Nationella prov en utmaning för lärarna

I arbetet med avhandlingen ”Prövningen av en skola för alla” har Anette Bagger intervjuat 260 tredjeklassare och deras lärare och rektorer. Hon har också filmat och observerat när eleverna skrev de nationella proven i matematik.

– Det var deras första möte med den här typen av prov, säger Anette Bagger, som är vikarierande universitetslektor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.

Hon berättar att många av barnen i studien hade dubbla känslor inför de nationella proven, som upplevdes som spännande och roliga men också läskiga och allvarsamma.

– Samma barn kunde säga ”det var bara som en vanlig lektion”, men efter en stund kröp det fram att han inte kunde sova kvällen innan. I det ena fallet uttalade han sig som elev och duktig representant för skolan, i det andra som barn.

Anette Bagger säger att barnen ofta är ansvarsfulla och gärna vill genomföra och klara proven bra, men att de också funderar på vad som händer om de misslyckas.

– En del säger att de kanske får gå om de inte klarar provat och spekulerar i vad det får för konsekvenser. Det gäller både hög- som lågpresterande, flickor som pojkar och de som är i behov av stöd och de som inte är det.

I avhandlingen framkommer det att tredjeklassare med ett annat modersmål än svenska i betydligt högre utsträckning känner en negativ press inför de nationella proven.

– Varannan av eleverna med annat modersmål än svenska gav uttryck för en negativ press, som bland annat kunde bestå i att de var rädda för att inte få tillräckligt med poäng eller att någon skulle upptäcka att de var dåliga. Bland eleverna med svenska som modersmål var det en femtedel.

Ibland ställs elevens likvärdighet mot provets likvärdighet. Detta sätter fingret på ett dilemma i provsituationen, konstaterar Anette Bagger

– Lärarna uttrycker att de ibland står inför vägval och blir osäkra på vad de får och inte får göra, för att inte hjälpa för mycket. Lärarna vill följa provinstruktionerna och säkra provets likvärdighet, samtidigt som det står där att man har ett ansvar att anpassa så att proven blir tillgängliga för alla.

Vårterminen 2010 var första gången som de nationella proven i matematik genomfördes. Uttalade syften med att införa proven var att tidigt visa elevernas kunskaper i matematik och synliggöra vilka som är i behov av mer stöd.

– Proven ska utvärdera verksamheten och då blir det ju också en utvärdering av undervisningens kvalitet. Det är dock alltid individerna som testas – det är barn som sitter och gör proven och det går att se barnets poäng. Lärarens praktik är föremål för testet, samtidigt som läraren i provsituationen agerar som provgivare. Det är två positioner som det finns en inneboende spänning i.

Anette Bagger hoppas att hennes avhandling ska bidra till att skolorna blir medvetna om hur viktigt det är att skapa en likvärdighet i deltagandet i provsituationen, genom att göra provet tillgängligt för alla.

– Syna provet i förväg utifrån de elever ni har. Titta på vilka begrepp och områden som ska gås igenom och vad kan det innebära för just era elever. Kanske behöver ni göra en egen ordlista till provet? Det är tillåtet med lexikon, säger hon och fortsätter:

– Om man funderar på vad det är för stöd som behövs före, i och efter provsituationen för både individer och grupper av elever, kanske man ställer sig andra frågor än om man främst fokuserar de regler som omgärdas av provet. Det kan i förlängningen säkra elevernas och inte bara provets likvärdighet. Det handlar inte alltid om medel – pengar och resurser – utan även om kompetens.