Nya fall av smitta på skola – beredskap för distans

Efter att delar av personalstyrkan sjukskrivit sig med förkylningssymtom och två bekräftade fall av covid-19 konstaterats, tog skyddsombuden och huvudskyddsombuden beslut om skyddsstopp, och Snäckebacksskolan i Ronneby stängdes.

– Eftersom det var fara för ytterligare insjuknande och smittspridning menade vi att skolan behövde agera för att hantera situationen på bästa sätt, säger Fredrika ter Borch, kommunombud och huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund i Ronneby.

Skyddsstoppet innebar att runt 500 högstadieelever inte släpptes in i skolans lokaler. Det trädde i kraft på måndagsmorgonen den 21 december, men hävdes senare samma dag av Arbetsmiljöverket. Myndigheten ansåg inte att det fanns tillräckliga skäl för att hålla elever och personal hemma. Stoppet hävdes, men den sista skoldagen innan julledigheten ställdes ändå in sedan rektorn beslutade om att ha studiedag under tisdagen.

En vecka har gått sedan dess, och Fredrika ter Borch konstaterar nu att ytterligare elva coronafall har bekräftats bland lärare och annan skolpersonal.

– Egentligen vill jag inte ens tänka på vad som hade hänt om skyddsstoppet och studiedagen inte hade blivit av och alla som inte visste eller kände att de var smittade skulle ha träffats i skolan som vanligt, säger hon.

Om skolan inte hade agerat utan varit öppen som vanligt hade smittotalen förmodligen varit ”betydligt högre än vad de är i nuläget”. Rekommendationen är att hålla två meters avstånd, men i skolan ges egentligen aldrig den möjligheten. Det är naturligtvis ett stort problem framförallt i grundskolan där lärarna inte fått möjlighet att bedriva distansundervisning på samma sätt som gymnasiet, fortsätter Fredrika ter Borch.

– Det är en märklig situation som skolan befinner sig i där till exempel Arbetsmiljöverket var tydlig med att det är två meters avstånd som gäller. Det måste man ju förstå aldrig skulle kunna gå i en skola. Nuförtiden har många skolor dessutom fler elever än vad de egentligen är dimensionerade för och inte minst dålig ventilation. Samtidigt framhåller man att det är arbetsgivaren och till sist rektorn som fattar beslut, men på den nivån har inte getts lagliga medel att till exempel gå över till distansundervisning. Helt enkelt ett moment 22, vilket vi har sett då skolor stängs först när så många lärare är sjuka att verksamheten inte kan hållas igång.

Även om den nuvarande julledigheten innebär en paus från samlingar i skolans lokaler upplever hon inte att risken för smittspridning har minskat. Snarare tvärtom eftersom både skolpersonal och elever har rört på sig och inte kunnat följa smittspridningen och testningen på samma sätt som innan jul och nyår. Samhällsspridningen och därmed risken för att en öppen skola både driver och råkar ut för smitta och smittspridning måste anses allvarlig, poängterar Fredrika ter Borch.

– Flera av landets grundskolor borde också övergå till distansundervisning. Regeringen och Skolverket behöver ge kommuner och fristående huvudmän helt andra möjligheter att tillfälligt och med kort varsel gå över till växel- och eller distansundervisning. Sveriges samlade lärarkår och nu särskilt högstadielärarna drivs in i farliga arbetsmiljöer, något som inte annars skulle ske i ett normalläge. Skolan och elevernas utbildning är ju naturligtvis alltid lika viktig men man måste också kunna ge möjligheter att agera på ett annat sätt i ett så allvarligt tillstånd som Sverige och världen befinner sig i.

Personalens önskan om distansundervisning för att undvika smittspridning har tidigare fått nej från skolledningen och förvaltningen, som hänvisat beslutet till lagstiftningen.

Den senaste tidens utveckling med ökad smittspridning har dock förändrat situationen. Enligt Sydöstran kan det trots allt bli aktuellt med digital undervisning från och med vårterminsstarten den 11 januari. Utbildningsförvaltningens chef Tobias Ekblad säger till tidningen att grundskolan är förberedda för ett förvärrat smittoläge.

– Det krävs en flexibilitet och beredskap. Vi har plan för hur vi ska göra om läget förändras snabbt.

Fredrika ter Borch uppger att det förstås är viktigt att ha förståelse för att huvudmannen ska följa lagen, men påpekar samtidigt att rådande situation kräver att antingen regeringen agera snabbt och hjälper också grundskolan, eller så måste huvudmännen handla innan situationen eskalerar ytterligare.

– Sjukvården går på knäna, ska vi arbeta oss in i ett läge där den som behöver inte får hjälp? En situation där kanske obehagliga prioriteringar börjar göras? Då måste man helt enkelt agera innan tiden rinner ut, säger hon.