Ny topplacering: ”Dags ta bort skolans krisstämpel”

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson var märkbart glad när han presenterade resultatet från PIRLS 2016, en internationell kunskapsmätning som undersöker fjärdeklassares läsförmåga och attityder till läsning. Första gången svenska elever deltog, 2001, var de bäst av alla men i följande mätningar har det gått sämre och sämre, vilket har oroat allt ifrån skolforskare till utbildningspolitiker.

Spänningen inför dagens resultat var alltså stor när det var dags för Peter Fredriksson att berätta om hur eleverna presterat.

 – Det har gått riktigt, riktigt bra. Det är glädjande och det är viktigt. Vi är tillbaka till samma nivåer som 2001, vi tillhör återigen Premier League, även om vi inte ligger allra överst på listan, sa han och tillade:

– Det är många som ska glädjas idag. Tack alla svenska lärare och elever. Ni visar att hårt arbete ger framgång.

PIRLS mäter läsförmåga av både faktatexter och skönlitterära texter och av alla internationella kunskapsmätningar är PIRLS särskilt viktig, sa Peter Fredriksson.

– En skolas kanske allra viktigaste uppgift är att lära eleverna att läsa. Det är avgörande för att klara övriga studier. Att knäcka läskoden är bland det viktigaste en människa kan göra.

I snitt presterade de svenska eleverna 555 poäng och lika bra i de båda textgenrerna. Sju länder, av totalt 50, presterade bättre än Sverige, bland annat Ryssland som placerade sig allra överst, och Finland. 8 länder ligger på samma nivå.  

14 länder deltog också i ePIRLS som mäter elevernas förmåga att läsa och navigera digitalt. Där fick Sverige 559 poäng, tre länder var bättre.

Peter Fredriksson poängterade att PIRLS är en i raden av mätningar, tillsammans med bland andra förra årets PISA, som visar på ett trendbrott. Kanske, sa han, är det dags att omvärdera bilden av skolan, den är bättre än sitt rykte och det är dags att ta bort krisstämpel och börja prata om allt positivt som sker.

–Det finns problem i skolan men vi måste sluta tala om hela den svenska skolan som en krishärd, säger Peter Fredriksson senare till Skolvärlden.

– De allra flesta elever får en förträfflig skolgång. I de flesta skolor fungerar det bra. PIRLS är ett bevis för att det går bra i svensk skola, det måste vi visa i alla sammanhang och stå upp för det arbete lärare gör. Sen finns det skolor och grupper av elever som behöver mer stöd. Dem ska vi jobba mer medvetet med.

Vad är din analys av att det nu går bättre igen för eleverna?

– Det är omöjligt att komma bort ifrån lärarnas betydelse. Det är viktigt att eleverna själva anstränger sig men lärarna är viktigast. Och då måste lärare få förutsättningar, ha rätt kompetens och finnas i ett sammanhang där de får stöd av rektor och där man kan utvecklas tillsammans med kollegor.

– Det är också viktigt att följa eleverna och deras läsutveckling. Vi vet att många lärare mycket mer systematiskt följer upp elevernas lärande i dag och det är en väldigt viktig faktor. Det är jätteviktigt att ha koll på vad eleverna kan och säkra att lärare och elever får det stöd de har rätt till om elever inte utvecklas som det är önskvärt.

Det finns dock ett par orosmoln. Precis som i andra kunskapsmätningar gäller för PIRLS att pojkar presterar sämre än flickor och elever med lägre grad av hemresurser (social bakgrund) presterar sämre än elever med högre grad av hemresurser. Även migrationsbakgrund spelar roll men skillnaden mellan elever med olika migrationsbakgrund försvinner om man tar hänsyn till hemresurser.

Det är en signal om att vi inte kan luta oss tillbaka, trots de fina resultaten, kommenterade Peter Fredriksson.

– Det är stora skillnader sett till social bakgrund. Jag tror att vi behöver vara mer upptagna med den frågan. Vi måste lämna att hela skolan är en krishärd och fokusera på att vi har enskilda skolor och elevgrupper som behöver mer stöd och riktade insatser. Det ska vi prata mer om och utveckla metoder och strategier för att bättre möta de här eleverna.

Eleverna gör bra ifrån sig men svarar samtidigt i undersökningen att de inte tycker att det är speciellt kul att läsa? Du är själv svensklärare i botten, hur väcker man barnens läslust?

– Jag tror att det är viktigt att läraren själv utstrålar läslust. Jag tror att man måste börja där. Om man som lärare verkligen förmedlar kärleken till böcker, då kommer eleverna att vilja läsa.