gunilla_rist_utan_flarp

”Vi lärare förstår att skolan inte är byggd för pandemier, men att man fortfarande inte gör riskbedömningar är bedrövligt”, säger huvudskyddsombudet Gunilla Rist.

| Foto: Shutterstock, privat.
Arbetsmiljö

Nya siffror: 1 av 3 lärare upplever stress och press

En tredjedel anställda inom utbildning upplever att de har för höga krav, för liten egen kontroll och att yrket i hög grad är psykiskt ansträngande. Samtidigt lyfter många lärare att de har ett stimulerande och intressant jobb. Det visar ny undersökning.

Arbetsmiljöverkets undersökning

Vartannat år gör Arbetsmiljöverket en bred undersökning där de undersöker alla branscher och hur de upplever sin arbetsmiljö – både den psykosociala och den fysiska. Rapporten baseras på Statistiska centralbyråns undersökningar som besvarats av 7000 personer.

Arbetsmiljöverkets senaste undersökning som sträcker sig hösten 2019 till våren 2020 visade att sex av tio anställda upplever att de har för hög arbetsbelastning. Rapporten återspeglar en uppdelad arbetsmarknad där kvinnor oftare har yrken där de kommer i kontakt med andra människor. Dessa kvinnodominerande yrken är i stor utsträckning utbildning, vård och omsorg.

Undersökningen visar att en av tre anställda inom utbildning, vård och omsorg upplever att de utsätts för höga krav samtidigt som de har liten egen kontroll. Det kan exempelvis handla om att tvingas hoppa över lunchen varje vecka, inte hinna tänka på annat än arbetet och inte kunna påverka hur eller när arbetet ska utföras.

– Den här typen av jobb med höga krav och lägre kontroll är vanliga i de kvinnodominerande jobben. Det gör inte skillnad på hur kvinnor och män upplever det men det är vanligare inom dessa yrken, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef på analys- och statistikenheten.

Hon fortsätter:

– Utbildningsbranschen är ofta representerad av de som uppger i hög grad att man har högt tempo och hög arbetsbelastning, och samtidigt inte kan bestämma när man ska genomföra sina arbetsuppgifter, säger Ann Ponton Klevestedt.

En tredjedel av sysselsatta inom utbildning, omsorg och vård anser också att de har ett arbete som är i hög grad psykiskt ansträngande. Trots detta upplever 80–85 procent att de har ett intressant och stimulerande arbete.

– De är ofta kontaktyrken där man träffar elever, patienter som upplever att de i hög grad har ett intressant och stimulerande jobb. Men de upplever också att de har en hög arbetsbelastning och en psykiskt påfrestande arbetssituation, säger Ann Ponton Klevestedt.

Vi är i ett läge där arbetsmiljön utmanas lite mer under corona

Men att lärare upplever stress, höga krav och litet inflytande är något Arbetsmiljöverket vetat om sen en lång tid tillbaka enligt Ann Ponton Klevestedt.

– Det här är faktorer vi känner till sen länge och som vi jobbar med. Men det som är positivt är att värdena kring dessa anspänningsjobb har gått ner lite de senaste åren. Vi vet att det pågår riktigt bra jobb i branschen. Men vi vill lyfta att det är viktigt att hålla uppe dialogen även om det mycket att göra, säger hon. 

Ann Ponton Klevestedt menar att dessa problem också riskerar att förstärka under pandemin.

– Vi är i ett läge där arbetsmiljön utmanas lite mer under corona. Det finns anledning att tro att det kommer utmanas extra under dessa kommande månader. Det är även en av anledningarna att vi vill lyfta detta. Det är extra viktigt att man jobbar kontinuerligt och har en bra dialog med arbetsgivare och skyddsombud, säger Ann Ponton Klevestedt.

Under hösten skickade Lärarnas Riksförbund ut en enkät till cirka 2 500 skyddsombud. Syftet var att följa upp deras förutsättningar för arbetsmiljöarbete på skolorna under pandemin. Enkäten visade att vart fjärde skyddsombud bedömer att folkhälsomyndighetens rekommendationer inte följs. Uppföljningen visade också att grundskollärare behöver vikariera för varandra väldigt mycket mer än vanligt.

Gunilla Rist, huvudskyddsombud vid Lärarnas Riksförbund i Göteborg hänvisar till denna rapport och menar att pandemin hänger ihop med den stress och press som Arbetsmiljöverket presenterar i rapporten. Hon menar att en av stressfaktorerna är att det saknas riskbedömningar på skolorna.

– Stressen har ökat i samband med pandemin. Det har inte gjorts riktiga riskbedömningar utan man har trott att allt ska lösa sig. Det handlar om smitta och ökad arbetsbelastning. Vi lärare förstår att skolan inte är byggd för pandemier, men att man fortfarande inte gör riskbedömningar är bedrövligt. Det skickar signaler till oss lärare att vår arbetsmiljö inte är så viktig. Det är så vi upplever det, säger hon.

Gunilla Rist fortsätter:

– Skyddsombudens enkät visar att många grundskollärare fått vikariera mycket. Det har blivit viktigt att lärare ska täcka upp för varandra och finnas till hands. Många har fått dubbelarbeta eller trippelarbeta och många är slitna. Det sliter mer när man inte vet när pandemin är över, säger hon.

Samvetsstressen har också ökat och kunskapstappet är en del av den stressen

Enligt Gunilla Rist har samvetsstressen ökat. Hon menar att kunskapstappet hos elever är en av anledningarna bakom den stressen.

– Samvetsstressen har också ökat och kunskapstappet är en del av den stressen. Det är också svårt att få extra stöd nu. För många lärare har det också varit en omställning och extra belastning att tänka på hur man ska undervisa digitalt på distans. Jag är inte förvånad över arbetsmiljöverkets rapport, säger hon.

 Gunilla Rist menar att smittan i sig lika stressande som samvetsstressen och dubbelarbetet. 
 
– Det finns en stress kring den egna hälsan – att bli smittad. Stress över att bli smittad är något som ökat mycket nu under oktober–november. Man undrar hur länge man ska orka och om man kommer att bli sjuk helt enkelt.

Gunilla Rist säger att hon känner igen Arbetsmiljöverkets undersökning kring de höga siffrorna om att många, trots stress, upplever att de har ett intressant och meningsfullt arbete. Detta stämmer för lärare.
– Varje gång vi har medarbetarenkäter så signalerar lärare att de har ett viktigt meningsfullt och intressant arbete. Det är det positiva av saken men just nu räcker det inte. Vi har ett meningsfullt arbete, men just nu är lärarkåren alltför pressad, säger hon.  

– Att hantera människor och relationer innebär alltid en psykisk ansträngning. Det är intressant under normala förhållanden.  När man måste vikariera och ställa upp på grund av pandemin finns risk att lärarna får betala med sin hälsa. Den risken är överhängande. Det är mycket övertid som görs som är osynlig just nu, säger hon.

Vad behövs göras för att minska denna stress och press?

– Rimligtvis så måste vi få tydliga besked om kompensation för det vi gör. Tid eller pengar. Det måste omgående göras riktiga riskbedömningar för våra arbetsplatser.  Tydliga åtgärder som hanterar risk för smitta och ökad arbetsbelastning. Arbetsgivaren måste förstå att lärare inte kan jobba dygnet runt och använda sin fritid för att kompensera elevers kunskapstapp och kollegors sjukfrånvaro, säger Gunilla Rist. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm