hjarnsmart_skola

Prästamosseskolan i Skurup.

Hjärnsmart

Nybyggda grundskolan fokuserar på hälsa: ”Vi jobbar hjärnsmart”

Inomhus råder skoförbud och i kafeterian finns bara nyttigheter.
Det är några av de nyheter som eleverna i Skurup fått vänja sig vid efter sommarlovet.
På nyöppnade Prästamosseskolan vilar hela organisationen på ett hjärnsmart helhetstänk.

Prästamosseskolan…

…erbjuder en variation av miljöer och möblering för olika syften.

…har en avskalad inredning utan störande distraktioner.

…har klassrum med redskap som främjar rörelse, t ex pilatesbollar och cykelskolbänkar.

…har lektioner med tydlig struktur och mål som presenteras för eleverna.

…anpassar undervisningen för så många som möjligt istället för att göra särskilda anpassningar för individer.

…vill ge ungdomar hälsosamma vanor och enbart näringsrik mat utan tillsatt socker.

 

Elever som mår bra presterar bättre och orkar mer. Det är grundtanken bakom den hjärnsmarta skolan. På Prästamosseskolan i Skurup har alltifrån arkitektur till upplägg på lektionerna anpassats efter ny hjärnforskning. Mattias Liedholm är rektor:

– Idag vet man att koncentrationen dalar efter 20 minuter. Är en lektion 40 minuter lång krävs det ett skifte efter halva tiden. Man kan ta en liten paus och göra en gymnastisk övning eller bara byta moment. 

Hjärnhälsa och hjärnsmarthet har diskuterats mycket i skolans värld de senaste åren. 

– Att vila, rörelse och näringsrik kost är viktigt för välmåendet har man vetat länge, men att hjärnan och inlärningen påverkas av relativt små livsstilsförändringar är ganska ny kunskap, säger Mattias Liedholm.

På Prästamosseskolan är varje klassrum utrustat med ett par cykelskolbänkar och pilatesbollar. Och för den som inte vill sitta i klassrummet finns alternativa miljöer där man kan jobba enskilt eller i par. Mattias Liedholm framhåller att man siktar på att bli NPF-certifierad skola. 

– Vi vill undvika en lärandemiljö där elever känner sig utpekade. Istället för göra särskilda anpassningar för individer försöker vi anpassa all undervisning för så många som möjligt. Därför vill vi ha en harmonisk miljö utan onödiga störningsmoment. Det gynnar allas inlärning, inte bara de som har uttalade svårigheter. 

Skolan, som är byggd för 800 elever i årskurserna 4 till 9, är uppdelad i sex åldersintegrerade hemvister. Utöver den stora huvudentrén finns en mindre entré till varje hemvist. Och i hemvisterna råder skoförbud, ett sätt att skapa en hemtrevlig miljö. 

Kristina Andersson är lärare och fackligt lokalombud på Prästamosseskolan. Hon berättar att det var lärare och facklig personal som drev igenom organisationen med mindre lärarlag.

– Vi var med redan tidigt i processen. Att ”den lilla skolan” får rymmas i den stora, är vårt främsta bidrag. Det skapar trygghet och gemenskap för både lärare och elever, säger hon. 

Något som mött visst motstånd bland eleverna är förbudet att lämna skolområdet på skoltid. 

– Tidigare hoppade många elever över lunchen och hittade på annat. Med denna regel vill vi hjälpa våra ungdomar att hitta bra vanor. Vi ser till hela människan, mår eleverna bra har de det också bättre i skolmiljön och får ut mer av sin utbildning. 

Det pratas mycket om vad som gynnar eleverna. Hur påverkas ni lärare av de här förändringarna?

– Vi måste också anpassa oss efter reglerna. Ska vi ge våra ungdomar bra vanor måste vi leva som vi lär. För oss vuxna på skolan innebär det till exempel att vi inte dricker kaffe i hemvisterna utan går ner och gör det på plan ett, i lärarrummet eller kafeterian. 

Mattias Liedholm:

– Jag vill att en paus ska va en paus på riktigt. Då tar man inte kaffet vid datorn utan går ner och träffar sina kollegor. Även det sociala samspelet gynnar hjärnhälsan. 

Den kunskap om hjärnan som man lutar sig mot är enkel: människan mår bra och presterar som bäst när hon får återhämtning, näringsrik mat och motion. Men även aspekter som social stimulans, omväxling och utmaningar är alltså viktiga. I Skurups kommun har hela förvaltningen gått en fortbildningsserie om hälsa och hjärnsmarthet. 

Men den svenska skolans omfamnande av dessa begrepp har också fått kritik, något Skolvärlden skrivit om tidigare. Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete, är en av dem som varnat för ”hjärnmyter” och vilka konsekvenser de kan få på sikt. Hon menar att en del av lärarnas uppdrag är att hålla sig à jour med vetenskapliga rön inom pedagogik, men de har ingen tid avsatt för det. Skolledare är ängsliga inför rankinglistor och fenomenet ”höjd nåluppfyllelse” och frestas att pröva lite allt möjligt för att uppnå det.

– Jag tycker inte att man ska lägga så mycket ansvar för detta på lärarna. De är ofta kritiska men får propåer uppifrån. Det är andra aktörer med större makt som behöver skärpa till sig, har hon tidigare sagt till Skolvärlden.

Kristina Andersson är medveten om kritiken men tycker att det är för tidigt att utvärdera förändringsarbetet i Skurup. Själv ser hon stor potential i konceptet: 

– Just nu råder en positiv anda här, både elever och personal tycker att det är kul med det nya och fina. Och den viktigaste förändringen för oss är insikten att elever har olika behov. Här får alla plats, säger hon.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm