Lärlingar
Lärlingsreformerna kan få negativa effekter
Annons
Lärlingsutbildning
Nio av tio vill ta emot lärling igen
Lärlingsbidraget är inte det som avgör om en arbetsgivare vill ta emot en elev från gymnasieskolans lärlingsutbildningar. Det vanligaste motivet är i stället en vilja att stödja ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Och nästan nio av tio arbetsgivare som har tagit emot en lärling vill göra det igen.
Skolverket har låtit Stockholms universitet utvärdera hur arbetsgivare som har tagit emot lärlingar ser på lärlingsutbildningen. Rapporten visar att bidraget på 30 000 kronor som en arbetsgivare får per år för en lärling är viktigt – men inte avgörande för deras beslut att ta emot en lärling.
86 procent av de arbetsgivare som har haft en lärling är positiva till att ta emot fler i framtiden. Och bara 2 procent vill inte ta emot lärlingar i framtiden.
Det arbetsgivarna vill se en förbättring av är kvaliteten i utbildningen på skolan och att eleverna ska ha bättre kunskaper med sig ut. De tycker också att skolorna behöver bli bättre på att informera eleverna om vad det innebär att vara en lärling.
Skolan får ett totalt bidrag på 40 000 kronor per elev och år från Skolverket. Minst 30 000 kronor av detta ska skolan betala till arbetsgivaren. Enligt rapporten uppger dock var tionde arbetsgivare att de inte har fått bidraget.
Skolverket ska nu göra en granskning av hur bidraget hanteras.
Under hösten 2013 deltog cirka 6 000 elever i den gymnasiala lärlingsutbildningen och Skolverket betalade ut 178 miljoner kronor i ersättning till arbetsgivare som tog emot lärlingselever.