Ny prognos: Det behövs 17 000 lärare till

Sedan 1990 har antalet barn i Sverige upp till 18 år legat stabilt strax över 2 miljoner. Men en ny prognos från SCB visar att vi kan ha upp emot 2,5 miljoner barn år 2021 – till följd av att både inrikes och utrikes födda barn blir fler. 

Det berättar utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i samband med ett presseminarium på utbildningsdepartementet, tillsammans med gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) och minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S).

– Det ökade antalet elever innebär förstås ett stort behov av lärare. Vi vill i dag ge en fylligare bild av regeringens åtgärder eller insatser som pågår eller är planerade för att stödja lärare och rektorer i den stora insats man gör för alla barn som kommer hit, säger Gustav Fridolin.

Lärarbristen är känd sedan tidigare – men enligt regeringen innebär flyktingsituationen att behovet av lärare kommer att vara ännu större än prognoser visat. Enligt Skolverkets prognos från juni 2015 behöver Sverige 70 000 heltidslärartjänster perioden 2015–2019. Men enligt utbildningsdepartementets nya beräkningar kan 17 000 ytterligare heltidstjänster behövas.

Det innebär i sin tur att det de kommande fem åren behövs 107 000 examinerade lärare – vilket är mer än dubbelt så många som har examinerats de senaste fem åren. Anledningen till att examineringsbehovet är högre än rekryteringsbehovet är att inte alla faktiskt börjar arbeta som lärare – och inte heller heltid.

För att klara lärarförsörjningen radar trion upp åtgärder, de flesta sedan tidigare kända, till exempel: lärarlönelyftet på 3 miljarder kronor årligen, en utredning om hur man snabbt kan utbilda nyanlända till bland annat lärare och studiehandledare samt utredningen om fjärrundervisning.

Regeringen föreslår även ett utbildningsbidrag på 25 000 kronor per månad för personer med examen på forskarnivå som vill bli lektorer inom bristämnena matematik, ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och teknik.

– Det skulle innebära att de läser in en kompletterande pedagogisk utbildning under ett år, vilket är kortare tid än normalt. Det är ett sätt att höja kvaliteten på högstadiet och gymnasiet, säger Helene Hellmark Knutsson.

För 2016 avsätter regeringen 7,6 miljoner kronor för satsningen, som väntas pågå i fem år.