helene_klassrum
Lärarbristen

Ny utbildning ska hejda lärarbristen

Regeringen vill locka fler studenter till ämneslärarutbildningen för årskurs 7–9 genom en förnyad utbildning med större flexibilitet och fördjupade ämnesstudier. 

Bara hälften tar examen
  • 50 procent av dem som börjar på ämneslärarutbildningen för årskurs 7–9 tar examen. Motsvarande siffra för förskollärarutbildningen är 80 procent.
  • På ämneslärarutbildningen är det 1,6 sökande per plats. På förskollärarutbildningen är det 2,4 sökande per plats .

Läs mer

Här kan du ta del av regeringens promemoria ”En flexiblare ämneslärarutbildning”

Endast hälften av dem som påbörjar utbildningen för att blir lärare i årskurs 7–9 tar sig igenom utbildningen. Det är alldeles för få, anser regeringen. Dessutom är antalet sökande till utbildningen för lågt. Regeringen har därför tagit fram ett förslag på en ny ämneslärarutbildning för årskurs 7–9 som nu skickats ut på remiss.

– Det handlar om att göra utbildningen mer attraktiv för studenterna. Vi har för lågt söktryck, vilket leder till brist på lärare. Vi måste vidta åtgärder för att göra den mer attraktiv, säger Helene Hellmark Knutsson, högskole- och forskningsminister till Skolvärlden.

Förslaget innebär en större möjlighet att kombinera olika ämnen. Dagens treämnesutbildning blir kvar men kompletteras med en ny tvåämnesutbildning där antalet ämnen som går att kombinera i högre grad ska stämma överens med gymnasielärarutbildningens inriktningar. Dessutom höjs kravet på ämnesstudier. Den lägsta omfattningen av ämnesstudier föreslås bli 60 högskolepoäng istället för dagens 45 poäng.

– Det gör att studenten kan läsa vidare till ämneslärare för gymnasiet om man så önskar, säger Helene Hellmark Knutsson.

För få söker sig till utbildningen för årskurs 7–9.  Vad är det som säger att det är utbildningen som är problemet och inte arbetsvillkoren i yrket?

– Jag tror att vi måste göra flera saker. Det är därför vi ser över hur vi ska göra hela läraryrket attraktivare.  Men vi måste också förbättra lärarutbildningen. Generellt sett har den nya lärarutbildningen tagits emot väl och vi ser ett ökat söktryck men det varierar väldigt mycket. Lägst är det för ämneslärarutbildningen 7–9 och det är därför vi vidtar åtgärder för att stärka den.

Med jämna mellanrum riktas kritik mot lärarutbildning. Nyligen visade en undersökning genomförd av Lärarnas Riksförbund att lärarstudenterna vill ha mer kunskaper inom centrala delar som betyg och bedömning, specialpedagogik och metodik.

Har ni tagit dessa perspektiv i beaktande när ni diskuterat ämneslärarutbildningens utformning?

– Det vi vill göra är att stärka samverkan mellan skolhuvudmännen och utbildningssamordnarna för att få en bättre koppling mellan praktik och akademi. I det här ligger stärkningen av VFU och försöket med övningsskolor.  Men vill också ha förbättrad samverkan så man får ihop de här delarna.

Helene Hellmark Knutsson säger att man längre fram vill titta på hur staten kan understödja ett sådant samarbete och berättar att man tittar på hur det fungerar inom läkarutbildningen och om man kan göra samma sak inom skolområdet och nämner praktiknära forskning och delade tjänster mellan akademi och verksamhet.

–  Vi ser att det har funnits problem så staten behöver gå in och ta ett mer aktivt ansvar för att samverkan mellan skolorna och lärarutbildningen stärks och blir bättre.

Med de förändringarna som ni föreslår så kommer den nya utbildningen närma sig gymnasielärarutbildningens utformning – varför inte slå ihop dem till en?

– Vi menar att det finns en poäng med att man kan välja en utbildning som vänder sig enbart till högstadiet. Dels vet man kanske säkert att det är 7–9-elever man vill jobba med och dels är den lite kortare än gymnasielärarutbildningen. Däremot ska det finnas en tydlig påbyggnadsmöjlighet om man vill bygga på gymnasielärarexamen senare. Det är en del av den ökade flexibiliteten.

Regeringen har tagit fram sitt förslag utifrån tidigare utredningsförslag och genom en dialog med parterna inom nationell samling för läraryrket. Den nya ämneslärarutbildningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm