debatt_1

Trots att DLD är så pass vanligt är det fortfarande en relativt okänd funktionsnedsättning, skriver debattörerna Kerstin Wiström och Berit Robrandt Ahlberg.

| Foto: Privat, Jyrki Sivenius, Shutterstock.com
Debatt

”Öka kunskapen om språkstörning i skolan”

DLD växer inte bort. I förlängningen kan språkstörningen leda till psykisk ohälsa och sämre livskvalitet. Anpassningar och stöd kan därför behövas genom hela skolgången och upp i vuxen ålder, skriver debattörerna. 

Den 16 oktober uppmärksammas språkstörning över hela världen i samband med international DLD Awareness Day. DLD står för Developmental Language Disorder, språkstörning. Det är en funktionsnedsättning som behöver uppmärksammas mer i svensk skola, inte minst eftersom internationella studier visar att 7-8 procent av elever har DLD/språkstörning, alltså ungefär två elever i varje klass. 

Trots att DLD är så pass vanligt är det fortfarande en relativt okänd funktionsnedsättning.

De språkliga svårigheterna påverkar inlärning och förståelse i alla skolämnen och kan även ge negativa effekter på socialt samspel och kamratkontakter. DLD växer inte bort. I förlängningen kan språkstörningen leda till psykisk ohälsa och sämre livskvalitet. Anpassningar och stöd kan därför behövas genom hela skolgången och upp i vuxen ålder.

DLD är en funktionsnedsättning i egen rätt, men samförekommer också ofta med läs- och skrivsvårigheter, ADHD/ADD eller autismspektrumtillstånd. Till följd av kunskapsluckor bland lärare och i elevhälsa finns det många elever vars språkstörning är odiagnostiserad och där adekvat stöd uteblir. Dessutom vet man att flickor uppmärksammas i mindre utsträckning än pojkar. Flickor får diagnos och stöd senare, eller inte alls.

Vi vill därför uppmana lärare, pedagoger och elevhälsa att uppmärksamma elevers språkutveckling och psykosociala svårigheter med lite nya glasögon. Det finns goda grunder att fundera kring DLD när elever:

  • Har svårt att hänga med och förstå lärares instruktioner och genomgångar.
  • Har svårt att snabbt byta perspektiv, ämne och fokus.
  • Har svårt att uttrycka sig i ord eller skrift.
  • Har mindre ordförråd och visar lägre ordförståelse än jämnåriga.
  • Uppvisar svårigheter i flera av skolans ämnen.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) gjorde 2018 en nationell kartläggning som avslöjade stora brister i skolornas kunskap om språkstörning.

Kartläggningen visade att det stora flertalet elever med språkstörning har svårt att helt och hållet uppfylla skolans kunskapskrav. SPSM har efter kartläggningen tagit fram bland annat Studiepaket språkstörning, ett digitalt utbildningsmaterial för pedagoger i förskola, grundskola och gymnasium. Materialet lyfter vikten av stöd och anpassningar skoldagen igenom, även på raster och fritids. 

Skolor, lärare, pedagoger och elevhälsa kan stötta elever med DLD genom att:

  • Ge möjlighet till förförståelse och ”plantera” lektionsinnehåll på förhand.
  • Ge tydliga instruktioner på flera sätt: skriftligt, med bildstöd, korta filmer, tankekartor eller diagram.
  • Ge lite information i taget.
  • Ge möjlighet till alternativa sätt att redovisa kunskap.
  • Vara uppmärksam på elever som söker elevhälsan för magont, huvudvärk, psykisk ohälsa eller som har hög frånvaro.

Genom att tänka in och anpassa för denna elevgrupp finns det stora vinster att göra, inte endast för elever med språkstörning, utan för många fler. Det är dags att öka kunskapen om DLD i skolan.

Berit Robrandt Ahlberg, ordförande Afasiförbundet/Talknuten
Kerstin Wiström, ordförande Svenska Logopedförbundet

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm