Annons
Karim Hamza, universitetslektor vid Stockholms universitet. 

Ny studie hjälper lärare lösa didaktiska dilemman

Publicerad 7 november 2017

Fakta

Mer om boken och projektet:

Boken är avsedd både för lärarutbildningen och för verksamma lärare. Boken passar inom kurser som behandlar läroplansteori samt utvärderings- och utvecklingsarbete i skolan.

För verksamma lärare kan boken ge inspiration till och stöd i hur man kan utforma sitt utvecklingsarbete.

Karim Hamza vid MND är redaktör för den nyutkomna boken Undersöka och utveckla undervisning (Lund: Studentlitteratur) tillsammans med Jonas Almqvist vid Uppsala universitet och Anette Olin vid Göteborgs universitet.

Från Stockholms universitet medverkar även Lisa Björklund Boistrup (MND), Thomas Krigsman (MND), Iann Lundegård (MND), Anna-Karin Nordin (MND), Ola Palm (MND) och Malin Tväråna (HSD).

Lärarvardagen är ofta fullspäckad av olösta problem.
I en forskningsstudie lyfts nio didaktiska dilemman fram av lärare och undersöks noga.
– De här arbetssättet är något alla skulle kunna göra på sina skolor, säger Karim Hamza, universitetslektor vid Stockholms universitet. 

Den nyutgivna boken ”Undersöka och utveckla undervisning” ger konkreta exempel till lärare på hur praktik, beprövad erfarenhet och forskning tillsammans kan bidra till utveckling av både undervisningspraktiken och det didaktiska kunskapsfältet.

Boken bygger på nio didaktiska dilemman från verksamma lärare som berättar om sin vardag. Lärarna beskriver ett dilemma från sin egen undervisning som sedan kommenteras av en ”kommentatorsgrupp”, det vill säga andra lärare och forskare utifrån respektive kommentators särskilda kompetens och erfarenhet.

– Det är viktig forskning. I dag blir det mer och mer så att man inser att lärare behöver få makten över sin egen utveckling av kunskapen inom sitt eget fält. I väldigt många kommuner i landet har man olika typer av satsningar där lärare på olika sätt undersöker sin egen praktik. Man kan tala om det som kollegialt lärande, men också många andra satsningar runt om i landet som handlar om att lärare gemensamt forskar, säger Karim Hamza universitetslektor vid institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) vid Stockholms universitet.

Bokens syfte är att på ett alternativt sätt bredda möjligheten att se hur man kan producera kunskap på skolan. I stället för att direkt gå ut och observera undervisning så kan man utifrån sina erfarenheter som lärare berätta om didaktiska dilemman specifikt – och sedan få feedback på varje fall.

– Det blir mycket nya kunskaper bara av den här dialogen. Dialogen kan sedan fortsätta flera varv eller ta den som utgångspunkt för att göra en empirisk studie. Den stora styrkan med boken är att det är konkreta problem. Men också att det är verklighetsförankrat och tar sin utgångspunkt i en lärarvardag och där den vardagen sedan används gemensamt för att producera nya didaktiska kunskaper för professionen.

Det här arbetssätten är något alla skulle kunna göra på sina skolor på mindre plan.

En jätteviktig del är att läraren äger dilemmat som ska behandlas, och slutligen avgör vad som var givande av det som kommentatorerna reflekterat kring. Det är en viktig aspekt att det börjar och slutar med läraren.

Det är en stor spännvidd av dilemman som tas upp i boken. Men det som de alla har gemensamt är att de ligger nära lärares erfarenheter av det som händer i klassrummet.

Några handlar om hur man undervisar med ett visst innehåll, som exempelvis hur man kan hjälpa elever att utveckla sin läsförståelse. Eller hur man kan utnyttja skrivandet för att utveckla matematikkunskaperna.

Eva Rohdén.

– Men även dilemman som är på en helt annan nivå. Till exempel ett som handlar om fysisk beröring mellan lärare och elever i gymnastikundervisningen. Ytterligare exempel kan vara det här med hur man som lärare ska förhålla sig till spänningen mellan de krav som finns mellan kraven från styrdokument och att ambitionen att låta elever samtidigt ägna sig åt sådant som är meningsfullt för dem – blandningen mellan styrning och frihet, säger Karim Hamza.

Vad tror du dessa dilemman kan ge lärarna? Hur kan de ta boken vidare till sin egen skola?

– Det här arbetssättet är något alla skulle kunna göra på sina skolor på mindre plan. Det är målet med boken. Man kan tänka sig att några lärare på skolan formulerar ett fall och sedan är det kollegor som ger kommentarer. Eventuellt så bjuder man in några utifrån, från andra skolor eller eventuellt forskare, säger han.

Lärarna Eva Rohdén och Max Wejstorp på Sturebyskolan i Stockholm har deltagit och skrivit om ett dilemma i boken. Deras dilemma grundar sig i ett projektbaserat arbetssätt som man arbetar med i NO-områdena på skolan.

På deras skola fanns det en rädsla för att alla elever inte fick en gedigen genomgång av begrepp, teorier och modeller under NO-lektionerna.

– Hur säkrar vi att alla elever får förståelse för och kan använda naturvetenskapliga förklaringar och förmågor i vår undervisning trots att vi inte har lika många teorigenomgångar som vi hade när jag jobbade mer traditionellt i NO:n? undrar Eva Rohdén.

– Är man inte van att jobba med det här arbetssättet kan man som lärare tycka att barnen inte lär sig lika mycket och att det blir skillnader inom gruppen på vilka kunskaper man som elev får tillgång till beroende på vilka frågor man diskuterar med sin lärare under arbetets gång.

De farhågorna lyfter en av experterna, Marianne Dovemark som är pedagogikprofessor vid Göteborgs universitet, fram som exempel.

– Dovemark skriver att hon oroas över att om vi lämnar över ansvaret för kunskapsinhämtande till eleverna för att värna deras kreativitet, får eleverna med torftigare sociokulturell bakgrund sämre kunskaper. De väljer oftare de enklare lösningarna och utmanas därmed inte lika mycket som vid mer lärarledd undervisning. Hon tar upp det som exempel att de som inte har drivet hemifrån stannar i sin utveckling då. Det är farligt, säger Eva Rohdén.

Hon tyckte det var viktigt att höra det, för det är precis de bitarna som hon har stångats med när hon har arbetat med detta.

– Jag fick en motivering som jag kunde ta med mig i framtiden i vardagen. Jag förstår varför jag gör som jag gör mer nu. Det är också ett viktigt argument för att låta undervisningen pendla mellan det kreativa elevstyrda arbetet och förklarande genomgångar, säger Eva Rohdén.

Max Wejstorp:

– Det är ett jätteintressant projekt att man vill koppla ihop forskning med oss som är på golvet och jobbar med elever i vardagen. Det har varit ett problem länge att vi står för långt ifrån varandra. Så detta är en jättebra idé som har varit givande att få respons på våra tankar av ”experter” som har tyckt till, säger han.

Att delta i projektet har tvingat lärarna att formulera det man håller på med, det är en stor vinst för dem själva, menar han.

– Det är nyttigt att man tvingas analysera sitt eget arbetssätt. För ofta kör man bara på år efter år, utan att reflektera så värst mycket. Sedan att få återkoppling på det, det är väldigt bra, säger Max Wejstorp.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

Annons
Annons

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Annons

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Annons

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons