”Nationella prov styr undervisningen”
De nationella provens utformning är säkert korrekta ur pedagogiskt hänseende, men det är oerhört respektlöst mot alla att köra nationella prov på bred front utan att i grunden ha tänkt igenom vad det får för konsekvenser för lärare och elever, skriver ämnesläraren Ingrid Lindell.
Att med hjälp av nationella prov i många ämnen vilja kvalitetssäkra den svenska skolan genom likvärdighet i bedömning och betygssättning är behjärtansvärt. Men skola och utbildning är en komplex verksamhet som kräver att man tänker i flera led. Vilka konsekvenser får både mängd och form av nationella prov för elevernas lärande och lärarnas arbetstid och yrkesroll?
Under våren har de nationella proven haglat i ämnen som svenska, engelska och matematik för både elever och lärare på gymnasiet. Alla inträffar på vårterminens andra del, proven består av tre till fyra delar och detta i flera kurser inom varje ämne. Den pedagogiska följden blir att fokus landar på dessa prov, vare sig man vill eller inte.
En elev har till exempel nationella prov två gånger i engelska och varje prov består av fyra respektive tre olika delar. I mars börjar förberedelser för provet, så eleven kan bekanta sig med provformen. I nästa steg får alla förberedelsematerial för instudering. Varje elev skall ha ett anförande inför grupp på lektionstid, alla skall i par tala engelska, och allt bedöms av en lärare. Den reguljära undervisningen bryts vid olika tillfällen i april–maj för de andra provdelarna, utöver alla andra prov och examinationer vid kursers slut.
Pedagogiskt innebär det att i en årscykel för en elev i till exempel gymnasiets första kurs i engelska börjar vi med en diagnos för nuläget. Fokus är därefter på att nå en baskompetens innan vi lär vidare. Om vi följer olika elevers lärprocess kan man vara redo att erövra nya färdigheter i engelska i oktober, men i mars måste denna process brytas för att förbereda nationella prov. I realiteten är minst en tredjedel av kursens timmar kvar, och ofta blir meningen med kursen för eleven provresultat.
Den empatiska läsaren har redan räknat ut vilken effekt denna organisation har för lärare i till exempel engelska och svenska. Det tar i genomsnitt tre timmar per elev och kurs att hantera ett nationellt prov och det finns 14 olika prov i de ämnena. Det gör att en lärare kan lägga ner över 500 timmar på nationella prov – tid som skulle kunna användas till undervisning, hjälp och stöd i elevernas lärande. Skolverkets styrning ger således dubbla budskap: vi ska arbeta med lärande bedömning, vilket är vettigt, men samtidigt fokusera mer än någonsin på de avslutande kursproven.
Provens utformning är säkert korrekta ur pedagogiskt hänseende, men det är oerhört respektlöst mot alla att köra nationella prov på bred front utan att i grunden ha tänkt igenom vad det får för konsekvenser för lärare och elever.
Ingrid Lindell
Lektor i svenska, ämneslärare i svenska och engelska sedan 26 år