klassrum_5
Friskolor

Ny dom: Friskolor får hålla betygsuppgifter hemliga

Enskilda friskolor har rätt att hålla betyguppgifter hemliga, det slår kammarrätten fast i en färsk dom. 
Nu möts domen av kraftig kritik.
– Att det skulle vara sekretessbelagt är väldigt konstigt, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

I en färsk dom från kammarrätten i Göteborg slår man fast att om en kommun endast har en friskola så ska de inte behöva offentliggöra vissa uppgifter, rapporterar nyhetsbyrån TT.

Det handlar om uppgifter som betygsresultat och friskolornas elevsammansättning, alltså information om elevernas bakgrund. Detta betyder att åtminstone 73 kommuner i landet berörs.

Bakgrunden till domen är att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tidigare har bett om att få ut statistik om alla gymnasieskolor. Då nekade Statistiska centralbyrån (SCB) information i de fall där det bara finns en friskola i kommunen. 

SCB har gjort en ny bedömning av sekretessen. Förvaltningsmyndigheten är skeptisk till att man kan lämna ut uppgifter om enskilda fristående skolor, just då det betraktas som att friskolorna kan lida ekonomisk skada.

”På det fria skolvalets marknad får samtliga dessa uppgifter anses vara sådan som friskolorna konkurrerar med”, skrev Statistiska centralbyrån (SCB) i sitt beslut i oktober.

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och skoldebattör, blir inte förvånad av domen.

– I och med att vi har en marknadsskola där aktörer konkurrerar med varandra är det också så att skolorna konkurrerar om till exempel resultat och elevsammansättning. Alltså betraktas det som affärshemligheter hur skolorna presterar, det är logiskt på något sätt. Däremot rimmar detta väldigt illa med idén om att man ska ha en skolmarknad där folk kan göra informerade val, säger han.

Vad tror du domen kan få för konsekvenser? 

– Det beror lite på vilken nivå man talar om. För skolväljande familjer blir det svårt att veta vad det egentligen är för typ av skolor som man väljer. Man blir beroende av vilka uppgifter som skolorna själva väljer att gå ut med, och då kan skolorna naturligtvis välja att presentera det som får dem att framstå i bra dager och låta bli att presentera det som är sämre. Det blir också väldigt svårt med någon typ av standardiserad information kring skolorna.

Jonas Vlachos har i tidigare studier uppvisat att fristående grundskolor sätter högre betyg än kommunala. Den typen av undersökningar går inte att göra i och med den nya domen, menar han.

– Det skulle inte gå att göra, åtminstone inte med enskilda friskolor. 

I och med att uppgifterna som får hemlighållas bland annat handlar om betygsresultat oroas en del att det kan leda till glädjebetyg i förlängningen. Hur ser du på det?

– Det är möjligt. Om man inte ens kan undersöka det är det väl troligt att det kan bli värre. Men det är svårt att veta om det här har varit en återhållande kraft eller inte tidigare.

Jonas Vlachos tror dock inte vi har hört det sista i frågan.

– Frågan om offentlighetsprincip kring fristående skolor blir allt mer pressande. Där finns det ett förslag som ännu inte är framlagt till riksdagen. Jag är inte jurist och kan inte svara på hur detta kommer att påverka, men det är inte helt självklart vad som gäller även om man skulle lagstifta en sådan sak. Juridiken tar för mig ibland oväntade vägar, säger han och tillägger:

– Vi har haft friskolor i 30 år och helt plötsligt har SCB valt att driva det här och det visar sig att det inte har varit tillåtet så som vi har gjort under 30 år. Jag tror inte det är juridiskt självklart att en offentlighetsprincip trumfar det här beslutet, utan det kan mycket väl vara så att frågor om affärshemligheter står högre. 

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton anser att domen är konstig.

– Vi vill naturligtvis att man ska kunna jämföra när det gäller genomströmning och sådana här saker. Vi har samma uppfattning som SKR i denna fråga. Vi förstår inte riktigt varför SCB har hamnat i den här ståndpunkten. Det känns jättekonstigt, säger hon till Skolvärlden.

– Staten borde sätta upp ett regelverk kring vad det är för olika typer av nyckelinformationspunkter som man ska ha för att man ska kunna välja en skola. Det här är precis tvärtom. Det är klart att det är intressant att kunna jämföra genomströmningen och antalet elever när man ska välja en skola. Att det skulle vara sekretessbelagt blir väldigt konstigt. 

Vad tror du att det här kan få för konsekvenser om det står sig? 

– Det blir fel. Det förhindrar möjligheterna för individerna att göra ett välinformerat val. Jag tycker inte att domen ska stå sig. Jag hoppas att det blir en förändring. 

Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger till TT Nyhetsbyrån att ”en utgångspunkt för den svenska skolpolitiken är att skolors resultat ska kunna granskas”.

– Jag har jobbat med svensk skola i många år och trodde att jag hade sett det mesta. Att barns skolresultat skulle vara affärshemligheter och inte kunna granskas, det förvånar till och med mig, säger hon till TT.

Roger Haddad, Liberalernas skolpolitiska talesperson, skriver i ett uttalande till Skolvärlden att han är kritisk till domen och att han kommer att följa upp ärendet.

”Detta visar att regelverket måste förtydligas ytterligare om lagstiftningen kan tolkas på ett sätt som gör det möjligt för vissa friskolor att inte behöva redovisa uppgifter som verkligen är av allmänintresse – exempelvis elevernas resultat, betyg med mera”, skriver han.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm