Nytt nätverk mot rasism

Alla var nyfikna på varandras arbete och att lära av varandra. Det fanns också ett stort samtycke kring hur man i skolan bör arbeta för att skapa trygga miljöer där allt får diskuteras och åsikter bemötas utan att personen bedöms. Men också att lärare har ett svårt jobb och tyvärr ofta tvingas undvika svåra frågor på grund av tidsbrist och för lite kunskap inom området. Lärare kan många gånger känna att de vill undvika att bemöta rasistiska uttalanden i klassrummet, av rädsla för att förlora diskussionen.

– Men be då helt enkelt om att få ta upp frågan om en vecka så hinner du läsa på, sa Bengt Westerberg, regerings utredare kring arbetet mot rasism och främlingsfientlighet i skolan och som var en av föreläsarna.

Sten Hagberg, Forum för humaniora och samhällsvetenskap inom Lärarnas Riksförbund, stod som värd.

Varför arbetar förbundet med dessa frågor?

– Vi arbetar sedan flera år på olika sätt för att ge lärare kunskaper och verktyg för undervisning som motverkar rasism och intolerans, säger han och menar att New Connexions mål, att ge utbildning för högstadielärare så de får redskap i arbetet mot ”vardagsrasism”, därför är så bra.

Bengt Westerberg var en av föreläsarna och talade utifrån sitt nyligen avslutade uppdrag som utredare. Hans utredning heter ”Främlingsfienden inom oss”, SOU 2012:74. Det var knäpptyst i auditoriet när han granskade vår svenska historia som visar att vi inte kan svära oss fria från rasism:

– Vi har mycket att lära av både Tysklands historia och vår egen. Vi svenskar är inte bättre än andra och tyskarna är inte sämre än andra, sammanfattade Westerberg och efterlyste en livligare politisk debatt som inte bara talar om vad partierna är emot utan även ger positiva visioner.

Han identifierade också hur viktig skolan är i arbetet och att kunskapen är nyckeln till ett kontinuerligt arbete mot rasism och främlingsfientlighet. Och det är i grunden lärarna som måste göra jobbet.

– Men det är viktigt att lärarna känner sig kompetenta. Det är därför utredningens förslag handlar om ett Lärarlyft i mänskliga rättigheter, sa Westerberg.

Förslaget är mycket konkret och har också en prislapp. Tre lärare per skola ska gå en akademisk kurs på ett år och 15 högskolepoäng för att få kunskap och verktyg och sedan förmedla kunskapen till sina kollegor på skolan. Det skulle ta fem år att utbilda 20 000 lärare och kosta 150 miljoner kronor per år.

Utredningen, som även innehåller en bilaga om New Connexions arbete,  är nu på väg ut på remiss.

Jan Jämte forskar kring antirasistiskt arbete vid Umeå universitet och har skrivit en av delrapporterna i Bengt Westerbergs utredning. Även han föreläste under nätverksdagen och började med att identifiera en rad problem som till exempel ”Institutionell och strukturell rasism och en monokulturell rekrytering av lärare”.

– Vi har en bristande kunskap om rasism, otydliga styrdokument och en ”spretig” lärarkår. Vi har också haft en svensk självbild som bromsat utvecklingen. Vi har ett stort behov av att definiera vad rasism är – för att kunna identifiera den på skolgården.

– Samtidigt är skolans uppdrag inte förhandlingsbart, sa han och lyfte bland annat fram den stora diskrepansen mellan styrdokumenten och verkligheten.

Konkurrensen mellan skolor om elever gör också att många skolor har en ovilja att definiera problem som rasism, menade Jan Jämte.

Arrangören New Connexion har arbetat i fyra år och samarbetar sedan ett år med Lärarnas Riksförbund för att utbilda lärare. New Connexion föddes i Dalarna:

– På en skola fanns mycket främlingsfientlighet och vi började målmedvetet arbeta i halvklass varannan vecka kring begrepp som ”Vi och dom” och försökte problematisera genom att använda ett demokratiska förhållningssättet, berättade Birgitta Hägg, beteendevetare och en av grundarna. Henne kollega Elisabeth Lindén fyllde i:

– Nu satsar vi på att nå alla högstadier, vi söker rektorerna för att få komma ut och hålla seminarium för lärarna.

Idag har New Connexion ett färdigt faktabaserat material för lärare som består av tre olika lärarhandledningar, för årskurs 7, 8 respektive 9. Det börjar med grunderna, året efter en fördjupning och sist problematiseringen. Inriktningen har sin grund i grundskolans styrdokument och delas upp i fyra temaområden, Identitet, Bilden av omvärlden, Kulturförståelse och Att fungera tillsammans.

– Faktadelen är den viktigaste delen som kan stötta lärarna, sedan är det de som är bäst på pedagogik så handledningen är bara ett slags förslag på diskussioner och rollspel uppdelat i 16 lektioner.

Ulrica Tackerudh är högstadielärare i Sala kommun och har nyligen varit tjänstledig 1,5 år för att arbeta med New Connexions material:

– Vi ville att materialet skulle vara kopplat till styrdokumenten och göra det så pedagogiskt som möjligt. Men vi vill inte att skolorna bara ska köpa materialet utan även ge dem en kunskapsgrund och förhållningssätt för att kunna bemöta rasistiska åsikter, inte debattera emot utan mer skapa en dialog.  Vi pratar bland annat om källkritik och att se de större sammanhangen.

Hur kommer det sig att du själv arbetar med detta?

– Jag har alltid brunnit för att alla människor har lika värde.  Jag går sällan i gång eftersom jag är en lugn person, men när en elev en gång gjorde ett rasistiskt uttalande i klassrummet blev jag så arg och skrek att ”Nu får det vara nog”. Det blev i och för sig en tydlig markering inför hela klassen. Jag kände dock att jag inte hade kunskap att bemöta eleven. I och med arbetet med New Connexion har jag även själv fått ett nytt förhållningssätt och känner mig mer trygg i samtal som berör diskriminering och fördomar.

Deltagande organisationer var:

5i12-rörelsen
Antirasistiska Filmdagar, Filmcentrum Väst
DemokratiAkademin
Diskrimineringsbyrån Uppsala
Expo
Friends
Kunskapskraft & Media
Mångkulturellt Center
New Connexion
PeaceWorks
Röda korsets ungdomsförbund
Stories for society
Svenska kommittén mot antisemitism