OECD om svenska lärare: Dålig löneutveckling och hårt arbete
Sverige beskrivs av OECD som ett generöst välfärdssystem i den senaste rapporten ”Education at a glance”.Ändå halkar man efter när det gäller lärarlönerna – trots att de svenska lärarna har en av världens högsta arbetsbelastningar.– De här två sakerna är orsaken till att vi nu ligger i medling, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
OECD räknar lönerna i US-dollar, med köpkraftsjusterade årslöner. Där ligger snittet på 45 100 för de länder som ingår i OECD. Sveriges siffra är betydligt lägre – 38 696.
Samtidigt ökar de svenska lönerna lönerna mycket mindre än genomsnittet.
Mellan 2000 och 2010 ökade den genomsnittliga lönen bland OECD-länderna med 22 procent. I Sverige har de endast gått upp med 8 procent.
Att de svenska lärarna har en ingångslön som ligger strax över OECD-snittet betyder att löneutvecklingen är bland de sämre.
Den svenska lärarkåren jobbar samtidigt väldigt mycket. Enligt OECD är arbetstiden en av de högsta i världen.
– De här två sakerna är orsaken till att vi nu ligger i medling. Det handlar om att vi inte får SKL att fatta att svenska lärarlöner ligger lågt på skalan och ökar mindre än andras och om svenska lärares arbetsvillkor, säger Metta Fjelkner till Skolvärlden.se.
Hon är glad att rapporten kommer just i det här läget.
– Vi och våra medlemmar vet ju det här redan, men det är bra att det blir tydligt även för SKL.
På vilket sätt påverkar den här rapporten medlingen?
– Det vågar jag inte säga, men man kan säga att det är ytterligare ett argument för oss till medlarna och SKL att vi måste göra något åt lärarlönerna och arbetssituationen. Själva vet vi detta, men nu när OECD säger det blir det ännu mer tydligt.
Ser man till Sverige som helhet finns en del positiva siffror i OECD-rapporten.
– Tio procent av 15-29-åringarna i Sverige är iinte i utbildning eller arbete. Det är den lägsta procenten bland alla OECD-länder. I Sverige är också 81,5 procent av befolkningen anställda om man slår ut det på alla utbildningsnivåer. Det är den näst högsta siffran efter Island, säger Anita Wester som jobbar med internationella studier på Skolverket till Skolvärlden.se.