Nya förslag ska rädda minoritetsspråken

I dag beräknas drygt 12 000 elever i Sverige ha rätt till modersmålsundervisning i något av de fem nationella minoritetsspråk som har getts särskilda rättigheter: samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch.

Dock är det bara ungefär hälften av alla dessa elever som har tagit del av undervisning, då många kommuner i landet inte erbjuder den alls i dag.

Europarådet har i många år anmärkt på undervisningen i de nationella minoritetsspråken i Sverige. Enligt organisationen erbjuds det inte tillräckligt med varken modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken eller tvåspråkig undervisning i den svenska skolan.

Men det ska det bli ändring på. På onsdagen överlämnades utredningen ”Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk” till utbildningsminister Gustav Fridolin.

– Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser, sa Gustav Fridolin (MP).

Utredaren Jarmo Lainio, professor vid Stockholms universitet och minoritetsspråksexpert, har kartlagt behoven av åtgärder med anledning av dels regeringens strävan att värna och revitalisera de nationella minoritetsspråken, och dels Europarådets kritik mot Sverige när det gäller undervisningen i de nationella minoritetsspråken.

Jarmo Lainio har tagit fram förslag på åtgärder för att öka tillgången till undervisning i de nationella minoritetsspråken. Huvudsakligen är förslagen i utredningen att man inför nya regler, som börjar gälla för läsåret 2019/2020.

De viktigaste punkterna i förslaget är att ett nytt skolämne bör skapas – nationellt minoritetsspråk. På så sätt skiljer man på minoritetsspråkens modersmålsundervisning från modersmålsundervisning i andra språk. Dessutom blir undervisningen i minoritetsspråken blir en del av timplanen och undervisningen bör vara minst 3 timmar i veckan, gäller i hela landet.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar utredningen om att förbättra möjligheterna för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk.

– Vi tycker att språk är oerhört viktigt. Språk får aldrig ses som ett hinder utan ses som en möjlighet. Att utvecklas på sitt modersmål, eller om det är minoritetsspråk, alltså utvecklas och använda språket, vi får inte vara så rädda för det. Ett språk öppnar dörrar för fler språk, säger hon.

Anna-Stina Allas arbetar som lärare på sameskolan i Kiruna och undervisar i ämnet samiska. Hon tycker att det hade varit perfekt med ”nationellt minoritetsspråk” som ett eget skolämne.

– I alla fall här uppe i Kiruna. Det hade varit jättebra. För i dag prioriteras det alldeles för lite, säger hon.

Anna-Stina Allas berättar att det är många som vill läsa samiska, men det stora problemet är att det inte finns några lärare.

– Det är där allting brister, det är så ont om lärare. För det första måste man höja statusen på språket och sedan kommer lärarna när de ser att det är lönt. Man måste se att språket har en status och så att det är lönt att kunna samiska, och gå vidare och få jobb med det. I Kiruna märker man knappt att det är en samisk kommun, säger Anna-Stina Allas.

Ska man höja statusen för språket behövs det flera lärare, menar hon.

– Men det finns ju inga lärare, utan vi kan bara ta de som söker till oss på sameskolan. Det är synd men sant, men så ligger landet. Och då måste man sätta in stöten nu innan det är för sen. För vi ser bara här på skolan att fler och fler elever väljer att prata svenska, även de som har samiska som språk hemma. Vi vet inte hur vi ska stoppa utvecklingen. Vi försöker med det ena och det andra. Men det behövs bara att en elev pratar svenska för att alla vänder till svenska, i stället för tvärt om. Så ser verkligheten ut.

Du har väl inte missat Skolvärldens tidigare reportage om sameskolan? Läs mer här.