syv
Foto: Anna Hållams
Studie- och yrkesvägledning

Ökad status för syvare i Växjö

När arbetstider, arbetsbörda och löner inom skolans värld diskuteras är oftast lärarnas situation i fokus. Om studie- och yrkesvägledarna är det tystare. I Växjö har ett syv-lyft börjat ändra på det.

 

FAKTA

Emma Poltan
Gör: Studie- och yrkesvägledare på Katedralskolan i Växjö, en kommunal gymnasieskola.
År i yrket: Åtta.
Koppar kaffe per dag: En.
Betyg på skolkaffet: 4/5.

Tina Karlsson
Gör: Studie- och yrkesvägledare på Teknikum, en kommunal gymnasieskola i Växjö.
År i yrket: Fyra.
Koppar kaffe per dag: ”Inga – det blir te i stället.”
Betyg på skolkaffet: –

Anita Borgshammar
Gör: Studie- och yrkesvägledare på Norregårdsskolan och Braåsskolan, grundskolor i Växjö kommun.
År i yrket: Sex.
Koppar kaffe per dag: Tre.
Betyg på skolkaffet: 4/5. ”Helt ok för att vara automatkaffe.”

Henrik Svensson
Gör: Kommunombud för LR och gymnasielärare på Katedralskolan i Växjö.
År i yrket: Tolv. Fackligt ombud sedan fyra år.
Koppar kaffe per dag: Fyra.
Betyg på skolkaffet: 3/5. ”Jag är mest i kommunhuset numera, och där är kaffet sämre.”

Att vara studie- och yrkesvägledare innebär massor av möten med människor: lärare, elever, föräldrar, skolhälsovård, rektorer. Men arbetet är samtidigt ofta ensamt – på många skolor finns en, eller kanske ett par, studie- och yrkesvägledare.

– Vi har gått en utbildning och kastas in i ett jobb där vi har jättemycket att göra, och så upptäcker man helt plötsligt att man jobbar mer och mer ensam och bara plöjer på. Vi hinner inte ha så mycket kontakt med andra syvare för att diskutera frågor och utvärdera. Har man frågor som man vill lyfta mot rektor eller någon annan, så står man ganska själv. Det krävs ett större sammanhang för att det ska bli någon genomslagskraft, säger Tina Karlsson, studie- och yrkesvägledare på Teknikum, en kommunal gymnasieskola i Växjö.

Det hon beskriver är en anledning till att en grupp syvare i Växjö satte sig ner och tog fram en gemensam handlingsplan, kallad Syv-lyftet i Växjö. Arbetet drogs igång 2013 och pågick under hela fjolåret. I handlingsplanen, som har Lärarnas Riksförbund som avsändare, listas ett antal konkreta syften. Bland dem finns:

• att synliggöra syv på arbetsplatserna och inom Lärarnas Riksförbund.

• att arbeta för relevanta lönekriterier.

• att få relevanta och rimliga arbetsbeskrivningar.

• att jobba för en yrkeslegitimation för syv.

• att erbjuda någon fortbildningsinsats för alla syv i Växjö.

– Vi kände att syv-frågorna inte lyftes så mycket, varken i den här kommunen eller inom Lärarnas Riksförbund. Vi behövde stärkas både som grupp och inom LR, och då tog vi initiativ till ett syv-lyft, berättar Emma Poltan, syv på Katedralskolan i Växjö.

– Det som startade det hela var löneöversynen 2012. Lärarna fick en stor del medan vi som syvare fick väldigt lite. Det fanns en frustration som ledde till att vi pratade ihop oss, säger Anita Borgshammar, som arbetar som studie- och yrkesvägledare på två kommunala grundskolor i Växjö.

– Det blev ett generellt påslag för alla lärare, en ganska ordentligt hög procent jämfört med syvarna, säger Henrik Svensson, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Växjö, och fortsätter:

– Som kommunombud kan jag känna att vi ger våra medlemmar som är studie- och yrkesvägledare för lite. I och för sig är det en väldigt liten grupp, men det är en viktig grupp. De har fått ganska lite fokus på sig och sina frågor, men vi har försökt fånga den frustration som funnits över det och bidra till en förändring. Vi försöker synas och höras på olika sätt: inom kommunen, på skolor hos andra huvudmän och på universitetet. Vi har pratat mycket om att sätta frågorna på dagordningen även inom vårt förbund. 

TINA: Det är lite luddigt för många vad en studievägledare gör. Det är viktigt att vi får ut det.

Har ni lyckats göra syv synligare?

ANITA: Absolut, det tycker jag. Det känns också som att vi är en grupp på ett annat sätt i dag, jämfört med för några år sedan.

EMMA: Jag kan fundera på vad som hade hänt om vi inte hade haft det här syv-lyftet. 

TINA: Ett år är inte så lång tid – det är först nu vi har jobbat fram en plattform. Sedan behöver vi nya strategier för att synas ännu mer och lyfta vissa frågor gentemot arbetsgivarna.

Har huvudmännen fått upp ögonen för vad ni gör i större utsträckning?

TINA: Nja, det återstår nog.

EMMA: Jag tror nog ändå att det pratas oftare i dag från skolledarhåll, rektorer och även arbetslivet om studie- och yrkesvägledning. Det har inte bara med det här att göra, utan också med syv i förändring. Även om vi inte ser stora förändringar märker vi att det händer saker.

HENRIK: 2013 var det inget som stack ut jättemycket, men 2014 var löneutvecklingen okej. Jag tycker mig få vissa vinkar från arbetsgivaren, som jag hoppas kan leda någon vart. Syv är en spetskompetens i skolan och då är det rimligt att det syns i lönekuvertet.

Vad händer nu?

HENRIK: Alla förändringsprocesser tar tid. Vi har lyft frågan och gjort den synlig på många ställen, och nu gäller det att hålla i. 

TINA: Här i Växjö ska skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen slås ihop till en utbildningsförvaltning. Det blir en helt ny organisation, med nya chefer. Syv på grundskolan och gymnasiet ska bli en grupp med en chef, i ett studie- och karriärcenter. Det är helt nytt och det har vi processat hela hösten. Vilka
arbetsuppgifter är det vi har och vad är det vi ska göra? Vi har fått ett vidgat uppdrag och ska även jobba mer aktivt mot de lägre åldrarna.

HENRIK: En sak som har hänt rent konkret är att ni tre, och ett gäng till, sett till att Växjö kommun tagit den här gruppen på allvar. I arbetet med att slå samman förvaltningarna, som är en stor sak, hade man inte tänkt så mycket på syv. Men den här gruppen skrev en skrivelse före sommaren med många konstruktiva tankar om framtiden. Det ledde till att man bildade ytterligare en processgrupp, där man haft möjlighet att lägga fram synpunkter med fokus på er yrkesroll. Det är jätteviktigt och något att vara stolt över. 

Vad kan andra kommuner lära av er handlingsplan?

EMMA: Mycket handlar om att se att Lärarnas Riksförbund hjälper till och driver även våra frågor, att det finns ett ställe i landet där det görs ett syv-lyft. Ibland kan det komma synpunkter som att ”facket inte gör något för oss”, men här gör facket något och vi ser att det har lett till en förändringsprocess.

Inte minst under valrörelsen var det stort fokus på lärarlönerna. Är det bra även för studie- och yrkesvägledarna – eller hamnar ni i bakvattnet?

EMMA: Vi dras med ända tills det kommer till kritan och vi ska diskutera själva lönen och vad vi ska få i procent eller kronor.

TINA: Jag håller med. På en del skolor arbetar studie- och yrkesvägledare inte bara med studievägledaruppgifter, utan kanske 20 procent med administration. Det vill vi också göra något åt. Man ska arbeta med det man är utbildad till, men det är svårt att få gehör för det.

EMMA: Arbetsgivarna pratar om att ambitionen finns och att de vill. Men det är svårt att säga vad vi hade fått om man inte hade uppmärksammat lärarnas löner.

Vilken är den viktigaste syv-frågan de kommande åren?

ANITA: Statusen, som ju hör ihop med lönen till viss del.

EMMA: Vi har försökt göra en del åt statusen, vilket vi vill fortsätta med. Men vi önskar att kommunerna och övriga huvudmän stärker studievägledningen ännu mer och i större utsträckning tar till sig och följer de allmänna råden. Att se till att kvaliteten på studievägledningen både i kommunal och fristående verksamhet höjs.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm