eso_likvardighet_peter_fredriksson
Likvärdighet

Ny rapport: Lottning väg till likvärdig skola

Många är överens om att en mer likvärdig skola är något att eftersträva. Ändå fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt både internationella bedömare och Skolverket. En ny rapport för upp det omdebatterade förslaget om lottning som urvalsmetod på agendan – igen.

I den nya rapporten ”Lika för alla?” från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi undersöker ett antal forskare vilka åtgärder som kan fungera för att förbättra skolans likvärdighet – givet det rådande skolsystemet.

Vid ett seminarium under fredagen kommenterade bland annat forskarna bakom rapporten, Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson och utbildningsminister Anna Ekström rapporten. I rapporten föreslås bland annat lottning – med vissa modifieringar – som urvalsmetod till skolor där antalet sökande överstiger antalet platser för att öka likvärdigheten.

– I alla fall om man med likvärdighet menar att alla elever ska ha tillgång till lika utbildning, förklarade en av redaktörerna för antologin, Robert Erikson.

Lottning har varit uppe på tapeten sedan tidigare i Skolkommissionens slutbetänkande från april 2017. Kritiken lät då inte vänta på sig. 

Enligt Robert Erikson är däremot inte nödvändigtvis skolsegregationen ett problem för likvärdigheten.

– Varierande förutsättningar ger varierande resultat, en likvärdig skola kan därför fortfarande ha olika resultat i olika skolor. Däremot kan segregationen vara ett politiskt problem – att man till exempel vill att människor med olika bakgrund ska mötas.

Anna Ekström framhöll att det var viktigt att bryta skolsegregationen, bland annat av just den anledningen.

– Sedan är den stora boven i dramat här den ökande boendesegregationen, så det är svårt för skolan att styra över det här. Men det som blir viktigt är att vi i den stora utbyggnaden av skolor som nu görs placerar skolbyggnaderna på rätt ställen.

I rapporten problematiseras också vad begreppet likvärdighet egentligen innebär och hur det tolkas och mäts idag. Rapportförfattarna poängterar att Skolverkets definition av likvärdighet – där eleverna både ska ha tillgång till lika kvalitet på utbildning och att utbildningen ska vara kompenserade – i praktiken är oförenlig.  

– Man kan diskutera hur mycket skolan kan kompensera? Jag tror att vi kan vara relativt nära en sådan gräns. När jag talar om likvärdighet syftar jag på att alla elever ska erfara god undervisning i bra skolor, sa Robert Erikson. 

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson framhöll själv tre områden som centrala när det kom till likvärdighet: lärarförsörjningen, skolsegregationen och skolans styrning. Han poängterade också vikten av att fastslå ett antal kvaliteter som man vill uppnå.

– Vi kanske skulle våga fastslå på nationell nivå vad det är. Runt om i Sverige undrar folk vad systematiskt kvalitetsarbete är och det behöver definieras.

Både Anna Ekström och regeringens särskilda utredare Björn Åstrand framhöll vikten av att locka erfarna lärare till tuffa områden, exempelvis med löneincitament – men också genom att säkra arbetsmiljön.

– En lärarkarriär börjar ofta i en skola med tuffare förutsättningar och när man blir erfaren så flyttar man till en skola med bättre förutsättningar, framhöll Björn Åstrand.

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, menade att sådana reformer inte alltid var så enkla.

– Vi lärare gillar inte att gradera varandra, så det är svårt med reformer där man rangordnar lärare. Det är vad som har gjort att förstelärarreformen inte är helt okomplicerad.

Marie-Hélèn Ahnborg, vd för Ifous och regeringens särskilda utredare, lyfte fram vikten av att stärka lärares ledarskap i klassrummet med hjälp av forskningsbaserade resultat.

– 2010 skrev vi in i skollagen att all utbildning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – det låter ju självklart men är inte helt enkelt. Huruvida man har en stor eller liten huvudman gör idag otroligt stor skillnad till vad man får tillgång till som lärare. Hur hittar man den här kunskapen som lärare?

Hon menar att det händer mycket på området, men att forskningsanslagen, särskilt för den praktiknära forskningen, fortfarande är minimala.

­– Det är väldigt konstigt att det inte satsas mer med tanke på hur många som berörs. Jag är övertygad om att det viktigaste för likvärdigheten är att utjämna skillnaderna på kvaliteten i undervisningen.

Här hittar du hela antologin.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm