OECD: Så kan Sverige förbättra utlandsfödda elevers resultat

I Sverige uppvisar bara 39 % av de elever som är första generationens invandrare baskunskaper i matematik, naturvetenskap och läsning enligt PISA-testen från 2015. Motsvarande siffra för barn till svenska föräldrar är 76%.

Med bakgrund av detta har OECD på uppdrag av regeringen genomfört en granskning av Sveriges politik för integration av utlandsfödda elever i grund- och gymnasieskolan. Rapporten riktar 20 rekommendationer till Sverige inom fyra områden: det fria skolvalet, undervisningskapacitet, språkträning och ledarskap för mångfald. Dessutom innehåller den många exempel på konkreta åtgärder som genomförts i andra länder.

– Utmaningarna och möjligheterna är väldigt lika i många av OECD-länderna, konstaterade utbildningsminister Anna Ekström som introducerade rapportförfattarna vid det seminarium som hölls under fredagen.

Rapporten föreslår att Sverige för att motverka det fria skolvalets negativa effekter på segregationen bland annat ska införa särskilda kvoter för socioekonomiskt missgynnade elever. Dessutom föreslås en förstärkt skolpeng för dessa elever så att incitamenten för att ta emot nyanlända elever stärks även för friskolor.

Redan idag är det möjligt för fristående skolor att ta emot nyanlända via en särskild kvot men Fredrik Lindgren, VD för Kunskapsskolan och ledamot i Friskolornas Riksförbunds styrelse, är positiv till att ytterliga utveckla kvotsystemet så att det används mer. Han menar att huvudmannaperspektivet ofta glöms bort när det kommer till införandet av nya reformer.

– Jag tycker att diskussionen ofta hamnar på policynivå eller så pratar man på lärarnivå. Men implementeringen måste gå via huvudmännen.

En annan del av rekommendationerna i rapporten behandlar lärarbristen. Här framhåller OECD betydelsen av att fler karriärtjänster riktas till skolor som har tuffare förutsättningar. Förutom högre löner för de lärare som arbetar i dessa skolor bör dessutom förkortad undervisningstid och mer tid för förberedelser, kollegialt samarbete och föräldrakontakter införas.

Åsa Ernestam är utredare på Sveriges kommuner och landsting. Hon menar att OECD:s förslag skulle kräva fler lärare – och att det på grund av Sveriges svåra lärarbrist blir svårt att genomföra.

– Vi har också sett att det är svårt att rekrytera lärare till utsatta skolor, även om man höjer lönerna.

I den del av rapporten som behandlar språkträning så konstaterar författarna att modersmålsundervisningen idag inte når alla elever trots att man vet att det påverkar lärande inom andra skolämnen och det finns policys på området. Nihad Bunar som är professor i barn- och ungdomsvetenskap och bland annat har forskat på nyanlända och lärande känner igen mönstret.

– I Sverige saknar vi sällan bra policydokument, men vi brister i implementeringen. Vi har höga ambitioner men lever inte upp till dem – och det är på den övergången vi måste titta närmare.

Slutligen framhåller OECD betydelsen av att läroplanens skrivningar om mångkulturell medvetenhet tillämpas i alla skolor över hela landet.

Här finns rapporten i sin helhet.