Annons
Engelsklärarna Patricia Diaz och Sara Bruun har granskat nivåerna i de engelska nationella proven.

”Nationella proven håller inte internationell standard”

Publicerad 13 juni 2017

Relaterat

De exempeltexter till nationella proven som lärare använder sig av för att bedöma elevernas skriftliga förmåga i engelska håller inte den nivå som Skolverket säger att den ska göra. Det menar lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz som på olika sätt har granskat nivåerna. De svenska eleverna vilseleds till att tro att de är bättre än vad de är på engelska och elever får ett högre betyg trots att de inte håller rätt nivå.

I många år har många språklärare runt om i Sverige höjt sina röster kring bedömningen av elevernas skrivna texter på de nationella proven. Det som främst vållat diskussion är om texterna är E eller F. Många lärare menar att bedömningsexemple håller en alldeles för låg nivå och att eleverna knappt behöver kunna någonting för att nå E på uppsatsdelen i engelska. Vi håller med om detta, har ofta diskuterat frågan och även oroat oss för likvärdigheten gällande bedömning i svenska skolan.

För språklärare finns olika bedömningsmaterial som ska tjäna som stöd för lärares bedömning och betygsättning. En del av detta material hittar vi på Skolverkets Bedömningsportal, andra delar är de bedömningsanvisningar som finns som stöd för bedömningen av de nationella proven. I kommentarsmaterialet till kursplanen i engelska kan vi läsa att språksynen som präglar kursplanen i både LGR och GY 11 är i enlighet med den Gemensamma Europeiska Referensramen, (GERS). GERS är utarbetad av Europarådet och är en riktlinje för att mäta vilken färdighet man har inom ett visst språk.

GERS anger sex generella nivåer för språkfärdighet: A1, A2, B1, B2, C1 och C2.

Nivå A2 motsvarar i Sverige E för år 6 och nivå B1 motsvarar E för år 9 (se bild). Syftet med att knyta GERS till olika språknivåer är att om en elev vill studera eller arbeta i ett annat europeiskt land ska eleven till exempel kunna säga att ett visst betyg i Sverige motsvarar samma nivå i ett annat land enligt GERS. Skolverket har tagit fram en översiktsbild för att vi ska kunna veta vilken nivå som motsvarar vilken årskurs i Sverige. I bilden kan vi tydligt se vilka nivåer som hänger ihop med vilken årskurs.

Cambridge English Language Assessment var med och tog fram riktlinjerna till Europarådet och har arbetat med GERS (CEFR på engelska) i många år. Cambridge University har nu tagit fram ett helt nytt digitalt verktyg, Write & Improve, där du som lärare kan kopiera in texter och få dem bedömda på vilken GERS-nivå texten ligger. Write & Improve har varit i Beta-version, testats i skolor och av utvecklingsteamet i Cambridge under tre års tid. W&I är ett program som analyserar texternas kvalitet.

För att testa verktyget valde vi att använda texter som faktiskt ska vara utprovade för att hålla “rätt” nivå.  Vi tog därför texter från bedömningsanvisningarna till de nationella proven för år nio och provade i W&I.  Efter att ha provat tre olika texter bedömda som E enligt anvisningarna var vi mycket förvånade. Som ni kan se i bilden från Skolverket ovan ska E för år nio ligga på B1. Inte en enda av texterna nådde denna nivå. Texterna stannade på A2, det vill säga år 6-7 enligt GERS. Detta startade vår nyfikenhet och vi har nu provat cirka femton olika texter från bedömningsanvisningar till nationella proven år 9. Ingen av texterna på E- nivå som vi har testat kommer högre än till A2. Ett fåtal av texterna på C-nivå når B1 och det är inte förrän vi testar A-nivå som W&I faktiskt säger att texterna ligger stabilt på B1-nivå. Vi har även provat ett fåtal texter bedömda för E-nivå för Engelska 5, det vill säga gymnasiet och det är samma sak här. Texterna håller inte B1-nivå enligt Write and Improve. Självklart inser vi att ett digitalt verktyg, som Write and Improve och andra liknande verktyg, inte fullt ut kan ersätta en mänsklig språklärares bedömarprofession. Det är naturligtvis svårt för ett digitalt verktyg att bedöma innehållet i en text. Vi språklärare ska ta hänsyn till både språkriktighet och innehåll och gällande språkriktigheten är det tydligt att bedömningstexterna inte håller rätt lägsta-nivå, vilket gör att svenska elever blir vilseledda i sin språkutveckling.

Hur går detta då ihop med att eleverna i Sverige sägs vara så duktiga på engelska? Att svenska elever är duktiga har konstaterats i den Internationella Språkstudien där över 53 000 elever från hela Europa testades på sina språkfärdigheter i engelska, tyska, franska, spanska och italienska. De svenska eleverna som deltog gick i årskurs nio.     

Svenska elever ligger enligt Internationella Språkstudien i topp avseende läs- och hörförståelse, (tala testades inte) medan de presterade lägre gällande att skriva:

”Resultaten i förmågan skriva visar på ett liknande komparativt internationellt mönster, som i läsa och lyssna, men resultaten är här generellt sett lägre. Även de svenska eleverna lyckades förhållandevis sämre i skriva, 28 procent av de svenska eleverna återfinns på nivå B2.”

Att de svenska eleverna lyckades sämre gällande att skriva förklaras i studien med att svenska elever och lärare är vana vid att mer öppet förhålla sig till  elevproducerade texter där syftet är att eleverna ska uppmuntras att visa vad de skriftligen kan. Den samlade bedömningen av studiens tillförlitlighet är att att studien har hög relevans när det gäller läsa och lyssna, men något lägre relevans när det gäller skriva. I diagrammet kan vi se resultatet från Språkstudien och förmågan att skriva kopplat till nivåerna i GERS. Nivå B2 nås av 28 % av de svenska eleverna och uppskattningsvis når 25 % av våra elever nivå A2 och lägre. Frågan vi ställde oss när vi såg detta diagram var hur kopplingen till elevernas resultat på de nationella proven såg ut. Vi påminner om att det är nivå B1 som gäller för att nå E för år 9. Om denna studie stämmer, så borde ju cirka 25 % av de svenska eleverna 2011 haft F i engelska. Vi använde oss av Skolverkets statistikverktyg SIRIS för att ta reda på hur det förhöll sig. Läsåret 2011/12 användes fortfarande G, VG och MVG som betygsbeteckningar på nationella proven. Det vi kan konstatera är att 4,7 % av alla elever i hela Sverige inte nådde målen för godkänt avseende att skriva.  Således en markant skillnad mot hur de svenska eleverna presterade i den Internationella Språkstudien. 2012/13 gick lärarna över till att använda betygsstegen A-F. Det läsåret hade 5.8 % F avseende att skriva, 2013/14 var det 5.5 %, 2014/15 5.3 % och 2015/16 var andelen elever med F 4.4 %.

Vi menar att siffrorna jämfört med både den Internationella Språkstudien och det digitala verktyget Write and Improve talar sitt tydliga språk: svenska elever bedöms alldeles för “snällt” när det gäller att skriva. Sveriges E-nivå är inte på en B1-nivå som det är uttalat att det ska vara, vilket i sin tur innebär att alldeles för många elever får betyget E trots att de inte når upp till en B1-nivå.

Anna Ekström, gymnasie och kunskapslyftsminister, säger till Aktuellt den 16 maj i år att hon vill att “man ska lagstifta om att man särskilt ska beakta resultatet på nationella prov när man sätter betyg”. Vi håller med om att resultatet på de nationella proven ska knytas hårdare till betygen, men då måste vi omedelbart börja se över hur bedömningen av de nationella proven går till.  Det viktigaste för oss är att Sverige i alla fall håller E-nivå på en B1-nivå. Exempel- och kommentarstexter till de nationella proven måste göras om så att bedömande lärare får rätt förutsättningar att utgå från vid bedömningen. Bedömningen av de nationella proven måste även vara likvärdig mot när vi sätter slutbetyg. Det är den inte idag. Många elever luras att tro att de kommer få ett högre betyg i engelska än vad de i praktiken får, då en elev till exempel kan ha F på ett delprov och ändå få E i det sammanvägda provbetyget. Detta strider mot principerna för när vi sätter betyg då alla kunskapskrav på E behöver uppfyllas för att få E i slutbetyg.

I den Internationella Språkstudien menar man på sidan 28 att: “Om betygen som sätts utifrån de nya kurs- och ämnesplanerna fortfarande ligger på ungefär samma nivåer som de gjorde 2010/2011 kan det finnas anledning att granska om betygssättningen sker i överensstämmelse med styrdokumenten som ytterligare har harmoniserats till GERS-skalan.” Vi anser att det är dags att göra den granskningen nu och tror att det behövs samarbete mellan olika universitet för att utveckling ska ske.

Mot bakgrund av ovanstående vill vi ändå uppmana provkonstruktörerna vid Göteborgs Universitet att:

* förändra bedömningen av de nationella proven i engelska.

* se till att de stämmer överens med principerna för betygsättning.

* se över och skärpa lägsta-nivån på bedömningsanvisningarna.

Det kan inte vara rimligt att vi vilseleder Sveriges elever och inte håller en jämförbar nivå med övriga Europa.

SARA BRUUN, grundskollärare i engelska och tyska

PATRICIA DIAZ, gymnasielärare i engelska och spanska

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Annons
Annons
Annons

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons
Annons

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Annons

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons