sara_och_patricia_debatt-bild

Engelsklärarna Patricia Diaz och Sara Bruun har granskat nivåerna i de engelska nationella proven.

Debatt

”Nationella proven håller inte internationell standard”

De exempeltexter till nationella proven som lärare använder sig av för att bedöma elevernas skriftliga förmåga i engelska håller inte den nivå som Skolverket säger att den ska göra. Det menar lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz som på olika sätt har granskat nivåerna. De svenska eleverna vilseleds till att tro att de är bättre än vad de är på engelska och elever får ett högre betyg trots att de inte håller rätt nivå.

I många år har många språklärare runt om i Sverige höjt sina röster kring bedömningen av elevernas skrivna texter på de nationella proven. Det som främst vållat diskussion är om texterna är E eller F. Många lärare menar att bedömningsexemple håller en alldeles för låg nivå och att eleverna knappt behöver kunna någonting för att nå E på uppsatsdelen i engelska. Vi håller med om detta, har ofta diskuterat frågan och även oroat oss för likvärdigheten gällande bedömning i svenska skolan.

För språklärare finns olika bedömningsmaterial som ska tjäna som stöd för lärares bedömning och betygsättning. En del av detta material hittar vi på Skolverkets Bedömningsportal, andra delar är de bedömningsanvisningar som finns som stöd för bedömningen av de nationella proven. I kommentarsmaterialet till kursplanen i engelska kan vi läsa att språksynen som präglar kursplanen i både LGR och GY 11 är i enlighet med den Gemensamma Europeiska Referensramen, (GERS). GERS är utarbetad av Europarådet och är en riktlinje för att mäta vilken färdighet man har inom ett visst språk.

GERS anger sex generella nivåer för språkfärdighet: A1, A2, B1, B2, C1 och C2.

Nivå A2 motsvarar i Sverige E för år 6 och nivå B1 motsvarar E för år 9 (se bild). Syftet med att knyta GERS till olika språknivåer är att om en elev vill studera eller arbeta i ett annat europeiskt land ska eleven till exempel kunna säga att ett visst betyg i Sverige motsvarar samma nivå i ett annat land enligt GERS. Skolverket har tagit fram en översiktsbild för att vi ska kunna veta vilken nivå som motsvarar vilken årskurs i Sverige. I bilden kan vi tydligt se vilka nivåer som hänger ihop med vilken årskurs.

Cambridge English Language Assessment var med och tog fram riktlinjerna till Europarådet och har arbetat med GERS (CEFR på engelska) i många år. Cambridge University har nu tagit fram ett helt nytt digitalt verktyg, Write & Improve, där du som lärare kan kopiera in texter och få dem bedömda på vilken GERS-nivå texten ligger. Write & Improve har varit i Beta-version, testats i skolor och av utvecklingsteamet i Cambridge under tre års tid. W&I är ett program som analyserar texternas kvalitet.

För att testa verktyget valde vi att använda texter som faktiskt ska vara utprovade för att hålla “rätt” nivå.  Vi tog därför texter från bedömningsanvisningarna till de nationella proven för år nio och provade i W&I.  Efter att ha provat tre olika texter bedömda som E enligt anvisningarna var vi mycket förvånade. Som ni kan se i bilden från Skolverket ovan ska E för år nio ligga på B1. Inte en enda av texterna nådde denna nivå. Texterna stannade på A2, det vill säga år 6-7 enligt GERS. Detta startade vår nyfikenhet och vi har nu provat cirka femton olika texter från bedömningsanvisningar till nationella proven år 9. Ingen av texterna på E- nivå som vi har testat kommer högre än till A2. Ett fåtal av texterna på C-nivå når B1 och det är inte förrän vi testar A-nivå som W&I faktiskt säger att texterna ligger stabilt på B1-nivå. Vi har även provat ett fåtal texter bedömda för E-nivå för Engelska 5, det vill säga gymnasiet och det är samma sak här. Texterna håller inte B1-nivå enligt Write and Improve. Självklart inser vi att ett digitalt verktyg, som Write and Improve och andra liknande verktyg, inte fullt ut kan ersätta en mänsklig språklärares bedömarprofession. Det är naturligtvis svårt för ett digitalt verktyg att bedöma innehållet i en text. Vi språklärare ska ta hänsyn till både språkriktighet och innehåll och gällande språkriktigheten är det tydligt att bedömningstexterna inte håller rätt lägsta-nivå, vilket gör att svenska elever blir vilseledda i sin språkutveckling.

Hur går detta då ihop med att eleverna i Sverige sägs vara så duktiga på engelska? Att svenska elever är duktiga har konstaterats i den Internationella Språkstudien där över 53 000 elever från hela Europa testades på sina språkfärdigheter i engelska, tyska, franska, spanska och italienska. De svenska eleverna som deltog gick i årskurs nio.     

Svenska elever ligger enligt Internationella Språkstudien i topp avseende läs- och hörförståelse, (tala testades inte) medan de presterade lägre gällande att skriva:

”Resultaten i förmågan skriva visar på ett liknande komparativt internationellt mönster, som i läsa och lyssna, men resultaten är här generellt sett lägre. Även de svenska eleverna lyckades förhållandevis sämre i skriva, 28 procent av de svenska eleverna återfinns på nivå B2.”

Att de svenska eleverna lyckades sämre gällande att skriva förklaras i studien med att svenska elever och lärare är vana vid att mer öppet förhålla sig till  elevproducerade texter där syftet är att eleverna ska uppmuntras att visa vad de skriftligen kan. Den samlade bedömningen av studiens tillförlitlighet är att att studien har hög relevans när det gäller läsa och lyssna, men något lägre relevans när det gäller skriva. I diagrammet kan vi se resultatet från Språkstudien och förmågan att skriva kopplat till nivåerna i GERS. Nivå B2 nås av 28 % av de svenska eleverna och uppskattningsvis når 25 % av våra elever nivå A2 och lägre. Frågan vi ställde oss när vi såg detta diagram var hur kopplingen till elevernas resultat på de nationella proven såg ut. Vi påminner om att det är nivå B1 som gäller för att nå E för år 9. Om denna studie stämmer, så borde ju cirka 25 % av de svenska eleverna 2011 haft F i engelska. Vi använde oss av Skolverkets statistikverktyg SIRIS för att ta reda på hur det förhöll sig. Läsåret 2011/12 användes fortfarande G, VG och MVG som betygsbeteckningar på nationella proven. Det vi kan konstatera är att 4,7 % av alla elever i hela Sverige inte nådde målen för godkänt avseende att skriva.  Således en markant skillnad mot hur de svenska eleverna presterade i den Internationella Språkstudien. 2012/13 gick lärarna över till att använda betygsstegen A-F. Det läsåret hade 5.8 % F avseende att skriva, 2013/14 var det 5.5 %, 2014/15 5.3 % och 2015/16 var andelen elever med F 4.4 %.

Vi menar att siffrorna jämfört med både den Internationella Språkstudien och det digitala verktyget Write and Improve talar sitt tydliga språk: svenska elever bedöms alldeles för “snällt” när det gäller att skriva. Sveriges E-nivå är inte på en B1-nivå som det är uttalat att det ska vara, vilket i sin tur innebär att alldeles för många elever får betyget E trots att de inte når upp till en B1-nivå.

Anna Ekström, gymnasie och kunskapslyftsminister, säger till Aktuellt den 16 maj i år att hon vill att “man ska lagstifta om att man särskilt ska beakta resultatet på nationella prov när man sätter betyg”. Vi håller med om att resultatet på de nationella proven ska knytas hårdare till betygen, men då måste vi omedelbart börja se över hur bedömningen av de nationella proven går till.  Det viktigaste för oss är att Sverige i alla fall håller E-nivå på en B1-nivå. Exempel- och kommentarstexter till de nationella proven måste göras om så att bedömande lärare får rätt förutsättningar att utgå från vid bedömningen. Bedömningen av de nationella proven måste även vara likvärdig mot när vi sätter slutbetyg. Det är den inte idag. Många elever luras att tro att de kommer få ett högre betyg i engelska än vad de i praktiken får, då en elev till exempel kan ha F på ett delprov och ändå få E i det sammanvägda provbetyget. Detta strider mot principerna för när vi sätter betyg då alla kunskapskrav på E behöver uppfyllas för att få E i slutbetyg.

I den Internationella Språkstudien menar man på sidan 28 att: “Om betygen som sätts utifrån de nya kurs- och ämnesplanerna fortfarande ligger på ungefär samma nivåer som de gjorde 2010/2011 kan det finnas anledning att granska om betygssättningen sker i överensstämmelse med styrdokumenten som ytterligare har harmoniserats till GERS-skalan.” Vi anser att det är dags att göra den granskningen nu och tror att det behövs samarbete mellan olika universitet för att utveckling ska ske.

Mot bakgrund av ovanstående vill vi ändå uppmana provkonstruktörerna vid Göteborgs Universitet att:

* förändra bedömningen av de nationella proven i engelska.

* se till att de stämmer överens med principerna för betygsättning.

* se över och skärpa lägsta-nivån på bedömningsanvisningarna.

Det kan inte vara rimligt att vi vilseleder Sveriges elever och inte håller en jämförbar nivå med övriga Europa.

SARA BRUUN, grundskollärare i engelska och tyska

PATRICIA DIAZ, gymnasielärare i engelska och spanska

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm