Annons
Modersmålsundervisning på Tallidsskolan i Fittja där Ülker Balta är heltidsanställd och fast stationerad. Positivt, konstaterar LR-ombudet Augin Melki (till höger). Foto: Jennifer Glans

Ny undersökning: Så osund är lärarnas arbetsmiljö

Publicerad 15 november 2017

Fakta

Så svarade modersmålslärarna

 Känner du att du tillhör lärarkollegiet på den skola/de skolor där du bedriver modersmålsundervisning?

  • I stor utsträckning: 16 %
  • I ganska stor utsträckning: 24 %
  • I ganska liten utsträckning 37 %
  • Inte alls:  23 %

Hur tycker du att samarbetet med övriga lärare fungerar, generellt sett?

  • Mycket bra: 16 %
  • Ganska bra: 55 %
  • Ganska dåligt: 25 %
  • Mycket dåligt: 4 %

När under dagen läser dina elever oftast modersmålsämnet?

  • Oftast under ordinarie skoltid: 10 %
  • Oftast efter skoltid: 89 %
  • Oftast före skoltid: 1 %

Hur stor brukar undervisningsgruppen vara?

  • 2–5 elever: 43 %
  • 6–10 elever: 38 %
  • 11–15 elever: 13 %
  • Fler än 15 elever: 6 %

Vilken är din utbildning (flera svarsalternativ möjliga)?

  • Utbildad modersmålslärare: 62 %
  • Utbildad lärare (andra ämnen än modersmål): 56 %
  • Annan pedagogisk utbildning: 11 %

Lärarnas Riksförbund genomförde enkäten där anslutna modersmålslärare svarade under september–oktober 2017. 

Relaterat

Modersmålslärarna kämpar med dåliga lokaler, inget arbetsmaterial och låg status. Men det finns skolor som väljer att ge lärarna bättre villkor och förutsättningar.
– Jag jobbar heltid på Tallidsskolan och här har man lagt tyngd på modersmålsundervisningen, säger Ülker Balta.

Redan för ett år sedan belyste Skolvärlden den svåra arbetssituation som många modersmålslärare befinner sig i. En ny undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att anslutna modersmålslärare runt om i Sverige fortfarande har en mycket tuff arbetsmiljö.

– Jag är tyvärr inte överraskad över att modersmålslärarnas situation fortfarande ser ut på det här sättet. De har en extra tuff lärarsituation och vi måste bli bättre på att lyfta de här frågorna, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund, efter att ha tagit del av undersökningen.

I oktober färdigställdes enkätsvar från LR-anslutna modersmålslärare. Det är en rapport som förstärker bilden av en ohållbar arbetsmiljö.

En tredjedel av de som svarat på undersökningen ingår inte i något lärarlag och hela 60 procent känner ingen eller mycket liten tillhörighet till resten av lärarkollegiet.

– Man jobbar individuellt och har egna utvecklingssamtal. Modersmålslärare ingår oftast inte i någon grupp utan åker runt mellan flera olika skolor och undervisar, säger Augin Melki, modersmålslärare och LR-ombudsman i Botkyrka kommun sedan tre år tillbaka.

Vissa lärare undervisar barn från årskurs ett till nio i samma grupp.

LR:s undersökning visar att 89 procent av modersmålslärarna undervisar sina elever efter skoltid. Det innebär ofta trötta elever med dålig motivation och att många elever i slutändan väljer att hoppa av modersmålsundervisningen. Trots detta så svarar de flesta lärarna att de upplever sina elever som motiverade.

I kommentarsfältet i undersökningen har flera lärare beskrivit att de känner sig utanför eftersom de andra lärarna på skolorna oftast inte är kvar när de kommer dit. I kombination med dåligt arbetsmaterial och dåliga lokaler beskriver flera att de upplever sig ha lägre status än de andra lärarna på skolorna. Stora löneskillnader förstärker den känslan.

Flera lärare beskriver också hur de arbetar med alltför stora grupper med elever från flera olika åldersklasser.

43 procent uppger att de undervisar två till fem elever, 38 procent att de undervisar grupper med sex till tio elever och 19 procent att de undervisar grupper med elva eller fler elever.

– Med så stora grupper med olika kunskapsnivåer har vi ofta inte heller tillräckligt med tid. Det räcker att en elev behöver lite extra genomgång så drabbar det alla de andra, säger Augin Melki, och förklarar att vissa lärare undervisar barn från årskurs ett till nio i samma grupp.

Hälften av de som svarat på LR:s undersökning säger sig också vara missnöjda med lokalerna som skolan ställer till förfogande för modersmålsundervisningen. Det kan vara en korridor, ett rum utan tavla, för små rum eller ingen tillgång till internet.

– Det är inte ovanligt att man får ha undervisningen i korridorer eller grupprum som kanske någon annan behöver vid samma tillfälle och då får man flytta på sig. Vi trycks ner, har inte den statusen, säger Augin Melki.

De allra flesta modersmålslärarna tvingas också åka mellan olika skolor. Flera kommentarer i undersökningen visar att det resulterar i ökad stress och stjäl tid från planeringen av undervisningen.

LR:s undersökning förmedlar inte bara negativa sidor med yrket som modersmålslärare. Nästan 80 procent av de som svarat på enkäten känner sig nöjda med arbetet.

De flesta är kommunalt anställda och har inte bara utbildning som modersmålslärare utan även lärarutbildning i andra ämnen. 31 procent uppger att de undervisar i andra ämnen än modersmål.

Ofta upplever modersmålslärarna att de inte har samma status som ämneslärare, kan Augin Melki vittna om. Ülker Balta däremot, ingår i ett arbetslag och känner sig hemma på Tallidsskolan.

Många tror att vi inte har examen. Jag säger att jag är lärare, inte bara modersmålslärare.

Det finns kommuner som väljer att satsa på elevernas modersmål. Botkyrka kommun har bland annat valt att låta förskolorna ha kvar modersmålsundervisningen och ungefär hälften av de 120 modersmålslärarna har anställts vid skolor. Ülker Balta är en av dem. Hon har anställts på heltid på Tallidsskolan i Fittja, och undervisar inte bara elever i turkiska utan administrerar även för de andra modersmålslärarna som undervisar på skolan.

– Jag har ganska mycket ansvar, ordnar rum och placering för de andra lärarna som undervisar i modermål, säger hon.

Ülker Balta tillhör de modersmålslärare som är stationerade på en och samma skola. Det har gett henne en helt annan delaktighet och kollegial känsla.

– Jag ingår i ett arbetslag, deltar aktivt i utbildning och skolans aktiviteter. Jag känner mig trygg och hemma här, förklarar hon.

Ülker Balta känner inte igen sig i att modersmålslärare skulle ha någon lägre status. Hon ser sig själv som lärare vilket till stor del beror på att hon i 15 år arbetade som klasslärare i Turkiet, innan hon kom till Sverige. 

– Många tror att vi inte har examen. Jag säger att jag är lärare, inte bara modersmålslärare.

Modersmålsundervisningen på Tallidsskolan är schemalagd, med 26 olika språk, och rektorn har betonat att lektionerna är viktiga.

– Modersmålsundervisningen kommer i första hand, det är inte så att läxhjälp prioriteras. Vår rektor är medveten om att det är jätteviktigt med modersmål, säger Ülker Balta.

Men det är inte alla rektorer som väljer att ge eleverna så mycket tid till undervisning i modersmålet. Det nuvarande systemet där skolorna köper in lektionstimmar har enligt Augin Melki resulterat i att allt fler väljer mindre tid till större grupper med elever.

– Det blir en ekonomisk fråga där många väljer att spara in de pengar som de får till modersmålsundervisning, men det blir att man snålar in på barnens bekostnad, säger han och betonar att en dålig arbetsmiljö för lärarna i slutändan inte heller blir bra för eleverna.

Förstår man inte svenska så får man till exempel problem med mattelektionen.

Att stärka modersmålet främjar inlärningen i andra språk och andra ämnen.

– Förstår man inte svenska så får man till exempel problem med mattelektionen. Det är samma sak med modersmålet, det är en stomme för de andra lektionerna, säger Åsa Fahlén och har själv erfarenhet från elever som inte behärskat ett enda språk på djupet trots att de kunde tala flera språk.

– Om man inte får djupet i ett språk så blir de andra språken också ytliga.

Hon hoppas att den stora mängden nyanlända som Sverige tagit emot kan förändra synen på modersmålsundervisningen.

– Det har gett mer fokus på detta och kanske det ökar statusen på yrket. Det behövs en attitydförändring och statushöjning, menar hon.  

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons
Annons

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Annons
Annons
Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Annons

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons