Så skapas god utbildning för nyanlända
Om läraren har en nyanländ elev i klassen så är det lärarens och kollegornas ansvar att tillsammans bli bra på att undervisa den eleven. Det säger Skolinspektionens utredare Andrés Brink. Samtidigt måste alla lärare få förutsättningar och kompetens för att möta den utmaning det innebär.
för att skapa en god utbildning för nyanlända elever
*Gör tidigt en ordentlig kartläggning över elevens kunskaper och erfarenheter.
*Anpassa undervisningen till det kartläggningen kommer fram till
*Ge de nyanlända eleverna den studiehandledning på modersmålet de behöver.
*Språkinlärning sker i alla ämnen, alla lärare måste vara språklärare
*Ta fram gemensamma strategier. Lämna inte ansvaret till enskilda lärare.
Hela granskningen finns hos
Skolinspektionen. Här finns bra information för huvmän, rektorer och lärare som stöd för att utveckla undervisningen.
Skolverket har också mycket material om nyanländas lärande.
– Vi kan inte se nyanlända elever som en homogengrupp, då blir det dåligt för eleverna. En del har ingen formell skolgång med sig, andra en mycket gedigen. Mitt viktigaste budskap är att den här gruppen egentligen bara har två saker gemensamt, de har kommit till Sverige inom de senaste fyra åren och de har kommit hit efter det att skoltiden normalt sett inträder, sa Andrés Brink när han talade vid Skolinspektionens dag i Stockholm på måndagen.
Andrés Brink är utredare vid Skolinspektion och en av dem som nyligen granskat hur undervisningen av nyanlända elever fungerar. Under ett par dagar följdes 35 elever i årskurs 7-9 på tio olika skolor. Man följde eleven under lektionerna och intervjuade eleverna, deras vårdnadshavare, undervisande lärare, studiehandledare, specialpedagoger och rektorer.
– En stor fallgrop vi såg är att kommunerna bygger schablonmässiga system, stödet utgår inte ifrån individens behov. Och eleverna själva upplever att de förlorar både tid och kunskap under sina första år i Sverige. De kan ligga före i vissa ämnen när de kommer hit, men tappar det sedan.
Andrés Brink tryckte på att de allra flesta lärare förr eller senare kommer möta nyanlända elever i sina klasser.
– De nyanlända eleverna har rätt till god undervisning. Det innebär att alla lärare behöver få förutsättningar och kompetens för att möta den utmaning det innebär.
I granskningen mötte Skolinspektionen även goda exempel på utbildning, där eleverna både utmanades och fick stöd.
– Det som utmärkte den var att det fanns en samsyn i lärarkollegiet kring vem eleven var och vad han eller hon faktiskt kunde, man kände till styrkor och svagheter och utifrån det kunde alla lärare göra anpassningar till sitt eget ämne. Dessutom var studiehandledaren väldigt närvarande i hela processen och var ibland med och samplanerade vissa moment, berättar Andrés Brink för Skolvärlden.
Ibland går nyanlända elever i förberedelseklass och ibland går de snabbt ut i vanlig klass – fungerar båda alternativen?
– Vi har sett exempel på direktinkludering som är direkt skadlig för elevernas lärande, men vi har också sett exempel på när det varit väldigt gynnsamt för elevens lärande. Vi har exempel på särskilda undervisningsgrupper som hållit mycket låg kvalitet och där eleverna tappat mycket av sina tidigare ämneskunskaper.
– Men vi har också sett exempel på särskilda undervisningsgrupper som förbereder eleverna på den undervisning som de sen ska få och där de får undervisning i alla ämnen och tar upp samma kunskaper och förmågor som ordinarie klass. Det som skiljer är inte formen utan det är lärarens sätt att skapa lärande.
Vad måste till för att alla nyanlända elever ska få god undervisning.
– Det är såklart komplext men jag önskar två saker. Dels att alla lärare faktiskt ser att det är deras ansvar. Har jag en nyanländ elev i klassen så är det jag och mina kollegor som tillsammans måste bli bra på att undervisa nyanlända elever. Man kan inte skjuta över det på lärarna i svenska som andraspråk eller studiehandledaren.
Det andra Andrés Brink önskar är att rektorerna förmår synliggöra alla elevers förutsättningar och behov och utifrån det medvetandegör sina lärare på hur de måste förändra sin undervisning.
– På alla skolor vi besökte fanns någon, ofta läraren i svenska som andraspråk, med mycket kunskap om vad skolan borde blir bättre på och hur lärarna skulle kunna göra. Den kompetensen måste rektor dra nytta av och utifrån det hjälpa sina lärare att anpassa undervisningen till nyanlända elevers behov.
Vad ska jag som lärare tänka på i undervisningen?
– Hur jag pratar till klassen är viktigt: använder jag ett komplext språk, använder jag en terminologi som jag bara förutsätter att barnen förstår. Kanske kan jag använda ett mer lättillgängligt språk. Det är viktigt att hela tiden befästa ämnesspecifika ord. Kanske kan jag jobba praktiskt i vissa moment, ta in alla sinnen. Egentligen är det något som alla elever är betjänat av, det gynnar elever som kommer från studieovana hem och elever med koncentrationssvårigheter. Alla som ligger utanför den ganska snäva normaliteten kommer gynnas av det här sättet att jobba.