ulf_artikelbild_ny

Ulf Martinsson, SO-lärare i Trollhättans stad

Debatt

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

DEBATT. Hur väver man in nationalismen på ett naturligt sätt i klassrummet?
SO-läraren Ulf Martinsson delar med sig av sina tankar kring utmaningarna inom ämnet.
”Utmaningen för oss i skolans värld blir enligt mig att förena historiska exempel där nationalismen har spelat en viktig roll med nutida exempel där nationalismen påverkar samhällsutvecklingen”, skriver han.

När omkring 8000 bosnienmuslimska män och pojkar avrättades i Srebrenica, i dåvarande Bosnien i juli 1995, var detta ytterst en konsekvens av den nationalism som utgjorde grunden för inbördeskriget i det forna Jugoslavien. En annans konsekvens är att den före detta bosnienserbiske ledaren Radovan Karadžić den 24 mars i år dömdes till 40 års fängelse för bland annat folkmordet i Srebrenica av den Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY).

Vad har detta med skolan och mitt yrke som lärare i SO-ämnena att göra? Först och främst därför att enligt det centrala innehållet för historia i skolåren 7-9 (från Gru11) ska följande behandlas: ”Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och andra delar av världen.” Begreppet nationalism skall således vara en del av sammanhanget i historieundervisningen, men vi inom lärarkåren har också ett allmänt och viktigt samhällsansvar genom vårt demokratiuppdrag som likväl styrs av läroplanen.  Med detta i ryggen ska vi ge eleverna förmåga och kunskaper att problematisera vad exempelvis nationalism kan stå för i olika sammanhang.

Varför lyfter jag då fram begreppet nationalism? Nationalismen tillhör inte bara historien, utan tar sig ständigt nya uttryck och inför mina elever brukar jag dra en gräns mellan sund och osund nationalism. I Europa och andra delar av världen finns i dag starka osunda nationalistiska tongångar i exempelvis Polen, Ungern, Ryssland och Turkiet, vilket lett till en nedmontering av demokratins hörnpelare och i vissa fall en slags aggression mot omvärlden. Från osund nationalism är övergången till rasism inte lång och även i vårt land ser vi de inom politiken de som tar nationalismen som intäkt för att skapa främlingsfientlighet och där nästa led till rasism är hårfint.

Å andra sidan kan man fråga sig vad sund nationalism är med utgångspunkt i Sverige?

Ett exempel på vad som enligt mig är osund nationalism: I Kroatien har Miro Baresic, den man som mördade Jugoslaviens ambassadör i Sverige 1971 nyligen hyllats med en staty, vilket skapat spänningar med Serbien. Detta är ett exempel på en osund nationalism där respekten för grannstaten passerar en olämplig gräns och piskar upp otäcka stämningar, ivrigt påhejat av högerextremister.

Å andra sidan kan man fråga sig vad sund nationalism är med utgångspunkt i Sverige? Detta behöver enligt mig inte vara särskilt laddat då Sveriges grundläggande nationalistiska kärnvärden bör utgå från demokratiska hörnpelare som tryckfrihet, yttrandefrihet och alla människors lika värde.  När flyktingar under sommaren demonstrerade utanför riksdagen mot striktare anhörighetsinvandring, är detta ett exempel där vårt land på ett sunt vis respekterar även den som inte har svenskt medborgarskap att ha rätt till vår nations grundvärden. Det är också sunt att vi kan känna stolthet över våra kärnvärden utan att visa omvärlden aggressivitet och det är sunt att vi lärare har i uppdrag att förmedla de grundläggande demokratiska värdena till våra elever.

Vad sägs då i skolans historieböcker runt begreppet nationalism? En egen undersökning av fyra vanligt förekommande läroböcker för skolår 9 visar att det finns många äldre exempel så som upptakten till första världskriget och Nazitysklands utveckling. Läroböckerna visar på att nationalismen både kan splittra stater (som i fallet med det Osmanska riket och Österrike-Ungern) och ena stater (som i fallen med Italien och Tyskland under 1800-talets senare hälft). Till bristerna i läromedlen hör att endast en historiebok använder begreppet nationalism i sin beskrivning av kriget i forna Jugoslavien. För mig är det helt obegripligt att läromedelsförfattare i detta sammanhang kan undvika att förklara vilken nyckelroll nationalismen spelade före, under och efter detta krig. En annan brist är att läroböckerna mest berör begreppet nationalism i äldre historiska sammanhang och har en svag koppling till modern tid som i exemplet med forna Jugoslavien. I en av de fyra läroböckerna förekommer begreppet nationalism inte alls! Sammantaget visar historieböckerna på att nationalismen som ideologi förändrats över tid från att ha förknippats med samhörighet under 1800-talet till att under historiens gång mer och mer kopplas ihop med främlingsfientlighet, rasism och en ”vi och dom-mentalitet”. Läromedlen pekar också att nationalismen har haft många olika bevekelsegrunder beroende på varje enskilts lands situation.

Fotboll är en mycket tacksam grund att starta en diskussion runt nationalism med elever

Jag har förmånen att träffa många elever med rötter i andra länder, vilket på ett naturligt sätt leder till många diskussioner runt den nationella tillhörighetens betydelse för identiteten. Många elever ser det som att de har dubbel identitet och definierar sig både som svensk och en annan nationalitet. ”Man kan väl vara både och?” som Markus Krunegård reflekterade över i sitt ”Sommarprogram” i P1 den 16 juli beträffande sin svensk-finska bakgrund. Hur väver man då in nationalismen på ett naturligt sätt i klassrummet? Fotboll är en mycket tacksam grund att starta en diskussion runt nationalism med elever. Varför är exempelvis vissa landskamper mer laddade än andra? Efter alla år på klassrumsgolvet har jag också sett Zlatans betydelse för att många killar och tjejer reflekterar runt sin identitet och med stolthet hejar på Sverige under landskamperna. ”Och åker Sverige ut ur en turnering kan vi alltid heja på våra föräldrars hemland”, som de ibland säger.

Utmaningen för oss i skolans värld blir enligt mig att förena historiska exempel där nationalismen har spelat en viktig roll med nutida exempel där nationalismen påverkar samhällsutvecklingen. Det är också en mycket viktig uppgift att få eleverna att tänka kritiskt runt ”enkla lösningar” som en del politiska strömningar vill sälja in. När en grupp elever från Trollhättan i höst besöker Auschwitz med mig blir en självklar del av förberedelserna att problematisera nationalismen. Jag kommer inte heller att tveka att belysa den farliga väg som Polens högernationalistiska regeringsparti Lag och Rättvisa nu är inne på med begränsningar inom demokratin och som spelar den osunda nationalismen i händerna.

Mitt främsta syfte med denna debattartikel har varit att visa på att vi inom lärarkåren också har ett ansvar när det gäller att problematisera begreppet nationalism utifrån läroplanen, för ibland kan man tro att det politiska och kulturella etablissemanget har ensamrätt till detta. Det är därför viktigt att vi i Sverige fortsätter utbilda resonerande och kritiskt tänkande elever utifrån vårt demokrati- och kunskapsuppdrag. Nästa gång nationalismen leder till stora konsekvenser är det viktigt att vi inte blir förvånade, för denna insikt ska börja i grundskolan. Med tanke på utvecklingen i världen har det aldrig varit så viktigt att gå till jobbet för oss lärare som nu!

Ulf Martinsson, SO-lärare i Trollhättans stad med uppdrag som förstelärare/utvecklingslärare

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm