flicka_anonym_0
Elevhälsa 

Nytt verktyg ska hjälpa lärare mota psykisk ohälsa

Projektet ”Psykologiguiden Ung” ska göra det enklare för lärare och elever att ta del av material om psykisk hälsa för unga.
– Som lärare känner man sig ofta otillräcklig i de här frågorna, säger läraren Robin Smith.

Mer om projektet

”Psykologiguiden Ung” är ett treårigt projekt finansierat av Arvsfonden. Nästa skede i projektet är att ta fram ett innehåll på webbplatsen, som beräknas vara klar i slutet av 2020. Sveriges Psykologförbund äger, skapar och driver sajten – och planen är att webbplatsen ska finnas kvar efter det att projekttiden har löpt ut.

Sveriges Psykologförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Elevkårer samt stiftelsen Företagsam arbetar tillsammans i ett treårigt projekt som går under namnet ”Psykologiguiden Ung”. 

Projektet ska resultera i en webbplats för elever och skolpersonal på högstadiet och i gymnasiet där de kan ta del av lättillgängligt material baserat på aktuell forskning. 

Elinor Schad är vice ordförande för Psykologförbundet och projektledare för ”Psykologiguiden Ung”. Sedan 2010 arbetar hon på institutionen för psykologi vid Lunds universitet med forskning och undervisning.

– Målet med projektet är att skapa en webbplats som utgår från ungdomarnas eget informationsbehov. Det som är styrkan med det här projektet är att vi har både lärare och elever med redan från första början. Det har varit viktigt för att få in rätt information som är aktuell, säger hon. 

Redan under 2018 påbörjades arbetat med att ta fram underlag till webbplatsen. Sveriges Psykologförbund har genomfört undersökningar som poängterar att ungdomarna funderar mycket över sin hälsa, vad man kan förväntas klara eller hantera på egen hand och var gränsen går för när man borde be om hjälp från någon annan. 

– Eleverna i vår studie vill veta mer om ångest, depression, stress och stresshantering. Ett annat centralt tema är prestationsångest relaterat till hur man presterar i skolan, säger Elinor Schad.

Undersökningarna visar även att det är väldigt små könsskillnader i resultaten. Både tjejer och killar funderar till exempel mycket över ensamhetskänslor. Många unga känner vidare en otillräcklighet i relation till skolarbetet och vill veta mer om hur de ska organisera sitt skolarbete bättre. 

Elinor Schad menar att skolpersonal alltjämt lägger fokus på helt fel saker när det handlar om hur eleverna mår och tänker kring sin skolgång. 

– Man pratar med tjejerna om ätstörningar och med killarna om mobbing. Men tittar man på våra resultat så visar det sig att samtalen med eleverna i stället bör vara lite bredare. För det är få skillnader mellan könen i hur man mår i skolan visar våra studier, säger hon.  

Sara Svanlund, vice ordförande på Lärarnas Riksförbund, är med i projektet och hon anser att det är viktigt att lärare får mer kunskap kring de här frågorna.

– Vi lärare möter ju alla elever i skolan och vi ser ju att det finns elever som inte mår bra. Om vi kan hjälpa elever att må bättre i skolan och ha en bättre psykisk hälsa så kan man också ta till sig av undervisningen bättre, vilket innebär att det även hjälper oss lärare så att vi kan fokusera på vårt uppdrag, säger Sara Svanlund och fortsätter:

– Det här är ett sätt att komplettera elevhälsan, absolut inte ersätta den, med att eleverna själva kan hitta och få svar på frågor som de har. Kan vi få en stärkt elevhälsa så kan vi lärare också fokusera mer på vårt kärnuppdrag – det vill säga undervisningen. 

Robin Smith.
Robin Smith.

Robin Smith arbetar som gymnasielärare på Viktor Rydberg i Stockholm, och är även ledamot i LR:s förbundsstyrelse, och han ser ett stort värde i projektet.

– Det här är frågor som kan vara svåra att närma sig för den enskilda läraren och att kunna hämta stöd i ett kvalitetssäkrat material är därför värdefullt. Lärare ska absolut inte ta över skolhälsans roll men vi behöver ändå ofta kunna ge kloka råd i realtid. 

Robin Smith tror inte att det finns någon lärare som arbetar i skolan som inte regelbundet möter elever som är i gungning.

– Det är tyvärr vanligt. Det är väldigt svårt att känna att ens kunskaper räcker till för att möta behoven hos alla elever, men framför allt är det tiden som saknas. Så att snabbt kunna ge kloka råd och hänvisa eleven till rätt stöd är oerhört viktigt. 

Hur viktigt är det att ge den här typen av kvalitetssäkrade verktyg till lärare och annan skolpersonal? 

– Det är jätteviktigt. Oerhört många elever är känsliga i gymnasieåldern. Jag hoppas att projektet kan nå ut till alla elever, även i de fall då strukturerna runtomkring dem sviker. I grund och botten handlar det om att man som lärare inte ges förutsättningar att fånga upp alla elever som behöver det och att man ofta inte har tillgång till den experthjälp som behövs. Jag hoppas att det här verktyget ska hjälpa oss att ta ännu bättre hand om våra elever och finnas där som ett skyddsnät för dem vars behov vi inte har möjlighet att se.  

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm