Annons
Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. - Jonas Fond
Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Foto: Jonas Fond
Bild 1/2
Lena Hallengren, ordförande utbildningsutskottet (S), Ebba Östlin, utredare och kommunalråd, Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, Helén Ängmo, generaldirektör Skolinspektionen och Camilla Waltersson Grönvall, ledamot utbildningsutskottet (M).
Lena Hallengren, ordförande utbildningsutskottet (S), Ebba Östlin, utredare och kommunalråd, Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, Helén Ängmo, generaldirektör Skolinspektionen och Camilla Waltersson Grönvall, ledamot utbildningsutskottet (M).
Bild 2/2

Nihad Bunar: Kollegialt lärande är modellen

Publicerad 5 juli 2016

70 procent av lärarna anser sig inte ha tillräcklig kompetens att undervisa nyanlända, enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund.
Professorn Nihad Bunar menar att kollegialt lärande är vägen framåt.

Fakta

Så tycker lärarna själva

  • 88, 2 procent anser att fortbildning är viktigt för att förbättra undervisningen av nyanlända.
  • 72,3 procent anser att ekonomiska resurser spelar stor roll.
  • 63, 6 procent anser att tillgång till lärare med specialkompetens är viktig.
  • 76 procent vill se statligt finansierad vidareutbildning.

Källa: Lärarnas Riksförbund

Relaterat

70 000 nyanlända barn och ungdomar kom till Sverige förra året. De nyanlända har stora skillnader i erfarenheter av skolan och i kunskap.

Det ställer stora krav på studie- och yrkesvägledare och lärare i svenska som andra språk, precis som de lärare som ska ta emot elever i ordinarie klasser. Eleverna visar extrema skillnader i skolbakgrund och kommer i alla åldrar, allt fler är äldre. Sammantaget blir det svårt att peka ut en enda väg som fungerar för alla.

– Fortbildning i all ära men det är lärarna som kan arbeta tillsammans och utveckla pedagogiken, säger Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Vi har koncentrerat oss på att bara lära ut svenska och inte sett till att utveckla andra ämnen. De här barnen vill lära, och vi måste möta dem, säger Ebba Östlin (S), kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka utanför Stockholm och regeringens utredare om mottagandet av nyanlända.

Nihad Bunar menar att Skolverkets råd bör ges status som levande dokument med anvisningar och stöd.

– Men det ger inte så stora resultat med fortbildning när någon dimper ner från luften och pratar i två timmar, säger han.

– Om det är fortbildning som behövs är det ett krav att lärarna har tid. Fler lärare är en förutsättning för att de ska kunna göra sitt jobb. Ni måste ge lärarna förutsättningar att ta kunskaperna till sig, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Nihad Bunar ser också risken med den tidsbrist som redan råder i skolan.

– Bristen på snabba framgångar kan tvinga fram andra åtgärder.

– Vi behöver nationella riktlinjer. Vi har erfarna lärare som varit i jobbet länge och som vet vad som fungerar, men erfarenheterna måste tas om hand av huvudmännen, säger Åsa Fahlén.     

Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo ser brister i kartläggningen av de nyanlända elevernas kunskaper som ett stort problem – ett där olikheterna mellan skolor och huvudmän är stora.

– Med brister i kartläggningen matchar vi inte mot rätt åtgärder, det är då elever riskerar att fastna i förberedelseklass. Utan samverkan mellan kompetenser på skolan kan det brista.

– Det krävs bättre språkutveckling och bättre arbetssätt inom svenska som andra språk. Metoderna som används inom svenska som andraspråk är bra för alla elever. Svenska språket är en nyckel till skolframgång, säger hon.

Lena Hallengren (S) är ordförande i utbildningsutskottet. Hon ser ansvarsfördelningen mellan kommunerna som en central fråga.

– I november får friskolorna möjlighet att kvotera in nyanlända elever, det är inte en möjlighet för kommunala skolor eftersom bostadssegregationen ser ut som den gör.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna, vill dubbla lönen för lärare i utsatta områden och göra utbildning i svenska som andra språk obligatorisk inom lärarutbildningen.

– Det finns ingen central funktion som utvecklar goda exempel. Här måste det bli Skolverkets uppgift att jobba ännu mer. Vi har Nihad Bunar, och jag önskar att vi kunde klona honom.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Annons
Annons
Annons
Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Annons
Annons
Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Annons
Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.