betygbesked_artikel_0
Betyg

Anna Ekström efter ny rapport: ”Jag blir rejält oroad”

Det är alltjämt stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Det slår Skolverket fast i en ny rapport där man jämfört slutbetygen i årskurs 9 med resultaten på de nationella proven.
– Jag blir rejält oroad över Skolverkets siffror, säger utbildningsminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Mer om rapporten:

Skolverket har publicerat en ny rapport över hur väl elevers slutbetyg överensstämmer med resultat på nationella prov. I rapporten analyseras hur betygen i årskurs 9 sätts i relation till resultaten på de nationella proven, uppdelat på elevers olika kön, migrationsbakgrund och socioekonomiska bakgrund. Dessutom undersöks skillnader i betygssättning i relation till resultaten på de nationella proven mellan skolor totalt, mellan kommunala och fristående skolor samt mellan skolor med olika genomsnittlig prestationsnivå.

Myndighetens analys visar också att skillnaden är liten när det gäller skillnader i betygssättning mellan flickor och pojkar. I vissa ämnen gynnas flickor och i andra ämnen gynnas pojkar. Totalt sett gynnas flickor något mer i betygssättningen. 

Utlandsfödda elever gynnas också något i betygssättningen jämfört med elever födda i Sverige. Men skillnaderna är små. När det gäller elever med olika socioekonomisk bakgrund syns inga skillnader alls i betygssättning.

Läs hela rapporten här.

Källa: Skolverket

Olikheterna mellan skolors betygssättning är alltjämt stora och har inte förändrats särskilt mycket mellan åren 2005–2017. 

Enligt Skolverkets senaste rapport visar analysen att betygen i stor utsträckning sätts i relation till elevernas generella prestationsnivå på skolan. Betygsättningen är mer restriktiv i skolor med många högpresterande elever, och mindre restriktiv i skolor med många lågpresterande elever. 

Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, betonar att man från myndighetens håll fortsatt ser ett stort behov av att lärare utvecklar en gemensam förståelse för betygsättning. 

– Här har Skolverket ett stort ansvar att på olika sätt fortsätta stödja lärarna. Men lärarna behöver också få utrymme att ägna sig åt kollegialt lärande för att få fördjupad förståelse för bedömning och betygssättning. Det ansvaret vilar på kommuner, ansvariga för fristående skolor och rektorer. Lärarutbildningarna behöver också ge studenterna mer undervisning om betygssättning, säger han i ett pressmeddelande. 

För att nå en bättre likvärdighet i betygssättningen föreslår Peter Fredriksson att man till exempel skulle kunna utforska möjligheten att slå fast en gräns för hur mycket slutbetygen får avvika från provresultaten.

– En sådan systemförändring ligger i så fall några år fram i tiden och behöver utredas noggrant och vägas mot hur undervisningen kan påverkas. Detta är ytterst en politisk fråga som riksdag och regering kan besluta om, säger Peter Fredriksson.

Skolverket konstaterar samtidigt att alla de insatser som gjorts tidigare för att skapa en likvärdig betygssättning inte har räckt till. 

– Skillnaderna mellan olika skolors betygssättning fortsätter att vara stora. Det är problematiskt att betygssättningen mellan olika skolor inte är likvärdig, eftersom betygen kan vara avgörande för vilken gymnasieutbildning elever kommer in på, säger Peter Fredriksson.

Enligt Skolverket är fristående skolor mer generösa i betygssättningen än kommunala skolor, men skillnad är liten. Enligt analysen ligger skillnaden på omkring 1,5 procent av de totala skillnaderna i betygssättning mellan skolor.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) blir bekymrad när hon läser Skolverkets rapport.

– Jag blir rejält oroad över Skolverkets siffror. Föräldrar, elever, arbetsgivare, högskolor och gymnasier ska kunna lita på betygen. Det gör mig ännu mer upprörd att det här inte har förändrats under en sådan lång tid, säger Anna Ekström till Skolvärlden.

– Det här är inte första gången som vi ser att betygssättningen brister i likvärdighet, att det är systematiska skillnader i betygssättning, att det man ser exempel på att det spelar roll vilken skola en elev går på för vilket betyg eleven får – så ska det inte vara. 

Vad ser du som förklaring till varför det fortsatt är stora skillnader i betygssättningen? 

– Skolverket har en analys och jag får förklaringar till varför det ser ut som det gör. Där tror jag att man ska börja med att studera vad Skolverket kommer fram till och sedan får man återkomma, säger hon.

Anna Ekström påpekar samtidigt att regeringen har gjort en del åtgärder under den gånga mandatperioden. Som bland annat beslutet om att hårdare knyta betygen till nationella prov-resultaten, man har påbörjat en digitalisering av nationella proven för att minska fuskmöjligheterna, och man har infört extern bedömning, alltså att en annan lärare än den undervisande ska rätta nationella prov.

– Det är viktigt att komma ihåg att allt det som vi har gjort under den gånga mandatperioden för att stoppa glädjebetygen, har vi gjort tidigare, och det finns därför inte med i det som Skolverket nu har undersökt.

Skolverket har ett antal förslag på vad man skulle kunna göra ytterligare för nå en bättre likvärdighet i betygssättningen – och Anna Ekström säger att hon kommer att överväga dessa mycket noga. Det gäller även Skolverkets förslag att utforska möjligheten att slå fast en gräns för hur mycket slutbetygen får avvika från provresultaten.

–  Jag kommer noga att överväga det förslaget. I Januariavtalet har vi en särskild punkt att stoppa betygsinflationen. Så det här är en fråga som jag kommer att ta upp till diskussion med de inblandade partierna, säger Anna Ekström.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm