vara så. Det gäller att man får in det i sitt systematiska kvalitetsarbete. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Annons
Annons
Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Annons
Annons

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Annons
Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons