Nya läroplanen tydligare och enklare
Den nya läroplanen bygger på fyra viktiga förändringar. Kunskapsmål i årskurs 3, 6 och 9, färre mål och tydligare mål och att centralt ämnesinnehåll anges. I årskurs nio ska till exempel målen för att godkännas i svenska minskas med hälften.
Med tydlig kritik mot läroplanen från 1994 presenterade utbildningsminister Jan Björklund på måndagen regeringens förslag till ny läroplan, med nya kursplaner, för grundskolan.
– Läroplanen slår fast att eleverna har rätt till strukturerad, lärarledd undervisning. Det är dags att uppvärdera läraren och undervisningen i skolan, sa Jan Björklund.
När det gäller kunskapskrav tog utbildningsministern årskurs nio som exempel:
– För att få godkänt i svenska, E i den nya betygsskalan, krävdes tidigare 40 uppfyllda mål och nu blir det istället ungefär 20 st. I matematik krävdes det också tidigare 40 uppfyllda mål, där blir det cirka 30.
– Tidigare har den första utvärderingen skett i klass fem och det är för sent. Vi vill upptäcka elever som halkat efter tidigare så att de kan få stöd.
Förslaget gör att man går tillbaka till tre stadier eftersom det blir naturligt med avstämningen tre gånger under grundskolan. Den som skett i femte klass flyttas till sexan så det blir tre år emellan varje. Den nya lärarutbildningen blir också inriktad på dessa tre nivåer.
Vissa delar i de nya kursplanerna har vållat intensiv debatt, framför allt när det gäller religion, historia och geografi. Allra mest intensiv har debatt varit när det gällde religion och förhållningssättet till kristendomen. Skolverkets förslag hade tagit bort betydelsen av kristendomen och jämställt världsreligionerna. Myndigheten fick till och med ta emot protestbrev. Men regeringen har justerat förslaget och i grunden blir utbildningen i religion som idag:
– Exempelvis ska de centrala berättelserna i kristendomen som hur vi firar jul och påsk vara kvar. Det finns inte utrymme för fördjupning om till exempel hinduismen. Det här är en del av vårt kulturarv och handlar inte, som en del av mina kritiker hävdat, att vi skulle vara mer högtstående, sa Jan Björklund.
Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund är ganska nöjd:
– Det är bra att det blir en tydligare koppling mellan mål och resultat. Men det räcker inte med en ny läroplan om inte behörighetskrav skärps för de som ska utbilda.
Hon vill också se en tydlig satsning från staten på de elever som behöver stöd.
– Nu står det i nya skollagen att alla elever har rätt till stöd om de behöver, även de som ligger längst fram har rätt till extra stöd. Ingen rektor ska kunna skylla på att skolan inte har ekonomiska resurser. Elevernas rättssäkerhet blir större, men det kräver resurser.
Hur mycket har utbildningsministern lyssnat på lärarna?
– Björklund har i hög grad lyssnat på Lärarnas Riksförbund. Vi har i många år önskat oss en ny läroplan.
Metta Fjelkner anser att läroplanen är ett steg i rätt riktning för att skapa en likvärdigare skola.
– Men utredningen av de tidigare reformerna måste startas snarast. Jag kommer att fortsätta att lyfta den frågan ända tills utredningen kommer igång. Det får inte gå för lång tid.
Under måndagen sammanträdde styrelsen i Lärarnas Riksförbund och var helt överens i frågan om religionsundervisningen i den nya läroplanen:
– Vi håller med utbildningsministern och anser att det är naturligt att ägna större tid åt den religion som präglat vår kultur sedan 800-talet.
Skolverket fick 1 januari 2009 uppdraget att utarbeta förslag till nya kursplaner i grundskolans samtliga ämnen. Det är inte regeringen utan Skolverket som faställer ämnesinnehåller i skolan.
Nu kommer Skolverket arbeta för att utbilda berörda, bland annat skolledare. Den nya läroplanen, med kursplanerna, införs successivt från och med hösten 2011. Elever som går i årskurs 9 i grundskolan och grundsärskolan samt i årskurs 10 i specialskolan under läsåret 2011/12 ska gå klart enligt de äldre reglerna.