tekniska_nytt
Digitalisering 

Nu införs programmering i matten

Skolan är inte likvärdig när det kommer till digitalisering. Det vill regeringen komma tillrätta med och gör nu en rad förtydliganden i skolans styrdokument. Bland annat införs programmering i matematik och teknik.
Senast sommaren 2018 ska förändringarna vara implementerade.

Om förändringarna

Sammanfattningsvis avser ändringarna:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

Ta del av hela förslaget här:

Regeringen genomför nu en rad förtydliganden och förstärkningar i grundskolans och gymnasieskolans läroplaner, ämnesplaner och kursplaner med syftet att stärka elevernas digitala kompetens och göra dem väl förberedda för framtidens arbetsmarknad.

Till exempel införd programmering som ett inslag i flera av grundskolans ämnen, den källkritiska förmågan ska stärkas och eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg. En stor del av skolans ämnen berörs.

– Bristen på nationellt ansvarstagande för digitalisering av skolan har lett till att man jobbar väldigt olika och har kommit väldigt olika lång i olika skolor i Sverige, sa utbildningsminister Gustav Fridolin när beslutet presenterades och tillade att det var ett viktigt och efterlängtat beslut.

En rad förändringar kommer göras i skolans styrdokument – både generella förtydliganden i läroplanerna och nya skrivningar under Centralt innehåll i en rad ämnens kursplaner.

Den kanske viktigaste orsaken till beslutet är den ökande ojämlikheten i skolan, framhöll Gustav Fridolin, där den digitala klyftan är en del. Som skolsystemet ser ut idag avgör skola och lärare vilken digital utbildning eleverna får med sig.

–Vi pratar ibland om att vi har en internetgeneration, som om alla unga automatiskt skulle ha den kompetens som behövs för att hantera digitala verktyg. Så är det inte. Unga människor har olika tillgång till teknik. Alla elever ska få med sig digital kunskap i skolan, skolan ska överbrygga klyftor – inte vidga dem.

Huvudmännen kommer själva kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna med start den 1 juli 2017. Från och med den 1 juli 2018 ska ändringarna vara implementerade.

Kommer det inte krävas stora kompetensutvecklingsinsatser för att kunna genomföra detta? Jag gissar att det till exempel finns många matematiklärare som inte är kunniga i programmering?

– Huvudmännen har nu ett drygt år på sig. Skolverket är redan i gång med att se till att den typen av kompetensutveckling finns, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden och tillägger att en stor utmaning blir att se till att lärarna verkligen får tid till kompetensutvecklingen.

– Och att säkerställa att lärare verkligen får tid att dela sina verktyg med varandra. Det finns många engagerade och kunniga lärare, men som så ofta i skolan är det svårt att hitta tiden för att verkligen dela verktygen med varandra. Det är det huvudmännen måste se till händer.

Det påpekas ofta att svenska skola varit duktiga på att köpa in datorer, surfplattor med mera, men sämre på hur tekniken ska användas. Har man satsats fel hittills?

– Absolut, man började i fel ände. Ofta har det varit politiskt styrda beslut och då har man landat fel, detta måste bygga på det som är professionens behov. Men självklart behöver man utrustningen också. Jag besöker fortfarande skolor ibland där man pratar om ”datasalen”, på vilken arbetsplats har man datorerna i ett särskilt rum? Men för att tekniken ska få effekt måste lärare kunna använd den.

Gymnasieminister Anna Ekström.

– I de utvärderingar som gjort lyfter lärarna själva fram att det finns ett stort behov av kompetensutveckling. En väldigt viktigt poäng med det här beslutet är att vi ger ordentligt med tid för implementering, det kommer finnas möjlighet för skolans huvudmän att se till att lärarna får kompetensutveckling.

– Det är lätt att sitta i Stockholm och göra ändringar i läroplanen. Det svåra är att se till att det genomförs på ett bra sätt i alla klassrum runt om i Sverige.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm