Nyanlända placeras direkt i grundskolan

Tidigare hade Internationella språk- och kulturinstitutet, ISKI, hand om mottagandet av nyanlända elever i Upplands Väsby. Eleverna placerades i förberedelseklass i upp till två år med studiehandledning på modersmålet, undervisning i svenska, modersmålet och en del skolämnen. Därefter placerades de ut i kommunens skolor. Efter viss kritik från Skolinspektionen stängde politikerna verksamheten. Från januari 2012 placeras istället nyanlända barn och ungdomar direkt i grundskolorna, som får ersättning för varje nyanländ elev.

– Plötsligt dök det upp nyanlända barn på expeditionen som vi skulle ta emot och placera ut i klasserna. Så småningom har vi organiserat oss så att de får extra mycket svenska som andraspråk, men det är inte alla skolor som har möjlighet till det om de tar emot färre barn, säger Christine Akalla, rektor på Väsby skola med årskurs F-9.

Flertalet av kommunens nyanlända barn väljer hennes skola, där nu 40 procent av eleverna talar ett annat modersmål än svenska. Bara sedan november har skolan tagit emot 22 nyanlända, varav 10 går i årskurs 9.

– Jag tycker inte att systemet är bra. Kommunen sa att man inte hade minskat budgeten, men det är klart att kvaliteten blir sämre för samma peng när man inte samordnar utan sprider ut verksamheten på flera skolor. Dessutom behöver ju eleverna ännu mera stöd om man kommer ut i en vanlig klass utan att kunna ett enda ord svenska, säger Christine Akalla.

Hur påverkar det här lärarnas situation?

– Den stora utmaningen är att det hela tiden kommer nya elever i grupperna. Det gör att lärare behöver arbeta mycket med gruppdynamik för att alla ska känna sig välkomna. De nyanlända eleverna befinner sig också på väldigt olika nivåer och har därför olika behov. Det är klart att det är en arbetsam situation för lärarna.

Tyvärr syns inte lärarnas hårda arbete i statistiken över elevresultaten.

– Det är inte många som får godkänt i många ämnen, men nästan alla får godkänt i åtminstone ett ämne och räknas därför med i vårt meritvärde. Det skrämmer nog många vårdnadshavare när de ska välja skola. När jag för två år sedan räknade bort våra elever som varit i Sverige mindre än ett år var vår skola bland de bästa, men tittar man på hela statistiken har vi lägst meritvärde av alla i kommunen.  

Konsultfirman KPMG kritiserade kommunens nya modell för nyanlända elever på flera punkter i en utvärdering. Det har lett till justeringar. Eleversättningen till skolan har förlängts till två år och elever som är äldre, har extraordinära behov eller har haft lite skolgång tidigare ger en högre ersättning. Tidigare fick skolorna samma peng oavsett behov. Man har också startat en mottagningsverksamhet i Väsby skola.

– Det har blivit bättre nu när man anpassar summan mer efter behov, men jag tycker själv att vi borde ta tillbaka förberedelseklasserna och utveckla verksamheten. Forskning talar för förberedelseklasser och jag tror att elever kan drabbas vanmakt och känna att ”jag struntar i det här, för jag klarar det inte ändå” när de hamnar i en vanlig klass direkt, säger Ibrahim Abdallah, gruppledare i utbildningsnämnden för Socialdemokraterna, som är i opposition i Upplands Väsby.

Christine Akalla tycker inte heller att justeringarna räcker.

– Jag tror det är bra med valfrihet. Många elever behöver förberedelseklass medan andra kan gå direkt ut i klasserna, men då behöver de ordentligt stöd och för det behövs större stabilitet. Skolan är sårbar nu när pengen följer eleven. Det är svårt att vara så flexibel att man har personal för allt från kanske 5 till 35 nyanlända på ett år. Man borde ha en grundfinansiering och den borde täcka mer studiehandledning på modersmålet än dagens 15 minuter i veckan.