Nedskärningarna i Umeå slår hårt mot grundskolan

Förra året gjordes nedskärningar i kommunens budget på 3,9 procent i grundskolan för årskurs fyra till nio, gymnasieskolan kom undan med mindre nedskärningar som främst drabbade elevhälsan. 

– Man ”minskar kostymen” för att använda kommunens ord, säger Dan Åberg, LR:s biträdande kommunombud i Umeå.

Han säger att besparingar inte längre är uppseendeväckande utan något han blivit van vid, men i år är det värre än vanligt. Många skolor minskar på alla typer av skolpersonal och klassföreståndarna blir de som får ta det tyngsta lasset. 

– Jag ser det nästan som ett naturligt fenomen. Men det som är på gång nu känns som ett riktigt slag i huvudet och vägs ände.

Antalet lärartjänster har inte minskat, men de kan förflyttas och öka arbetsbördan på skolorna de tas ifrån. Mängden elever har också gått upp.

– En del högstadieskolor har klasser på över 30 elever, säger Dan Åberg.

Umeå kommun har full kostnadstäckning för lärares löneökningar och volymökningarna på elever 2019. Men de har även lagt effektiviseringskrav på 16, 7 miljoner kronor inom grundskolan eftersom skolorna gick in i det nya året med minussiffror. Varje skolenhet har två år på sig att få en balans i sin budget.

– Det funkar inte. Det är som att de säger: ”Här har ni era 3, 3 procent i löneökning men ni får betala det själv genom minskad tillgång till speciallärare och ”omkringpersonal”.

Med ”omkringpersonal” menas bland annat speciallärare, assistenter och vaktmästare.

– För mig som mellanstadielärare blir det blir så tydligt att det mer och mer läggs på klassläraren. Det ska göras screeningtester som läggs på klassläraren, utvecklingssamtal, skolmöten, upprätta åtgärdsprogram. Jag ska inte säga att allt hamnar på lärarna men mer och mer gör det och är väldigt påtagligt de senaste åren.

Vikarier är också svåra att få tag på och lärarna får ofta vikariera för varandra.

– Om jag är sjuk måste i allt för hög grad mina kollegor ställa upp och då får de göra det på sin planeringstid och förtroendetid. Den kommer vara uppfylld ganska fort. Det gör väl ingenting om man får göra det en eller två gånger under en termin, men det börjar bli vanligt förekommande att man får ställa upp några gånger i månaden. Då blir det också en orimlig arbetsbelastning.

Samtidigt har man som mål satt att minska på kostnaderna för sjukskrivningar under 2019 och 2020.

– Allt är ju precis emot det skolavtalet säger, vi ska vara bättre på att balansera våra arbetsuppgifter och se till att vi får vila och återhämta oss men det är precis tvärtom. På långt sikt kommer en mer pressad kår tendera att bli mer sjuk och gå in i väggen för att pressen blir för stor. Det är skrattretande, och på det vill kommunen att vi ska vara bäst i Sverige också.

Tidsbristen betyder också att nya lärare inte kan få den introduktion som de kanske skulle behöva.

– Dem tycker jag nästan mest synd om faktiskt, att komma in i detta ekorrhjul med alla dessa höga krav och tusentals saker som ska göras. Jag själv har jobbat i flera år och då har man skaffat rutiner och ett visst distanserat sätt till jobbet för att överleva. Men kommer du in som ny måste det vara väldigt tufft, speciellt om du inte får en bra introduktion till jobbet.

Anledningen är igen besparingar och att det helt enkelt inte finns tid.

– I den perfekta av världar vill vi ha ett introduktionsprogram där man som ny blir vägledd av en erfaren lärare med en nedsatt tjänst för att kunna hjälpa den nya och tillsammans samtala och bygga goda rutiner. Men i en verksamhet med sparkrav och luften i stort sett borta finns inte den möjligheten.

Under 2019 kan kommuner i Sverige ansöka om statliga medel för att skapa en mer likvärdig skola och Umeå har sökt 24 miljoner, vilket är maxbeloppet. Används pengarna fel, exempelvis för att kompensera för sina egna effektiviseringar, kan kommunerna bli återbetalningsskyldiga. LR har pekat ut två tillfällen där de tror att bidraget från staten kan ha hamnat fel.

– Det finns tveksamheter kring om likvärdighetspengarna är optimalt använda. Man pytsar in 80 procent där det faktiskt ska vara och sedan lägger man några miljoner på medelklassområden där det inte behövs lika mycket.

Lärare behöver sätta stopp och säga ifrån säger han, men många är ovilliga att göra det.

– Man gör sig själv en otjänst i löneförhandlingar om man sätter sig emot för mycket.