Annons
Per-Arne Andersson, SKL, gymnasieminister Aida Hadzialic och Marcus Strömberg, vd på Academedia.
Per-Arne Andersson, SKL, gymnasieminister Aida Hadzialic och Marcus Strömberg, vd på Academedia.
Bild 1/2
Johan Trouvé, vd på Västsvenska handelskammaren.
Johan Trouvé, vd på Västsvenska handelskammaren.
Bild 2/2

Näringslivet: Alla elever måste få syv

Publicerad 6 juli 2016

Bättre studie- och yrkesvägledning och högskolebehörighet på yrkesprogrammen ska stoppa eleverna från att hoppa av gymnasiet. Högre löner och lärarassistenter ska locka gymnasielärare att stanna. 
– Det är en riktig kris på gång. Nu måste det bli verkstad, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Fakta

Läs mer

Här hittar du rapporten ”Så formar vi framtidens gymnasieskola”.

Relaterat

Lärarnas Riksförbunds undersökning visar att 65 procent av gymnasielärarna funderar på att sluta eftersom de är missnöjda med lön, arbetsmiljö och bristen på fortbildning och uppskattning. Samtidigt anser bara 5 procent av de tillfrågade föräldrarna i undersökningen att gymnasieskolan är bra.

– Ni är ju överens om ett statligt ingripande, och det är bråttom. Lärarna börjar märka att lönerna höjs, men de märker inga skillnader i arbetsmiljön, säger Åsa Fahlén med adress till gymnasieminster Aida Hadzialic (S) och riksdagsledamot Mikael Svensson, (M) under LR:s seminarium ”Hur skapar vi en gymnasieskola för alla?”.

Stärkt studie- och yrkesvägledning är ett av recepten för att matcha rätt elev med rätt utbildning – och minska avhoppen från gymnasiet.

I dag spretar kvalitet och tillgång. Antal elever som en studie-och yrkesvägledare har ansvar för kan variera mellan 60 och 600 och det saknas riktlinjer för hur mycket tid varje elev har rätt till.

– Praon är inte obligatorisk längre och studie och yrkesvägledning rationaliseras bort. Varje elev borde ha garanterad prao och antalet studie- och yrkesvägledare borde vara reglerat, säger Johan Trouvé, vd för Västsvenska handelskammaren.

– Här behövs större reformer, som vi är på gång med. Men det är också upp till arbetsgivarna att förklara varför deras branscher är så fantastiskt bra. Skola och arbetsmarknad måste docka in i varandra, säger Aida Hadzialic.

Men det handlar också om att stärka yrkesutbildningen, när eleverna väl väljer:

– Alla lärare ska ha behörighet, säger Åsa Fahlén.

Från Västsvenska handelskammaren intygar Johan Trouvé att deras medlemmar skriker efter arbetskraft.

– Jag vill attrahera lärare till yrkesutbildningarna, och öka lärarnas kunskap om den miljö eleverna kommer ut – de flesta hamnar i det privata näringslivet. Jag skulle också vilja göra det möjligt att växla mellan en roll i näringslivet och lärarrollen. Och vi måste satsa där det råder brist – vi har för många nagelskulptörer och hästskötare, säger han.

Marcus Strömberg, vd för utbildningsföretaget Academedia;

– Föräldrarna ser till att eleverna kommer in på fel program, de väljer samhällsvetenskapliga och tekniska program när yrkesprogrammen inte är högskoleförberedande. Vi behöver se över programstrukturen, industriprogrammen är inte attraktiva och vi behöver it-program.

– Jag är inte förvånad över resultaten i undersökningen. Men nu är det dags att det händer något, säger Katarina Treville, utredare på Lärarnas Riksförbund.
Tre medel mot den spretiga likvärdigheten och dåliga resultat återkommer i skoldebatten i Almedalen: ämnesbetyg, ökad statlig styrning av finansieringen av skolan och avlastning av lärarna. Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) och riksdagsledamot Mikael Svensson, (M) är överens om alla tre.

– Jag tror att vi måste öka det statliga styrandet. Vi har 290 olika förutsättningar och friskolor på det och sen är vi förvånade över att det blir problem med jämlikheten, säger Aida Hadzialic, som också lovar fortsatt fokus på avlastning av lärarna, bland annat genom lärarassistenter.

– Det viktiga är bara att lärarna inte behöver undervisa mer. Många avhopp idag beror på att elever inte blir sedda och inte får den tid de behöver idag, säger Åsa Fahlén.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Annons
Annons
Annons
Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Annons
Annons
Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Annons
Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.