Annons
Joanna Lundin är lärare, föreläsare och npf-pedagog på Källbrinksskolan i Huddinge. Foto: Åsa Larsson

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

Publicerad 15 april 2018

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

Fakta

Om Joanna Lundin

Joanna Lundin är npf-pedagog på Källbrinkskolan i Huddinge där hon arbetar med att stötta och coacha elever i hur de kan klara skolan.

Föreläser och handleder om neuropsykiatriska funktionshinder (npf). 

Har skrivit boken ”En skola som fungerar – för alla”. En handbok för hur man kan utveckla skolan – för den enskilde läraren eller hela skolan – som innehåller konkreta råd och tips för hur man skapar inkludering i praktiken. 

Joanna Lundins sju tips för struktur, tydlighet och förutsägbarhet

  • Ha en tydlig start och slut på lektionen.

Koppla lektionen till tidigare lektioner och berätta vad som ska ske nästa gång. Då får eleverna en röd tråd för undervisningen.

  • Ha dagordningen synlig på tavlan.

Det har man ofta för yngre elever men sen tappas det bort. Tips: Classroomscreen.com

  • Skriv lektionens syfte på tavlan

Det skapar motivation.

  • Ha fasta placeringar i klassrummet.

Fasta placeringar skapar trygghet och kan vara skillnaden mellan att vara i skolan eller inte.

  • Korta och varierade genomgångar.

Prata inte längre än 10 min, ska man prata längre än så är det viktigt att få upp elevernas uppmärksamhetsgrad till exempel med frågor till eleverna, en bild eller ett filmklipp.

  • Tydlig och positiv feedback.

Tankeregel – fem positiva för varje negativ.

  • Använd kognitiva hjälpmedel.

Time Timer är det bästa hjälpmedlet enligt många. Det borde finnas en i varje klassrum. Har man svårt med tidsuppfattning är det jättebra och gör det lättare att orka.

Relaterat

”Jag upplever att många lärare verkligen vill få inkludering att fungera, de försöker, men vet inte riktigt hur de ska gå tillväga”.

Orden är Joanna Lundins, lärare, föreläsare och npf-pedagog på Källbrinksskolan i Huddinge, som under SETT-mässan berättande om hur man får inkludering att fungera i praktiken.

– Många gör ett jättebra jobb i sitt eget klassrum, men hur kan vi få det att fungera överallt? Det får inte vara fantastiskt bra bara på vissa ställen.

Men vad är egentligen inkludering? Absolut inte att lägga ner alla särskilda undervisningsgrupper och säga att precis alla ska gå i stora klasser, menar Joanna Lundin. Inte heller att en elev sitter tillsammans med sin assistent och jobbar i en slags parallellverksamhet i klassrummet.

– Bra inkludering är att utgå ifrån det eleven behöver. Och att man som vuxen är extremt flexibel. Elevens behov ska styra, det är viktigast. Vi i skolan måste förändra vårt sätt att tänka och undervisa, säger Joanna Lundin senare till Skolvärlden.

– Jag möter ofta en slags tanke att man absolut inte ska ha elever i mindre grupper, för att det exkluderar, men jag tänker tvärt om. Ofta pratar vi om en skola för alla, och fastnar i det rumsliga, men kanske borde vi istället prata om ett lärande för alla. Då blir vi direkt mer flexibla i tanken. Det kan finnas elever som aldrig orkar vara i en stor miljö, andra kanske orkar ibland. Det viktiga är att vi kan tillgodose elevernas kunskapsbehov.

Inkludering, sa Joanna Lundin under föreläsningen, handlar om skolutveckling. Och det är inget man får till över en natt. Tvärtom är det ett arbete som måste pågå hela tiden. Absolut grundläggande är kunskap, inte bara till lärare utan till alla som verkar inom skolan, om vad elevers kognitiva funktionsnedsättningar handlar om. Och att arbeta med värdegrund och förhållningssätt till eleverna.

– Npf-elevers agerande går inte att fostra bort eller skälla bort. Jag möter fortfarande den uppfattningen ibland, att det här handlar om bortskämda och söndercurlade barn. Men här är det jag som lärare som måste ändra på mig och mitt eget synsätt, och det är förstås jobbigt.

Att klara av inkluderingsuppdraget handlar mycket om kunskap men också om den ansvarsprincip som psykologen Bo Hejlskov brukar prata om, förklarar Joanna Lundin senare.

Det är först när jag som vuxen tar ansvar som jag kan påverka – jag måste titta på mig själv, mina metoder och mitt bemötande. Och vi måste fundera på hur vi pratar om våra elever, betonar hon. Säger vi att de är omotiverade och lata eller menar vi att vi har elever som behöver stöd för att vilja? Förhållningsättet leder till vilka metoder vi använder.

– Först då kan bli det förändring i svensk skola. Vi måste prata etik och vad jag har för människosyn. Jobbar man mycket med konsekvenser och straff, med kvarsittningar och låsta dörrar, hamnar man ofta i att det är eleven det är fel på.

– Det här är en fråga där vi lärare måste kliva in och ta ett helt annat ansvar än vad vi gjort hittills. Det låter förstås jättetufft. Men man ska inte göra det ensam, vi måste jobba i team, stötta varandra och hjälpa varandra.

Du sa under föreläsningen att du ibland möter föreställningen att när elever har svårt att ”uppföra sig” så handlar det bara om dålig uppfostran.

– Ja, det är alldeles för vanligt, Inte så mycket längre att adhd inte finns, men man kan vara lite raljerande och sucka att ”nu för tiden har alla diagnos”. Och framförallt lägger man ett extremt stort ansvar på föräldrarna. Att föräldrar curlar och att föräldrar är jobbiga. Och då blir jag förbannad, det är väl klart att man blir jobbig om man har ett barn som håller på att gå under.

Men det finns många goda exempel att lyfta fram och ta efter, och mycket man kan göra direkt, i sitt eget klassrum, säger hon. Som att se till att varje lektion har sitt syfte tydligt formulerat på tavlan.

– Struktur, tydlighet och förutsägbarhet. Det är bra ledord för att få inkludering att fungera i praktiken. Har vi de tre orden som en slags avcheckning, då har vi det vi behöver.

– Och det fina i kråksången, vilket jag aldrig sa under föreläsningen, är att det som är bra för eleverna med npf, det mår alla bra av. Vi ska inte jobba dubbelt, bara på ett annat sätt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

Annons
Annons

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

Annons

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Annons
Annons

Planera rätt för en säker utflykt

Tillsynsansvar

Utflykter ger nya dimensioner till undervisningen – men innebär stort ansvar och kräver god planering. Läraren och utflyktsproffset Karin Boberg ger sina bästa tips för en lyckad dag med eleverna. 

Annons

Efter kritiken mot förstelärarna – nu kommer ”huvudlärarna”

Valet 2018

Trots bred kritik efter införandet av förstelärartjänsterna så föreslår Liberalerna en ny miljardsatsning på flera nya karriärtjänster för lärare.

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

Nationella prov

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov. På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna.

Vårbudget 2018

Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten

Vårbudget

I dag presenterade regeringen vårbudgeten. Skolsatsningarna är sedan tidigare kända, men många viktiga frågor lämnas tyvärr ändå obesvarade – som statens roll i skolpolitiken,menar Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén. 

Ministern om kritiken: ”Det är fånigt”

Vårbudget

Alliansen sågar skolsatsningarna i regeringens vårbudget. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) håller inte med om kritiken.

Här får lärarna 100 procent förtroendetid – och frihet

Arbetstidsavtal

På Elsa Brändströms skola i Linköping har lärarna ingen reglerad arbetstid, bara förtroendetid.
– Nu är det jag som bestämmer över min tid, säger läraren Carina Edman.

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

SETT-mässan

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

LR: Förslagen om yrkesprogram är mest kosmetika

Yrkesprogram

Både regeringen och Alliansen har presenterat förslag på förändrade yrkesprogram senaste tiden. Men Lars Windisch på Lärarnas Riksförbund menar att de inte förändrar något i grunden.

Skolbibliotekariens speltaktik sprider läslust bland eleverna

Läslust

Skolbibliotekarien Tobias Gard har upptäckt ett effektivt sätt att sprida läslust bland elever. Med hjälp av spelifiering får han dem att låna fler böcker och älska boksamtalen i skolan.

Flera av regeringens skolförslag stoppas i riksdagen

Tungrott

Efter läsa-skriva-räkna-garantin är det estetiska ämnen och högskolebehörighet på yrkesprogrammen som får stryka på foten.
– Jag önskar att vi kunde få till breda överenskommelser om skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Sett 2018

Specialläraren: Så skapar du en undervisning för alla

Inkludering

Svensk skola måste sluta se elever ur ett bristperspektiv och i stället börja se deras möjligheter, menar specialläraren Jonas Monsén.
På Sett-mässan föreläste han om hur alla lärare ska lyckas skapa undervisning som passar alla elever.

”Ingen lärare är bra hela tiden”

SETT-mässan

Vi måste göra upp med duktighetskulturen inom lärarkåren, menar läraren Martin Fernström.
Under en föreläsning på SETT-mässan bjöd han på en rad egna misslyckanden – och vad man kan lära av dem.

Arbetsmiljön fick mig att sluta som lärare

Debatt

”Det var inte lönen som fick mig att lämna skolan och det är inte lönen som skulle kunna ta mig tillbaka till mitt drömyrke, lärare. Det är arbetsmiljön och friheten som är avgörande”, skriver Eva som lämnat läraryrket.

Kommentera

Så lockas pensionerade lärare med lönepåslag

Lärarbrist

I Borås vill man hejda lärarbristen genom förbättrade villkor för lärare som arbetar vidare efter att man fyllt 66 år – med 2 000 kronor i lönetillägg.

Fackets och föräldrarnas krav: Bättre stöd till elever

Kravlista

Nu går Lärarnas Riksförbund och två föräldranätverk ut med gemensamma krav på skolans huvudmän att ge bättre stöd till elever med tuffa förutsättningar.

Nytt pris ska lyfta lärare i utsatta områden

Lärarhyllning

Genom ett nytt pris – Pennsvärdet – vill Berättarministeriet lyfta lärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden.
– Det finns så mycket kreativitet som inte syns och hörs. Nu lyfter vi det, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.

Fler lärare fel väg för skolan

Debatt

Satsningar för att stötta barn och unga med psykiska ohälsa, stärka familjer och stötta nyanlända är en mycket viktigare investering är än fler lärare i skolan, skriver läraren och riksdagsledamoten (M) Emma Köster.

Kommentera

Arbetsgivarna: 15 kompetenser en lärare ska ha

Lista

Är du osäker på vilka egenskaper skolledare söker hos dig som arbetssökande lärare? Här är de 15 mest efterfrågade kompetensernai jobbannonser för lärare.

Debatt

”Dags att ta fram strejkvapnet”

Debatt

Det är dags för kamp, det fackföreningarna en gång skapades för, skriver gymnasieläraren Henrik Stawe:
– Vi ska kräva maximal undervisningstid, minimal planeringstid och riktig fortbildning. Annars strejkar vi tills arbetsgivaren är på knä.

Kommentera

”Så länge förhandlingarna pågår är det en öppen fråga”

Replik

”Skulle vi inte komma vidare i förhandlingarna kan det enligt den förhandlingsordning som gäller mellan parterna bli fråga om medling”, skriver LR:s förhandlingschef Peter Henriksson i en replik. 

Kommentera

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Språkstörning

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor. Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

Forskaren: spring i benen kan ge lägre betyg

Forskning

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Likvärdighetsmiljard

Miljardbidrag till skolan: Så mycket får din kommun

Bidrag

Regeringen storsatsar miljarder för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. Nu står det klart hur mycket varje kommun kan få redan i år.

Hela listan - huvudman för huvudman

Lista

Till hösten läggs en miljard, och här ser du hur stor del av den varje kommun och fristående huvudman kan få.

Läraravtalet hinner inte bli klart i tid

Avtalsrörelsen

Parterna i lärarnas avtalsrörelse har inte enats i tid och därför förlängs det nuvarande avtalet temporärt.
– Vi har höga ambitioner, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

”Ett skolbibliotek är inte bara en hylla böcker”

Skolbibliotek 

Skolverket vill att skolbibliotekens pedagogiska roll skrivs in i skollagen.
– En bra start, men inte tillräckligt, säger skolbibliotekarien Sofia Malmberg. 

Lärarens vardag: Frustration och otillräcklighet

Forskning

Brist på resurser och stöd i klassrummet leder till en känsla av hopplöshet för lärare, enligt en ny avhandling vid Mittuniversitetet.

Var går gränsen för inkludering?

Debatt

Vad ska man göra när inkludering av en enskild elev påverkar resten av klassen negativt? Det undrar Therese som menar att idén om att alla ska vara i klassen i praktiken leder till att en majoritet av klassen far illa.

Kommentera

Så integreras friskolorna i det statliga tyska skolväsendet

Debatt

Friskolesystemet är omdebatterat i Sverige. 
"Friskolor i dagens Tyskland åtnjuter ett särskilt skydd i grundlagen", skriver Tysklands ambassadör i Sverige, Hans-Jürgen Heimsoeth, i en debattartikel om friskolornas roll i det tyska utbildningssystemet. 

Kommentera

Trots höga betyg – elever läser inte vidare

Elever

Många elever från studieovana hem läser inte vidare ­– trots höga betyg. Det visar en ny studie från Universitetskanslersämbetet.

Skolledaren: Fel väg att politiker vill förbjuda mobiltelefoner

Debatt

Mobiltelefoner är ett problem på vissa lektioner, i vissa skolor. Men jag tycker inte att det handlar om mobiltelefonerna, utan det handlar om den enskilda elevens inställning till sina studier. Så låt oss börja i den änden i stället. Det skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson. 

S vill ha kontrakt på ordning i skolan: ”Viktig symbolhandling”

Val 2018

Mobilförbud, ordningskontrakt och fler lärarassistenter. Det är några av Socialdemokraternas förslag för ökad trygghet och studiero i skolan.
– Ordningskontraktet ser jag som en symbolhandling för att visa att skolan är viktig, säger gymnasieminsiter Anna Ekström.

Gemensam kändissatsning ska locka till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Flera lärosäten går samman i en satsning för att öka sökantalet till lärarutbildningen. En hiphopartist, en gamer och en boxare ska slå ett slag för lärarna.

Forskaren: NPM tar makten från lärarna

Rapport

Lärare och andra medelklassyrken som präglats av frihet i utförandet liknar alltmer uppifrån kontrollerade arbetarklassyrken, enligt en ny rapport från tankesmedjan Katalys.

Mer rörelse ska höja resultaten – lärare varnar för resursbrist

Fysisk aktivitet

Regeringen vill ha mer fysisk aktivitet i skolan för att höja elevresultaten. Då krävs det betydligt mer resurser för att lyckas, varnar idrottsläraren Daniel Gomejzon. 

Så kan lärare arbeta mot våldsbejakande extremism

Fortbildning

Lärare är i stort behov av konkreta verktyg för att hantera våldsbejakande extremism. Det visar SKL:s granskning. I Malmö satsar man nu stort på att sprida kompetensen. 

 

Ideologisk agenda bakom kritiken mot skolans kunskapssyn

Debatt

Nyligen har det riktats skarp kritik mot läroplanens kunskapskrav, vilket fått läraren Pål Christensson att reagera. ”Den konservativa skolagendan gör anspråk på att ”bygga på fakta”, men effekten handlar ytterst om foglighet, lydnad och elitism”

Kommentera

I Jönköping är kraven högre: ”Vi har mindre avhopp här”

Lämplighetstest

Regeringen vill införa lämplighetsprov på lärarutbildningen för att stävja alla avhopp. På ämneslärarprogrammet i Jönköping är man redan igång.

Nej till offentlighetsprincip i friskolor

Transparens

Lagrådet sätter stopp för regeringens planer att införa offentlighetsprincipen på fristående skolor – åtminstone tillfälligt.

Granskning arbetsmiljö

Fyra av tio lärare vill byta jobb

Arbetsmiljö

Stress, för hög arbetsbelastning, bristfällig kompetensutveckling och svagt stöd från rektor – det är många lärares vardag. 
I en enkät gjord av Luleå tekniska universitet uppger fyra av tio gymnasielärare att de vill byta jobb.

Här har de tagit kontroll över sin egen tid

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer och ett lokalt arbetstidsavtal minskar stressen bland lärarna på Fristadsskolan i Eskilstuna.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons