Annons
Joanna Lundin är lärare, föreläsare och npf-pedagog på Källbrinksskolan i Huddinge. Foto: Åsa Larsson

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

Publicerad 15 april 2018

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

Fakta

Om Joanna Lundin

Joanna Lundin är npf-pedagog på Källbrinkskolan i Huddinge där hon arbetar med att stötta och coacha elever i hur de kan klara skolan.

Föreläser och handleder om neuropsykiatriska funktionshinder (npf). 

Har skrivit boken ”En skola som fungerar – för alla”. En handbok för hur man kan utveckla skolan – för den enskilde läraren eller hela skolan – som innehåller konkreta råd och tips för hur man skapar inkludering i praktiken. 

Joanna Lundins sju tips för struktur, tydlighet och förutsägbarhet

  • Ha en tydlig start och slut på lektionen.

Koppla lektionen till tidigare lektioner och berätta vad som ska ske nästa gång. Då får eleverna en röd tråd för undervisningen.

  • Ha dagordningen synlig på tavlan.

Det har man ofta för yngre elever men sen tappas det bort. Tips: Classroomscreen.com

  • Skriv lektionens syfte på tavlan

Det skapar motivation.

  • Ha fasta placeringar i klassrummet.

Fasta placeringar skapar trygghet och kan vara skillnaden mellan att vara i skolan eller inte.

  • Korta och varierade genomgångar.

Prata inte längre än 10 min, ska man prata längre än så är det viktigt att få upp elevernas uppmärksamhetsgrad till exempel med frågor till eleverna, en bild eller ett filmklipp.

  • Tydlig och positiv feedback.

Tankeregel – fem positiva för varje negativ.

  • Använd kognitiva hjälpmedel.

Time Timer är det bästa hjälpmedlet enligt många. Det borde finnas en i varje klassrum. Har man svårt med tidsuppfattning är det jättebra och gör det lättare att orka.

Relaterat

”Jag upplever att många lärare verkligen vill få inkludering att fungera, de försöker, men vet inte riktigt hur de ska gå tillväga”.

Orden är Joanna Lundins, lärare, föreläsare och npf-pedagog på Källbrinksskolan i Huddinge, som under SETT-mässan berättande om hur man får inkludering att fungera i praktiken.

– Många gör ett jättebra jobb i sitt eget klassrum, men hur kan vi få det att fungera överallt? Det får inte vara fantastiskt bra bara på vissa ställen.

Men vad är egentligen inkludering? Absolut inte att lägga ner alla särskilda undervisningsgrupper och säga att precis alla ska gå i stora klasser, menar Joanna Lundin. Inte heller att en elev sitter tillsammans med sin assistent och jobbar i en slags parallellverksamhet i klassrummet.

– Bra inkludering är att utgå ifrån det eleven behöver. Och att man som vuxen är extremt flexibel. Elevens behov ska styra, det är viktigast. Vi i skolan måste förändra vårt sätt att tänka och undervisa, säger Joanna Lundin senare till Skolvärlden.

– Jag möter ofta en slags tanke att man absolut inte ska ha elever i mindre grupper, för att det exkluderar, men jag tänker tvärt om. Ofta pratar vi om en skola för alla, och fastnar i det rumsliga, men kanske borde vi istället prata om ett lärande för alla. Då blir vi direkt mer flexibla i tanken. Det kan finnas elever som aldrig orkar vara i en stor miljö, andra kanske orkar ibland. Det viktiga är att vi kan tillgodose elevernas kunskapsbehov.

Inkludering, sa Joanna Lundin under föreläsningen, handlar om skolutveckling. Och det är inget man får till över en natt. Tvärtom är det ett arbete som måste pågå hela tiden. Absolut grundläggande är kunskap, inte bara till lärare utan till alla som verkar inom skolan, om vad elevers kognitiva funktionsnedsättningar handlar om. Och att arbeta med värdegrund och förhållningssätt till eleverna.

– Npf-elevers agerande går inte att fostra bort eller skälla bort. Jag möter fortfarande den uppfattningen ibland, att det här handlar om bortskämda och söndercurlade barn. Men här är det jag som lärare som måste ändra på mig och mitt eget synsätt, och det är förstås jobbigt.

Att klara av inkluderingsuppdraget handlar mycket om kunskap men också om den ansvarsprincip som psykologen Bo Hejlskov brukar prata om, förklarar Joanna Lundin senare.

Det är först när jag som vuxen tar ansvar som jag kan påverka – jag måste titta på mig själv, mina metoder och mitt bemötande. Och vi måste fundera på hur vi pratar om våra elever, betonar hon. Säger vi att de är omotiverade och lata eller menar vi att vi har elever som behöver stöd för att vilja? Förhållningsättet leder till vilka metoder vi använder.

– Först då kan bli det förändring i svensk skola. Vi måste prata etik och vad jag har för människosyn. Jobbar man mycket med konsekvenser och straff, med kvarsittningar och låsta dörrar, hamnar man ofta i att det är eleven det är fel på.

– Det här är en fråga där vi lärare måste kliva in och ta ett helt annat ansvar än vad vi gjort hittills. Det låter förstås jättetufft. Men man ska inte göra det ensam, vi måste jobba i team, stötta varandra och hjälpa varandra.

Du sa under föreläsningen att du ibland möter föreställningen att när elever har svårt att ”uppföra sig” så handlar det bara om dålig uppfostran.

– Ja, det är alldeles för vanligt, Inte så mycket längre att adhd inte finns, men man kan vara lite raljerande och sucka att ”nu för tiden har alla diagnos”. Och framförallt lägger man ett extremt stort ansvar på föräldrarna. Att föräldrar curlar och att föräldrar är jobbiga. Och då blir jag förbannad, det är väl klart att man blir jobbig om man har ett barn som håller på att gå under.

Men det finns många goda exempel att lyfta fram och ta efter, och mycket man kan göra direkt, i sitt eget klassrum, säger hon. Som att se till att varje lektion har sitt syfte tydligt formulerat på tavlan.

– Struktur, tydlighet och förutsägbarhet. Det är bra ledord för att få inkludering att fungera i praktiken. Har vi de tre orden som en slags avcheckning, då har vi det vi behöver.

– Och det fina i kråksången, vilket jag aldrig sa under föreläsningen, är att det som är bra för eleverna med npf, det mår alla bra av. Vi ska inte jobba dubbelt, bara på ett annat sätt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

Annons
Annons

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Annons

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Annons

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons