OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Kritik mot den svenska skolans utveckling mot mer ojämlikhet har återkommit i ett flertal OECD-rapporter de senaste åren, inte minst i den djupgående ”Improving schools in Sweden: an OECD perspective” som kom 2015.

Den senaste rapporten är en genomgång av Sveriges ekonomi, men en hel del utrymme ges åt skolan och dess påverkan på samhället i stort. Några slutsatser i rapporten är att trenden med fallande skolresultaten har vänt och att viktiga åtgärder har tagits för att höja kvaliteten på svensk skolgång, men att de inte är tillräckliga.

– Utbildningsfrågorna tas också upp i ekonomidelen av rapporten så där sätts problemen i ett större sammanhang. Andra, exempelvis nobelpristagaren i ekonomi, Joseph Stiglitz, har visat på en rad negativa samhällseffekter av ett samhälle som blir alltmer ojämlikt och det OECD antyder är att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”. Sverige är jämförelsevis ett jämlikt land, men saker utvecklas på ett negativt sätt och det är mycket som står på spel. Stora världen för hela samhället, säger Björn Åstrand.

Han har bland annat lett den statliga utredningen om läraryrkets attraktivitet som föreslår ett nationellt professionsprogram för lärare, och var ledamot i Skolkommissionen. Nu leder han utredningen om en mer likvärdig skola.

Han tycker att just hur konsekventa OECD är i sitt påpekande att svensk skola glider isär borde mana till större debatt i Sverige. Skolexperten Per Kornhall instämmer, och har bloggat om sin förvåning över hur lite genomslag den senaste rapporten har fått.

– Visst är det lite överraskande att det inte blir mer diskussion om det här? Det har kommit flera tunga rapporter om hur skolor finansieras, om skolval och aspekter av likvärdighet i utbildningssystem från OECD sedan 2015. Flera av dem kommenterar svenska förhållanden och kontinuiteten i påpekanden är slående. De noterar att den negativa utvecklingen av kunskapsresultaten vänt, men den stora frågan är att man inte verkar ge alla elever lika stora chanser, säger Björn Åstrand.

Mer specifikt pekar OECD på att det fria skolvalets utformning gör att det bidrar till skolsegregationen. Organisationen slår inte ner på konkurrens i sig, men rapporten pekar på att Sverige är dåligt på att motverka de negativa effekter valfrihet och konkurrens leder till.

– Vi pratar ju om OECD, de är i normalläget för både valfrihet och konkurrens. Men i denna rapport tar de upp att Sverige har implementerat detta i det svenska skolsystemet på ett mindre framgångsrikt sätt, vilket jag i sammanhanget uppfattar som en skarp kritik, vilket ju också framgår av deras åtgärdsrekommendationer, säger Björn Åstrand.

Han menar att vi i Sverige riskerar att fastna i en ”antingen eller-debatt” som inte riktigt speglar verkligheten, när det kommer till skolvalets effekt på segregation.

– Det finns ju en debatt kring frågan vad är mest drivande – boendesegregationen eller skolans segregation. Men egentligen är den stora frågan en annan, nämligen denna: Har vi åstadkommit den skola som ger alla elever de bästa möjligheterna att lyckas? Stödjer skolan social utveckling, eller är det fortfarande så att social bakgrund styr hur väl du kommer att lyckas? Och svaret är ju tyvärr att det fortfarande är så. Vi tappar bort det faktum att grundfrågan är av så allvarlig natur att det enda som hade varit acceptabelt vore en kraftigt nedåtgående kurva, säger han.

En nyhet i rapporten är att OECD för första gången rekommenderar att Sverige bygger en regional struktur för skolstyrning. Det är en idé inspirerad av Skolkommissionens förslag, och rapporten slår fast att Skolkommissionen utgör en stabil grund och en tydlig riktning framåt för svensk skola.

– Regeringen har ju tillsatt utredningar och tagit tag i olika bitar, så ut det perspektivet jobbas det mycket med de frågorna som tas upp i rapporten. Men OECD fortsätter att titta på utvecklingen här hos oss och jag välkomnar deras analyser, säger Björn Åstrand.