Nya gymnasieskolan debatteras i riksdagen

Den reformerade gymnasieskolan sjösattes 2011 med ny läroplan, nytt betygsystem och skärpta antagningskrav. Yrkesprogrammen ger inte längre allmän behörighet till högskolan, något som både Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vänder sig emot.

Nu debatteras oppositionens motioner i en riksdagsdebatt om gymnasieskolan. De rödgröna partierna har i sina motioner behandlat frågor om sänkta antagningskrav till gymnasieskolan, ämnet estetisk verksamhet som gymnasiegemensamt ämne och de många avhoppen från gymnasiet. Socialdemokraterna har tidigare meddelat att de vill göra gymnasieskolan obligatoriskt och att det vill ställa tydligare krav på att skolorna ska arbeta för att alla elever ska fullfölja sin utbildning och inte hoppa av. 

Nationalekonomen Anna Sjögren forskar om konsekvenserna av 1990-talets stora skolreformer. Hon menar att det gymnasiesystem man väljer måste konstrueras så att det är inkluderande och motiverar eleverna att stanna kvar.

– Det vi vet är att avhoppen från gymnasiet ökade väldigt mycket i samband med den förra gymnasiereformen i mitten av 1990-talet. Man kan delvis koppla de ökade avhoppen till att de yrkesförberedande programmen blev treåriga och fick ett större akademiskt innehåll. Men framförallt hänger det ihop med införandet av betyget icke godkänt och kursbetyg i stället för ämnesbetyg, säger Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och verksam som forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Det är en reform som fortfarande gäller. Anna Sjögren menar att en konsekvens är att en elev kan få betyget icke godkänt väldigt tidigt i sina gymnasiestudier. Och med ett eller flera ”IG” i sin betygsportfölj är det svårt att motivera sig att jobba vidare. Anna Sjögren tror att det bidrar till avhopp. 

– Kombinationen av IG och kursbetyg skapar ett ganska oförlåtande system. Det finns elever som mognar och gör bättre ifrån sig på slutet av gymnasiet men de dåliga betygen hänger ju kvar.

Det tre rödgröna partierna har tillsammans motionerat om att alla elever återigen ska läsa in en allmän högskolebehörighet. Något som innebär fler teoretiska ämnen att för eleverna att läsa. 

– Vi har en frivillig gymnasieskola vilket gör att om man ställer för tuffa krav så väljer en del elever att inte vara med, det leder alltså fel när kraven blir för tuffa. Har man en frivillig gymnasieskola måste man på något vis ha gymnasieprogram där eleverna vill delta, även de mindre motiverade, säger Anna Sjögren.

– Sen tror jag att elever på yrkesprogram är väl betjänta av att ha den typen av grundläggande kunskaper som den allmänna behörigheten innebär. De blir mer attraktiva på arbetsmarknaden då. Men om det innebär att man hoppar av är förstås inget vunnet, det är en svår avvägning.

Anna Sjögren tror dock att det är andra parametrar än den allmänna behörigheten som i större grad avgör om eleverna hoppar av eller ej.

– Om det fanns en större anknytning till arbetslivet, mer arbetsplatsförlagd utbildning, om programmen låg närmare arbetslivet för de elever som inte har motivation att studera, då skulle de kanske kunna hållas kvar, säger hon.
 
Anna Sjögren menar att det också jätteviktigt att det finns välfungerande vuxenutbildning och att man kan komplettera i efterhand.  Det bra om det också går att läsa in yrkesprogram på komvux för den som hoppat av, även den typen komvuxprogram behövs.

– Men jag tror utformning av betygssystemet, kursbetyg i kombination med icke godkänt, bidrar till avhoppen. Vi ska inte ha ett system som stänger chanserna, det gör det nu ganska tidigt. Det är inte bra om man redan första terminen i gymnasiet känner att det är kört.