Skollagen
Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor
Annons
Nya lagar
Nya lagar inför terminsstarten: Detta gäller
Obligatorisk prao, obligatorisk förskoleklass och färre håltimmar i grundskolan. Inför höstterminen träder flera lagändringar i kraft som påverkar vardagen i skolan.
Viktiga ändringar – ett urval
Samling för skolan
Ändringar införs i skollagen med syfte att minska elevers upprepade eller längre frånvaro från utbildningen inom den obligatoriska verksamheten.
Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv
Obligatorisk prao återinförs i högstadiet.
Förslaget innebär också att omfattningen i tid av det arbetsplatsförlagda lärandet anges i det utbildningskontrakt som tecknas för en elev som går gymnasial lärlingsutbildning.
En gymnasieutbildning för alla
Ändringarna syftar dels till att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning, dels till att förbättra strukturen och kvaliteten på introduktionsprogrammen i gymnasieskolan.
Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan
Blandat annat ska det upprättas en individuell studieplan för nyanlända elever som tas emot inom skolväsendet, i högstadiet i grundskolan eller specialskolan, och vars kunskaper har bedömts, senast två månader efter mottagandet.
Läs mer:
”Viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2018”
Ny termin, nya lagar. Under sommaren har en rad nya lagar trätt i kraft som gäller skola och lärare. Från och med denna hösttermin är till exempel förskoleklassen obligatorisk för alla sexåringar.
– Alla barn ska få en bra start in i skolan. Förskoleklassen ger en jämlik start i barns upptäckande av språk, matematik och andra kunskaper. Mötet mellan förskolans och grundskolans pedagogik ger en möjlighet att möta alla barn där de är, och det här stärker förskoleklassens roll och ansvar i ett sammanhållet skolsystem, har utbildningsminister Gustav Fridolin tidigare sagt till Skolvärlden.
Obligatorisk blir också den praktiska arbetslivsorienteringen – prao – på högstadiet, vilket den varit längre tillbaka. Enligt lag ska prao anordnas under minst tio dagar, för alla elever, från och med årkurs 8 i grundskolan. För specialskolan ska prao anordnas från och med årskurs 9.
Studie- och yrkesvägledaren Lena Hartvigsson, som arbetar som utredare med fokus på syv-frågor hos Lärarnas Riksförbund, menar att mycket måste till om obligatorisk prao ska bli bra.
– Bara för att man lagstadgar om obligatorisk prao så betyder inte det att den blir bra. En viktig sak är att det inte får bli mindre tid till den viktiga vägledningen. Jag ser en stor risk att det kan bli så. Att administrera prao behöver inte alls ligga på vägledaren, men rektor, och ibland förvaltningen, ser det ofta som vägledarens uppgift.
Andra skollagsändringar handlar om att minska elevernas frånvaro inom de obligatoriska skolformerna. Om en elev har upprepad eller längre frånvaro ska rektor se till att frånvaron utreds och det gäller oavsett om det handlar om giltig eller ogiltig frånvaro.
Dessutom ska skolor undvika håltimmar när man lägger schema. Syftet är att eleverna ska få så sammanhållna skoldagar som möjligt och detta gäller grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.
Från 1 juli gäller också att när en elev byter skola eller skolform så ska skolan som eleven lämnar överlämna uppgifter till den nya skolan om eleven som underlättar övergången, som till exempel uppgifter om stödinsatser och elevens kunskapskunskapsutveckling. Avlämnade skola avgör om överlämningen behövs.
En rad förändringar rör specifikt gruppen nyanlända elever med syfte att fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet. Till exempel ska det upprättas en individuell studieplan för nyanlända elever på högstadiet i grundskola och specialskolan och rätten till studiehandledning på modersmålet eller det starkaste skolspråket stärks.