Annons
Modersmålsundervisning på Tallidsskolan i Fittja där Ülker Balta är heltidsanställd och fast stationerad. Positivt, konstaterar LR-ombudet Augin Melki (till höger). Foto: Jennifer Glans

Ny undersökning: Så osund är lärarnas arbetsmiljö

Publicerad 15 november 2017

Fakta

Så svarade modersmålslärarna

 Känner du att du tillhör lärarkollegiet på den skola/de skolor där du bedriver modersmålsundervisning?

  • I stor utsträckning: 16 %
  • I ganska stor utsträckning: 24 %
  • I ganska liten utsträckning 37 %
  • Inte alls:  23 %

Hur tycker du att samarbetet med övriga lärare fungerar, generellt sett?

  • Mycket bra: 16 %
  • Ganska bra: 55 %
  • Ganska dåligt: 25 %
  • Mycket dåligt: 4 %

När under dagen läser dina elever oftast modersmålsämnet?

  • Oftast under ordinarie skoltid: 10 %
  • Oftast efter skoltid: 89 %
  • Oftast före skoltid: 1 %

Hur stor brukar undervisningsgruppen vara?

  • 2–5 elever: 43 %
  • 6–10 elever: 38 %
  • 11–15 elever: 13 %
  • Fler än 15 elever: 6 %

Vilken är din utbildning (flera svarsalternativ möjliga)?

  • Utbildad modersmålslärare: 62 %
  • Utbildad lärare (andra ämnen än modersmål): 56 %
  • Annan pedagogisk utbildning: 11 %

Lärarnas Riksförbund genomförde enkäten där anslutna modersmålslärare svarade under september–oktober 2017. 

Relaterat

Modersmålslärarna kämpar med dåliga lokaler, inget arbetsmaterial och låg status. Men det finns skolor som väljer att ge lärarna bättre villkor och förutsättningar.
– Jag jobbar heltid på Tallidsskolan och här har man lagt tyngd på modersmålsundervisningen, säger Ülker Balta.

Redan för ett år sedan belyste Skolvärlden den svåra arbetssituation som många modersmålslärare befinner sig i. En ny undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att anslutna modersmålslärare runt om i Sverige fortfarande har en mycket tuff arbetsmiljö.

– Jag är tyvärr inte överraskad över att modersmålslärarnas situation fortfarande ser ut på det här sättet. De har en extra tuff lärarsituation och vi måste bli bättre på att lyfta de här frågorna, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund, efter att ha tagit del av undersökningen.

I oktober färdigställdes enkätsvar från LR-anslutna modersmålslärare. Det är en rapport som förstärker bilden av en ohållbar arbetsmiljö.

En tredjedel av de som svarat på undersökningen ingår inte i något lärarlag och hela 60 procent känner ingen eller mycket liten tillhörighet till resten av lärarkollegiet.

– Man jobbar individuellt och har egna utvecklingssamtal. Modersmålslärare ingår oftast inte i någon grupp utan åker runt mellan flera olika skolor och undervisar, säger Augin Melki, modersmålslärare och LR-ombudsman i Botkyrka kommun sedan tre år tillbaka.

Vissa lärare undervisar barn från årskurs ett till nio i samma grupp.

LR:s undersökning visar att 89 procent av modersmålslärarna undervisar sina elever efter skoltid. Det innebär ofta trötta elever med dålig motivation och att många elever i slutändan väljer att hoppa av modersmålsundervisningen. Trots detta så svarar de flesta lärarna att de upplever sina elever som motiverade.

I kommentarsfältet i undersökningen har flera lärare beskrivit att de känner sig utanför eftersom de andra lärarna på skolorna oftast inte är kvar när de kommer dit. I kombination med dåligt arbetsmaterial och dåliga lokaler beskriver flera att de upplever sig ha lägre status än de andra lärarna på skolorna. Stora löneskillnader förstärker den känslan.

Flera lärare beskriver också hur de arbetar med alltför stora grupper med elever från flera olika åldersklasser.

43 procent uppger att de undervisar två till fem elever, 38 procent att de undervisar grupper med sex till tio elever och 19 procent att de undervisar grupper med elva eller fler elever.

– Med så stora grupper med olika kunskapsnivåer har vi ofta inte heller tillräckligt med tid. Det räcker att en elev behöver lite extra genomgång så drabbar det alla de andra, säger Augin Melki, och förklarar att vissa lärare undervisar barn från årskurs ett till nio i samma grupp.

Hälften av de som svarat på LR:s undersökning säger sig också vara missnöjda med lokalerna som skolan ställer till förfogande för modersmålsundervisningen. Det kan vara en korridor, ett rum utan tavla, för små rum eller ingen tillgång till internet.

– Det är inte ovanligt att man får ha undervisningen i korridorer eller grupprum som kanske någon annan behöver vid samma tillfälle och då får man flytta på sig. Vi trycks ner, har inte den statusen, säger Augin Melki.

De allra flesta modersmålslärarna tvingas också åka mellan olika skolor. Flera kommentarer i undersökningen visar att det resulterar i ökad stress och stjäl tid från planeringen av undervisningen.

LR:s undersökning förmedlar inte bara negativa sidor med yrket som modersmålslärare. Nästan 80 procent av de som svarat på enkäten känner sig nöjda med arbetet.

De flesta är kommunalt anställda och har inte bara utbildning som modersmålslärare utan även lärarutbildning i andra ämnen. 31 procent uppger att de undervisar i andra ämnen än modersmål.

Ofta upplever modersmålslärarna att de inte har samma status som ämneslärare, kan Augin Melki vittna om. Ülker Balta däremot, ingår i ett arbetslag och känner sig hemma på Tallidsskolan.

Många tror att vi inte har examen. Jag säger att jag är lärare, inte bara modersmålslärare.

Det finns kommuner som väljer att satsa på elevernas modersmål. Botkyrka kommun har bland annat valt att låta förskolorna ha kvar modersmålsundervisningen och ungefär hälften av de 120 modersmålslärarna har anställts vid skolor. Ülker Balta är en av dem. Hon har anställts på heltid på Tallidsskolan i Fittja, och undervisar inte bara elever i turkiska utan administrerar även för de andra modersmålslärarna som undervisar på skolan.

– Jag har ganska mycket ansvar, ordnar rum och placering för de andra lärarna som undervisar i modermål, säger hon.

Ülker Balta tillhör de modersmålslärare som är stationerade på en och samma skola. Det har gett henne en helt annan delaktighet och kollegial känsla.

– Jag ingår i ett arbetslag, deltar aktivt i utbildning och skolans aktiviteter. Jag känner mig trygg och hemma här, förklarar hon.

Ülker Balta känner inte igen sig i att modersmålslärare skulle ha någon lägre status. Hon ser sig själv som lärare vilket till stor del beror på att hon i 15 år arbetade som klasslärare i Turkiet, innan hon kom till Sverige. 

– Många tror att vi inte har examen. Jag säger att jag är lärare, inte bara modersmålslärare.

Modersmålsundervisningen på Tallidsskolan är schemalagd, med 26 olika språk, och rektorn har betonat att lektionerna är viktiga.

– Modersmålsundervisningen kommer i första hand, det är inte så att läxhjälp prioriteras. Vår rektor är medveten om att det är jätteviktigt med modersmål, säger Ülker Balta.

Men det är inte alla rektorer som väljer att ge eleverna så mycket tid till undervisning i modersmålet. Det nuvarande systemet där skolorna köper in lektionstimmar har enligt Augin Melki resulterat i att allt fler väljer mindre tid till större grupper med elever.

– Det blir en ekonomisk fråga där många väljer att spara in de pengar som de får till modersmålsundervisning, men det blir att man snålar in på barnens bekostnad, säger han och betonar att en dålig arbetsmiljö för lärarna i slutändan inte heller blir bra för eleverna.

Förstår man inte svenska så får man till exempel problem med mattelektionen.

Att stärka modersmålet främjar inlärningen i andra språk och andra ämnen.

– Förstår man inte svenska så får man till exempel problem med mattelektionen. Det är samma sak med modersmålet, det är en stomme för de andra lektionerna, säger Åsa Fahlén och har själv erfarenhet från elever som inte behärskat ett enda språk på djupet trots att de kunde tala flera språk.

– Om man inte får djupet i ett språk så blir de andra språken också ytliga.

Hon hoppas att den stora mängden nyanlända som Sverige tagit emot kan förändra synen på modersmålsundervisningen.

– Det har gett mer fokus på detta och kanske det ökar statusen på yrket. Det behövs en attitydförändring och statushöjning, menar hon.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Annons

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Annons
Annons

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Annons

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Svenska som andraspråk

Svenskämnena låser in eleverna

SVA

Ämnesuppdelningen mellan svenska och svenska som andraspråk riskerar att bli en permanent elevuppdelning. Ämnena behöver reformeras för att en övergång mellan dem ska fungera. Det menar Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Lärarna: Stödet för SVA minskar

SVA

Förutsättningarna för SVA skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner och skolor. Och nu, med lite distans till flyktingkrisen, upplever en del lärare att intresset från makthavarna svalnar.

Lönegranskning

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

Lista: Så mycket tjänar lärare i olika ålder

Lön

Så mycket tjänar grundskole- och gymnasielärarna från 18 till 68 år i kommunal sektor.

Efter Björklunds förslag: ”Ge elever stärkt stöd tidigare”

Inkludering

Elever som inte klarar det nationella provet i årskurs 3 bör gå om, anser Liberalerna.
Det är inte rätt väg enligt Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.
– Det är bättre med stärkta resurser till mer stöd tidigt på lågstadiet. 

Så ökar vi elevernas fysiska aktivitet

Debatt

Fysisk aktivitet i skolan måste vara ett ansvar för alla i skolan, det kan inte bara ligga på idrottstimmarna.
Det skriver bland annat idrottsläraren Tommy Lénberg som också presenterar en rad förslag på lösningar.

Kommentera
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons