OECD: Krävs stora förändringar

Efter Pisa-chocken i december 2013 gav dåvarande utbildningsminister Jan Björklund OECD i uppdrag att granska den svenska skolan. I dag överlämnads slutrapporten: ”Improving schools in Sweden: an OECD perspective”.

I den slår OECD fast att Sverige står inför en allvarlig lärarkris – både när det gäller kvaliteten på lärarna och yrkets status.

– Det är inte antalet lärare som räknas, utan kvaliteten på dem, sa Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat, vid pressträffen.

Han pratade om vikten av att investera i lärarna och att lön visst är viktigt, men att det som är ännu viktigare – och där Sverige avviker kraftigt från andra länder – är kollegialt lärande.

OECD har i sin analys sett att svenska lärare och rektorer besöker kollegors klassrum för att observera undervisningen mer sällan än lärare och rektorer i andra länder.

– I Sverige arbetar lärare isolerat och mindre tillsammans, de utbyter mindre erfarenheter. Att skapa en miljö där lärare kan lära av varandra och utvecklas tillsammans är viktigt för att känna tillfredsställelse, sa Andreas Schleicher.

När det gäller lärarlönerna så konstaterar OECD att ingångslönen i Sverige ligger på ungefär samma nivå som OECD-snittet. Problemet är dock att det sedan inte händer så mycket. Löneutvecklingen är för dålig, det finns för så karriärsteg och löneskillnaderna är för små, menar OECD.

Redan i december, när OECD presenterade en delrapport, lyfte de fram tre huvudsakliga områden som måste förbättras för att vända svensk skola. De återkom även i dag.

Det handlar att stärka likvärdigheten och kvaliteten genom hela skolsystemet, så att skillnaderna mellan skolor och kommuner minskar. Stödet till elever med annat modersmål än svenska måste göras likvärdigt över hela landet och det fria skolvalet behöver göras mer likvärdigt så att alla familjer kan göra medvetna val.

Det handlar också om kvaliteten på lärarna och skolledarna. Om vikten av att få läraryrket att bli attraktivt igen och att lärarkåren ska känna sig stolta över sitt arbete.

– Bara 5 av 100 lärare i Sverige känner att de får uppskattning för sitt arbete av samhället, sa Andreas Schleicher under pressträffen.

På skolnivå pratar OECD om att lärarnas förväntningar på eleverna måste vara höga, och konstaterar också att svenska studenters egna förväntningar är relativt låga jämfört med andra länder.

Det tredje området som OECD pekar på handlar om ansvarsfördelning och att det måste vara tydligt inom skolsystemet vem som ansvarar för vad.

Att det är kommuner och huvudmän som ansvarar för lärarnas vidareutbildning menar OECD är ett problem, eftersom det är svårare för små kommuner att satsa pengar på fortbildning och delta i projekt än för stora.

OECD lyfter också upp den svenska Lärarutbildningen som ett problem och pekar på att den är så decentraliserad. De uppmanar Sverige att centralisera utbildningen och att ställa mycket högre krav på blivande lärarstudenter.

OECD föreslår också att Skolinspektionens roll ska stärkas, så att de kan arbeta tillsammans med skolor och implementera förbättringar.

Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket och ordförande i Skolkommissionen, välkomnade OECD:s rapport och gladde sig åt att de satte fokus på kvaliteten på undervisningen och lärandet.

– Det är bra att ni börjar här, i undervisningssituationen, sa hon på pressträffen. Det är ingenting i rapporten som kommer som en överraskning. Vi känner igen oss och vi vet om att vi måste jobba med de här sakerna – och att vi kan påverka dem. Nu måste vi komma med förslag på lösningar. Men målet för svensk skola inte är att klättra i Pisa-rankingen. Målet är att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och utvecklas till ansvarstagande medborgare. Det är viktigt att poängtera.