”Obligatoriskt skolval bryter inte segregationen”

Att göra skolvalet obligatoriskt framförs med jämna mellanrum som en lösning på skolans bristande likvärdighet. Bakom ligger det faktum att det framförallt är resurstarka, välutbildade föräldrar som aktivt väljer skola.

Men enligt Dany Kessel, doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skulle införandet av ett obligatoriskt skolval varken förbättra elevernas resultat eller minska skolsegregationen. Tillsammans med kollegan Elisabeth Olme har han undersökt vad som skulle hända om alla faktiskt gjorde ett aktivt val.

– Jag tror att många tänker: om alla bara väljer så löser det sig. Och det är ju naturligtvis inte dåligt att man gör aktiva val.  Men man ska nog inte ställa alla sina förhoppningar till den lösningen. Vi kan inte se något som tyder på att det skulle ha speciellt stora effekter att inför ett obligatoriskt skolval, säger Dany Kessel.

Dany Kessel och Elisabeth Olme har analyserat vilka parametrar som är viktiga när föräldrar väljer skola inför förskoleklass. Två kommuner ingår i studien, Linköping och Botkyrka. I Linköping är valet frivilligt och i den information kommunen skickar ut anges elevens hemskola, den skola eleven placeras i om man inte väljer aktivt. I Botkyrka är man däremot mån om att alla ska göra ett aktivt val, man skickar ut en omfattande informationsbroschyr om kommunens skolor och söker upp föräldrar som inte aktivt väljer.

– Botkyrka är den kommun som ligger närmast det man ser framför sig när man talar om ett obligatoriskt skolval, kommenterade Dany Kessel när han presenterade resultaten.

Resultaten visar att en majoritet av Linköpingsborna nöjer sig med den närmaste skolan. En mindre andel gör ett aktivt val men det är ingen större skillnad mellan hög- och lågutbildade föräldrar eller om de är födda i eller utanför Sverige. Även i Botkyrka står närheten högt i kurs.

– De mest avgörande faktorerna för föräldrarnas val är att det finns syskon på skolan och avståndet. Resultatet på nationella proven i årskurs 3, som vi också tittade på, betyder nästan inget alls.

Är du förvånad över det resultatet.

– Jag trodde nog att resultaten på de nationella proven skulle kunna ha en liten effekt i alla fall, så det är lite förvånande, säger Dany Kessel till Skolvärlden.

Undersökningen visar att olika socioekonomiska parametrar spelar viss roll. Högutbildade föräldrar med svensk bakgrund valde i högre utsträckning skolor med hög socioekonomisk status. Medan föräldrar med utländsk bakgrund snarare valde bort dessa skolor. Att alla gör ett aktivt val behöver således, enligt rapporten, inte leda till att segregationen minskar.

Givet den boende- och skolsegregation vi har: Hur borde en skolvalsprincip se ut för att fungera så bra som möjligt, enligt dig?

– De vi principer vi använder idag är någon form av närhetsprincip i kommunerna och kösystem till friskolorna och de två systemen tror jag är de sämsta om man vill komma åt segregationen. Då är lottning bättre – kanske lottning bland de fem skolor man valt.

Å ena sidan väljer de flesta sin närmsta skola, säger han, men å andrasidan finns ju också de som använder möjligheten att ”fly” från dåliga skolor.

– Frågan är hur mycket negativa effekter man kan acceptera för att ha ett visst system. Jag har inget svar på det, men utmaningen är att bygga systemet smartare med mer av positiva effekter och mindre av de dåliga.