prov2
Nationella prov

Nationella proven styr allt fler lärares undervisning

Andelen lärare som anpassar sin undervisning efter de nationella proven ökar dramatiskt. Det visar siffror från Skolverket.
– Om läraren låter provet styra och begränsar sig till det i betygssättningen, då är det allvarligt, säger Karin Hector-Stahre på Skolverket.

Så svarar lärarna om NP och undervisning

Hur viktiga är provens effekter på din planering av undervisningen?

  • Ganska viktigt eller mycket viktigt
  • 2003: 48 %  2015: 73 %
  • Inte alls viktigt, ganska oviktigt eller kan ej ta ställning
  • 2003: 52 %  2015: 27 %

I vilken grad påverkar proven planeringen under året?                                        

  • I ganska hög grad eller i hög grad
  • 2003: 45 %  2015: 70 %
  • Nästan inte alls eller i låg grad
  • 2003: 55 %  2015: 30 %

I vilken grad påverkar proven ämnesinnehållet?

  • I ganska hög grad eller i hög grad
  • 2003: 33 %  2015: 60 %
  • Nästan inte alls eller i ganska låg grad
  • 2003: 68 %  2015: 40 %

Tar upp det ämnesinnehåll jag tror kommer på provet?

  • I ganska hög grad eller i hög grad
  • 2003: 30 %  2015: 56 %
  • Nästan inte alls eller i låg grad
  • 2003: 70 %  2015: 44 %

Läraren låter eleverna arbeta med liknande uppgifter inför provet                     

  • I ganska hög grad eller i hög grad
  • 2003: 55 %  2015: 88 %
  • Nästan inte alls eller i låg grad
  • 2003: 45 %   2015: 12 %

Källa: Skolverket

Här kan du läsa studien.

Andelen lärare i årskurs nio som uppger att de nationella proven påverkar ämnesinnehållet har dubblerats mellan 2003 och 2015. Andelen som menar att proven påverkar planeringen av undervisningen har ökat med 25 procent under samma tidsperiod.

Samma ökning gäller enligt lärarna de nationella provens påverkan på årsplaneringen.

Det är en förklaring till att svenska elever presterar betydligt bättre på nationella prov i matematik än vad de gör i Pisa, menar Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet.

Han är mest förvånad över att inte 100 procent av lärarna svarade att proven påverkar allt, ämnesinnehåll, planering av undervisningen och årsinnehåll.

– I grund och botten är det vad man kan förvänta sig. Ju mer fokus man lägger, desto mer styrs verksamheten. Det finns ett uttalat syfte att stötta betygssättningen, men proven styr också innehållet, säger han.

Men Per Måhl, lärare och bedömningsforskare, tycker att det är en nödvändighet att proven styr utbildningens innehåll och utförande, det som kallas ”teaching for the test”. Problemet är, enligt honom, att de nationella proven i dag håller för låg kvalitet.

– Om vi hade nationella prov som vore konstruerade så att de stärker de positiva effekterna av ”teaching for the test”, bra prov som inte är sekretessbelagda, då ser jag inget negativt med att undervisa för proven.

Karin Hector-Stahre, enhetschef för Nationella prov vid Skolverket, tycker att proven är bra.

Och hon menar att det finns flera förklaringar till att proven hamnat i undervisningsfokus. Dels att det blivit större fokus på resultat efter skolreformen 2011, men också betygskonkurrensen.

– Det jag kan se är att proven är viktiga och att de påverkar undervisningen. Det behöver inte vara fel. Men om det är så att läraren låter provet styra alltför mycket och begränsar sig till det i betygssättningen, då är det allvarligt, säger hon.

Men problemet är inte lärarna, konstaterar Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

– Undervisningen ska inte rikta sig mot de nationella proven, utan mot målen för kursen. Men problemet är inte lärarna utan de nationella proven. De måste hålla en kvalitet som gör att de täcker in allt som ska täckas in, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Hon sätter också provens kvalitet i relation till den tid de tar i anspråk att genomföra.

– Lärare känner skepsis inför de nationella proven. Syftet med proven måste vara tydligt, proven måste hålla hög kvalitet, och det måste vara rimlighet i arbetsbelastningen för lärarna, säger hon.

Gymnasieminister Anna Ekström vill inte betygssätta de nationella proven, som de ser ut idag. Men hon är noga med att poängtera att det pågår ett kvalitetsarbete på Skolverket.

­– Min bild är att perfekta, de är de verkligen inte. Men vid internationella jämförelser håller de svenska proven hög kvalitet. Det som behövs är att de får en likartad utformning och att det blir tydligt hur bedömningen ska gå till, säger Anna Ekström till Skolvärlden.

Även Per Måhl talar om bristande likvärdighet mellan proven, där han bedömer engelskaproven som sämst utförda, svenska som lite bättre men inte bra och matte som minst illa. Orsaken är att summeringen av de olika delarna inte ger ett rättvisande resultat som betygsunderlag.
Men han tror ändå inte på att slopa de nationella proven. Han menar att många lärare skulle bli missnöjda. Själv tycker han att det finns bättre verktyg.

– En professionell lärare har väldigt många gånger bedömningsinstrument själv, i dialog med eleverna.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm