Ny rapport: Andelen idéburna friskolor minskar

Mellan år 2009 och 2017 ökade andelen elever som gick i friskolor ägda av aktiebolag från 57 till 70 procent medan andelen elever i idéburna skolor minskade.

– Den vanligaste huvudmannen som startar en skola idag är ett aktiebolag och det är de stora koncernerna som expanderar för varje år, säger Sten Svensson som är en av rapportförfattarna.

Han menar att skolorna som startas av aktiebolagen ofta har ett stort antal elever.

– När stora koncerner som exempelvis Internationella engelska skolan expanderar så innebär det i genomsnitt 700 elever per skola i jämförelse med idéburna skolor som i snitt har ett par hundra elever. Så elevandelen ökar snabbt när de stora koncernerna expanderar, säger Sten Svensson.

Men vad beror det på att det är just aktiebolagens skolor som expanderar? Enligt Sten Svensson finns flera orsaker, däribland ekonomiska incitament.

– Aktiebolagen har ju väldigt starka motiv för att starta nya skolor och köpa upp andra skolor. Det ligger i hela företagsmodellen att man ska växa. Men idéburna skolor har inte alls samma motiv, eftersom de inte är intresserade av att bygga upp stora koncerner – utan de är intresserade av att den enskilda skolan ska fungera. 

Andra orsaker sägs enligt rapporten vara att det finns en struktur av stöd runt aktiebolagsskolorna i form av juridiskt stöd och opinionsbildning. I rapporten påtalas också att aktiebolag generellt gynnas juridiskt framför andra ägandeformer, eftersom de exempelvis har lättare att få startkapital.

Slutligen fastslår rapporten att de stora aktiebolagskoncernerna har stordriftsfördelar både i form av ekonomiska muskler och när det kommer till administration, marknadsföring och politisk påtryckning.

– Idag kostar det 35 000 kronor att ansöka om att starta en ny skola. Det är en summa som en stor skolkoncern inte märker av i sin budget, men för en liten ideell förening så kan det vara mycket pengar. Därtill har det även tillkommit andra krav som innebär en ökad administration inför en ansökan som skulle kunna vara svårare för ideella skolor att ta sig igenom, säger Sten Svensson.

Men är det inte bra att man har höga krav på skolor som startas?

– Jo, självklart är det bra. Det har varit alldeles för lätt tidigare – från början var det i princip inga krav alls, så det är absolut nödvändigt. Men det är klart att processen kan upplevas som ett bekymmer för mindre ideella skolor.

Rapporten visar dock att situationen är annorlunda i gymnasieskolan. Siffrorna för andelen elever som gick i en friskola som drevs av ett aktiebolag låg år 2009 på 86 procent. Motsvarande siffra för 2017 var nästan samma – 85 procent. Det beror på att expansionen skedde långt tidigare och idag har stannat av, menar Sten Svensson.

– Jag tror att anledningen är att det var extra lönsamt att driva gymnasieskolor jämfört med grundskolor eftersom man kunde sy ihop lokala program som var billiga att driva men som man fick en normal ersättning för. Det gjorde att vi fram till år 2011 hade en rakettillväxt i gymnasieskolan där antalet gymnasieskolor i princip fördubblades från år 1997. Sedan kom en överproduktionskris där elevtalen föll snabbt och utvecklingen har idag stannat av, säger Sten Svensson.