Annons
Modersmålsundervisning på Tallidsskolan i Fittja där Ülker Balta är heltidsanställd och fast stationerad. Positivt, konstaterar LR-ombudet Augin Melki (till höger). Foto: Jennifer Glans

Ny undersökning: Så osund är lärarnas arbetsmiljö

Publicerad 15 november 2017

Fakta

Så svarade modersmålslärarna

 Känner du att du tillhör lärarkollegiet på den skola/de skolor där du bedriver modersmålsundervisning?

  • I stor utsträckning: 16 %
  • I ganska stor utsträckning: 24 %
  • I ganska liten utsträckning 37 %
  • Inte alls:  23 %

Hur tycker du att samarbetet med övriga lärare fungerar, generellt sett?

  • Mycket bra: 16 %
  • Ganska bra: 55 %
  • Ganska dåligt: 25 %
  • Mycket dåligt: 4 %

När under dagen läser dina elever oftast modersmålsämnet?

  • Oftast under ordinarie skoltid: 10 %
  • Oftast efter skoltid: 89 %
  • Oftast före skoltid: 1 %

Hur stor brukar undervisningsgruppen vara?

  • 2–5 elever: 43 %
  • 6–10 elever: 38 %
  • 11–15 elever: 13 %
  • Fler än 15 elever: 6 %

Vilken är din utbildning (flera svarsalternativ möjliga)?

  • Utbildad modersmålslärare: 62 %
  • Utbildad lärare (andra ämnen än modersmål): 56 %
  • Annan pedagogisk utbildning: 11 %

Lärarnas Riksförbund genomförde enkäten där anslutna modersmålslärare svarade under september–oktober 2017. 

Relaterat

Modersmålslärarna kämpar med dåliga lokaler, inget arbetsmaterial och låg status. Men det finns skolor som väljer att ge lärarna bättre villkor och förutsättningar.
– Jag jobbar heltid på Tallidsskolan och här har man lagt tyngd på modersmålsundervisningen, säger Ülker Balta.

Redan för ett år sedan belyste Skolvärlden den svåra arbetssituation som många modersmålslärare befinner sig i. En ny undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att anslutna modersmålslärare runt om i Sverige fortfarande har en mycket tuff arbetsmiljö.

– Jag är tyvärr inte överraskad över att modersmålslärarnas situation fortfarande ser ut på det här sättet. De har en extra tuff lärarsituation och vi måste bli bättre på att lyfta de här frågorna, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund, efter att ha tagit del av undersökningen.

I oktober färdigställdes enkätsvar från LR-anslutna modersmålslärare. Det är en rapport som förstärker bilden av en ohållbar arbetsmiljö.

En tredjedel av de som svarat på undersökningen ingår inte i något lärarlag och hela 60 procent känner ingen eller mycket liten tillhörighet till resten av lärarkollegiet.

– Man jobbar individuellt och har egna utvecklingssamtal. Modersmålslärare ingår oftast inte i någon grupp utan åker runt mellan flera olika skolor och undervisar, säger Augin Melki, modersmålslärare och LR-ombudsman i Botkyrka kommun sedan tre år tillbaka.

Vissa lärare undervisar barn från årskurs ett till nio i samma grupp.

LR:s undersökning visar att 89 procent av modersmålslärarna undervisar sina elever efter skoltid. Det innebär ofta trötta elever med dålig motivation och att många elever i slutändan väljer att hoppa av modersmålsundervisningen. Trots detta så svarar de flesta lärarna att de upplever sina elever som motiverade.

I kommentarsfältet i undersökningen har flera lärare beskrivit att de känner sig utanför eftersom de andra lärarna på skolorna oftast inte är kvar när de kommer dit. I kombination med dåligt arbetsmaterial och dåliga lokaler beskriver flera att de upplever sig ha lägre status än de andra lärarna på skolorna. Stora löneskillnader förstärker den känslan.

Flera lärare beskriver också hur de arbetar med alltför stora grupper med elever från flera olika åldersklasser.

43 procent uppger att de undervisar två till fem elever, 38 procent att de undervisar grupper med sex till tio elever och 19 procent att de undervisar grupper med elva eller fler elever.

– Med så stora grupper med olika kunskapsnivåer har vi ofta inte heller tillräckligt med tid. Det räcker att en elev behöver lite extra genomgång så drabbar det alla de andra, säger Augin Melki, och förklarar att vissa lärare undervisar barn från årskurs ett till nio i samma grupp.

Hälften av de som svarat på LR:s undersökning säger sig också vara missnöjda med lokalerna som skolan ställer till förfogande för modersmålsundervisningen. Det kan vara en korridor, ett rum utan tavla, för små rum eller ingen tillgång till internet.

– Det är inte ovanligt att man får ha undervisningen i korridorer eller grupprum som kanske någon annan behöver vid samma tillfälle och då får man flytta på sig. Vi trycks ner, har inte den statusen, säger Augin Melki.

De allra flesta modersmålslärarna tvingas också åka mellan olika skolor. Flera kommentarer i undersökningen visar att det resulterar i ökad stress och stjäl tid från planeringen av undervisningen.

LR:s undersökning förmedlar inte bara negativa sidor med yrket som modersmålslärare. Nästan 80 procent av de som svarat på enkäten känner sig nöjda med arbetet.

De flesta är kommunalt anställda och har inte bara utbildning som modersmålslärare utan även lärarutbildning i andra ämnen. 31 procent uppger att de undervisar i andra ämnen än modersmål.

Ofta upplever modersmålslärarna att de inte har samma status som ämneslärare, kan Augin Melki vittna om. Ülker Balta däremot, ingår i ett arbetslag och känner sig hemma på Tallidsskolan.

Många tror att vi inte har examen. Jag säger att jag är lärare, inte bara modersmålslärare.

Det finns kommuner som väljer att satsa på elevernas modersmål. Botkyrka kommun har bland annat valt att låta förskolorna ha kvar modersmålsundervisningen och ungefär hälften av de 120 modersmålslärarna har anställts vid skolor. Ülker Balta är en av dem. Hon har anställts på heltid på Tallidsskolan i Fittja, och undervisar inte bara elever i turkiska utan administrerar även för de andra modersmålslärarna som undervisar på skolan.

– Jag har ganska mycket ansvar, ordnar rum och placering för de andra lärarna som undervisar i modermål, säger hon.

Ülker Balta tillhör de modersmålslärare som är stationerade på en och samma skola. Det har gett henne en helt annan delaktighet och kollegial känsla.

– Jag ingår i ett arbetslag, deltar aktivt i utbildning och skolans aktiviteter. Jag känner mig trygg och hemma här, förklarar hon.

Ülker Balta känner inte igen sig i att modersmålslärare skulle ha någon lägre status. Hon ser sig själv som lärare vilket till stor del beror på att hon i 15 år arbetade som klasslärare i Turkiet, innan hon kom till Sverige. 

– Många tror att vi inte har examen. Jag säger att jag är lärare, inte bara modersmålslärare.

Modersmålsundervisningen på Tallidsskolan är schemalagd, med 26 olika språk, och rektorn har betonat att lektionerna är viktiga.

– Modersmålsundervisningen kommer i första hand, det är inte så att läxhjälp prioriteras. Vår rektor är medveten om att det är jätteviktigt med modersmål, säger Ülker Balta.

Men det är inte alla rektorer som väljer att ge eleverna så mycket tid till undervisning i modersmålet. Det nuvarande systemet där skolorna köper in lektionstimmar har enligt Augin Melki resulterat i att allt fler väljer mindre tid till större grupper med elever.

– Det blir en ekonomisk fråga där många väljer att spara in de pengar som de får till modersmålsundervisning, men det blir att man snålar in på barnens bekostnad, säger han och betonar att en dålig arbetsmiljö för lärarna i slutändan inte heller blir bra för eleverna.

Förstår man inte svenska så får man till exempel problem med mattelektionen.

Att stärka modersmålet främjar inlärningen i andra språk och andra ämnen.

– Förstår man inte svenska så får man till exempel problem med mattelektionen. Det är samma sak med modersmålet, det är en stomme för de andra lektionerna, säger Åsa Fahlén och har själv erfarenhet från elever som inte behärskat ett enda språk på djupet trots att de kunde tala flera språk.

– Om man inte får djupet i ett språk så blir de andra språken också ytliga.

Hon hoppas att den stora mängden nyanlända som Sverige tagit emot kan förändra synen på modersmålsundervisningen.

– Det har gett mer fokus på detta och kanske det ökar statusen på yrket. Det behövs en attitydförändring och statushöjning, menar hon.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Annons
Annons

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Annons

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Annons
Annons

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Annons

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Anna Ekström: ”Bättre med undervisning på svenska”

Engelska

När elever till stor del undervisas på engelska riskerar det att gå ut över elevernas kunskaper i svenska, menar Skolverket.
– Om elever ska lära sig riktigt mycket svenska och riktigt mycket i ämnet så är undervisning på svenska det bästa om man har det som modersmål, säger gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Skolverket: Se över engelskspråkig undervisning

Ny rapport

I ett antal gymnasieskolor bedrivs undervisningen på engelska. Nu vill Skolverket att reglerna för detta ses över. 

Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

Hjärnsmart

Kattegattgymnasiet har under flera år satsat för att bli Sveriges hjärnsmartaste skola.
Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna.

Avskrivna CSN-lån löser inte skolans problem

Debatt

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, svarar på förslaget om att skriva av CSN-lånen för lärarstudenter. ”Höj lönerna i stället”, skriver han.

Kommentera

Äta bör man – annars förstör man

NPF

Hur bemöter man ett barn med perceptuellkänslighet? Att säga ”du måste äta för att orka” sätter en skuld som barnet inte klarar av. ”Inte konstigt att det är svårt att lita på vuxna”, skriver Alexander Skytte.

Var finns rektorerna i skoldebatten?

Debatt

”Det är mycket som vilar på en rektors stolta axlar, så vi lär väl bjuda på ett leende och stå upp för en framgångsrik långsiktig skola och vara tydliga med att kvalitet kostar”, skriver Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Åtgärdsgarantin: Fridolin fortfarande hoppfull

Tidiga insatser

Trots nya nej från oppositionen till regeringens läsa-skriva-räknagaranti hoppas fortfarande utbildningsministern på reformen.
– Vi har löpande samtal, säger han till Skolvärlden.

Lärare och elever drabbas när kommunen drar in assistenter

Nedskärningar

129 elever med särskilda behov riskerar att bli av med sin assistent i höst, när Eskilstuna ska spara miljoner på grundskolan.

Utökad elevhälsa avlastar lärarna i skolan

Elevhälsa

Dalhemsskolan förstärkte elevhälsan för att komma till rätta med elevernas låga studieresultat och höga frånvaro. Nu ser man effekt av satsningen.

Avtalsrörelsen: LR växer och blir starkare

Avtalsrörelse

När årets avtalsförhandlingar drar igång visar nya siffror att LR har vuxit till fler än 90 000 medlemmar.
– Ju fler medlemmar vi är desto större tyngd får våra frågor, säger Sara Svanlund, 2:a vice ordförande i förbundet.

De styr upp lärmiljön – för att stötta lärarna

Lärarstöd

Zohra Fahim Bosevska och Tina Rossi arbetar som lärmiljöutvecklare.
– Vi ser oftast brister i lektionsstrukturen och anpassningar till eleven när vi är ute och stöttar lärare, berättar Zohra Fahim Bosevska. 

Avskrivna CSN-lån ska locka fler att bli lärare

Studielån

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening vill locka fler till läraryrket med avskrivna CSN-lån. Helene Hellmark Knutsson tycker att det är ett intressant förslag.
– Det här ser jag som ett av många förslag som vi behöver titta närmare på för att komma åt lärarbristen, säger hon.

Svårare få rättvisa betyg i idrott

Idrott och hälsa

Elever upplever att möjligheten att kunna få högt betyg i ämnet idrott och hälsa har blivit svårare.

Nu får lärare nytt stöd vid betygsättning

Bedömning

Nu tar Skolverket fram nya allmänna råd för att stötta lärare vid betygssättning.
– Givet de frågor vi får är det klart att vi kan vara tydligare, säger Pernilla Lundgren, Skolverket.

SPSM kritiskt till skolornas inställning till mobilförbud

Mobilförbud

Majoriteten av Sveriges lärare vill ha mobilförbud i skolan, visar en ny undersökning. Specialpedagogiska skolmyndigheten är kritiskt till att stoppa telefonerna på skolan.

Stina Oscarson: ”Jag kände mig sviken av skolan”

Bok

Stina Oscarson har upptäckt ett svart hål i svensk undervisning. I en ny bok beskriver hon hur lärare kan belysa frågorna hon saknar i skolan.
– Jag kände mig sviken av skolan att jag inte fick lära mig det här, säger hon.

Flexibla klassrum har ökat skolans trivsel

Elevhälsa

Stå upp under lektionen, sitt på en pilatesboll eller trampa på en motionscykel. Det är några av alternativen som finns tillgängliga för eleverna i klassrummen på Drottninghögsskolan.
– Projektet startade i höstas, men vi kan redan se positiva resultat, säger Mark Siegbahn som jobbar på skolan. 

Dags för strejk?

Debatt

”Se till att vi får en bra arbetsmiljö med mycket frihet, och se till att skapa tjänster som passar även äldre lärare. Upp till kamp för att göra yrket attraktivt igen”, skriver läraren Anders Åstrand i Simrishamn.

Kommentera

Regeringen ratar förslag om Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Riksrevisionens rekommendationer om Lärarlönelyftet nobbas av regeringen.
– Vi ser att det Riksrevisionen föreslår inte riktigt svarar upp mot de intentioner som vi har haft i regeringen, säger minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons