Annons
Foto: Anna Hållams

Ökad status för syvare i Växjö

Publicerad 26 februari 2015

När arbetstider, arbetsbörda och löner inom skolans värld diskuteras är oftast lärarnas situation i fokus. Om studie- och yrkesvägledarna är det tystare. I Växjö har ett syv-lyft börjat ändra på det.

 

Fakta

FAKTA

Emma Poltan
Gör: Studie- och yrkesvägledare på Katedralskolan i Växjö, en kommunal gymnasieskola.
År i yrket: Åtta.
Koppar kaffe per dag: En.
Betyg på skolkaffet: 4/5.

Tina Karlsson
Gör: Studie- och yrkesvägledare på Teknikum, en kommunal gymnasieskola i Växjö.
År i yrket: Fyra.
Koppar kaffe per dag: ”Inga – det blir te i stället.”
Betyg på skolkaffet: –

Anita Borgshammar
Gör: Studie- och yrkesvägledare på Norregårdsskolan och Braåsskolan, grundskolor i Växjö kommun.
År i yrket: Sex.
Koppar kaffe per dag: Tre.
Betyg på skolkaffet: 4/5. ”Helt ok för att vara automatkaffe.”

Henrik Svensson
Gör: Kommunombud för LR och gymnasielärare på Katedralskolan i Växjö.
År i yrket: Tolv. Fackligt ombud sedan fyra år.
Koppar kaffe per dag: Fyra.
Betyg på skolkaffet: 3/5. ”Jag är mest i kommunhuset numera, och där är kaffet sämre.”

Att vara studie- och yrkesvägledare innebär massor av möten med människor: lärare, elever, föräldrar, skolhälsovård, rektorer. Men arbetet är samtidigt ofta ensamt – på många skolor finns en, eller kanske ett par, studie- och yrkesvägledare.

– Vi har gått en utbildning och kastas in i ett jobb där vi har jättemycket att göra, och så upptäcker man helt plötsligt att man jobbar mer och mer ensam och bara plöjer på. Vi hinner inte ha så mycket kontakt med andra syvare för att diskutera frågor och utvärdera. Har man frågor som man vill lyfta mot rektor eller någon annan, så står man ganska själv. Det krävs ett större sammanhang för att det ska bli någon genomslagskraft, säger Tina Karlsson, studie- och yrkesvägledare på Teknikum, en kommunal gymnasieskola i Växjö.

Det hon beskriver är en anledning till att en grupp syvare i Växjö satte sig ner och tog fram en gemensam handlingsplan, kallad Syv-lyftet i Växjö. Arbetet drogs igång 2013 och pågick under hela fjolåret. I handlingsplanen, som har Lärarnas Riksförbund som avsändare, listas ett antal konkreta syften. Bland dem finns:

• att synliggöra syv på arbetsplatserna och inom Lärarnas Riksförbund.

• att arbeta för relevanta lönekriterier.

• att få relevanta och rimliga arbetsbeskrivningar.

• att jobba för en yrkeslegitimation för syv.

• att erbjuda någon fortbildningsinsats för alla syv i Växjö.

– Vi kände att syv-frågorna inte lyftes så mycket, varken i den här kommunen eller inom Lärarnas Riksförbund. Vi behövde stärkas både som grupp och inom LR, och då tog vi initiativ till ett syv-lyft, berättar Emma Poltan, syv på Katedralskolan i Växjö.

– Det som startade det hela var löneöversynen 2012. Lärarna fick en stor del medan vi som syvare fick väldigt lite. Det fanns en frustration som ledde till att vi pratade ihop oss, säger Anita Borgshammar, som arbetar som studie- och yrkesvägledare på två kommunala grundskolor i Växjö.

– Det blev ett generellt påslag för alla lärare, en ganska ordentligt hög procent jämfört med syvarna, säger Henrik Svensson, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Växjö, och fortsätter:

– Som kommunombud kan jag känna att vi ger våra medlemmar som är studie- och yrkesvägledare för lite. I och för sig är det en väldigt liten grupp, men det är en viktig grupp. De har fått ganska lite fokus på sig och sina frågor, men vi har försökt fånga den frustration som funnits över det och bidra till en förändring. Vi försöker synas och höras på olika sätt: inom kommunen, på skolor hos andra huvudmän och på universitetet. Vi har pratat mycket om att sätta frågorna på dagordningen även inom vårt förbund. 

TINA: Det är lite luddigt för många vad en studievägledare gör. Det är viktigt att vi får ut det.

Har ni lyckats göra syv synligare?

ANITA: Absolut, det tycker jag. Det känns också som att vi är en grupp på ett annat sätt i dag, jämfört med för några år sedan.

EMMA: Jag kan fundera på vad som hade hänt om vi inte hade haft det här syv-lyftet. 

TINA: Ett år är inte så lång tid – det är först nu vi har jobbat fram en plattform. Sedan behöver vi nya strategier för att synas ännu mer och lyfta vissa frågor gentemot arbetsgivarna.

Har huvudmännen fått upp ögonen för vad ni gör i större utsträckning?

TINA: Nja, det återstår nog.

EMMA: Jag tror nog ändå att det pratas oftare i dag från skolledarhåll, rektorer och även arbetslivet om studie- och yrkesvägledning. Det har inte bara med det här att göra, utan också med syv i förändring. Även om vi inte ser stora förändringar märker vi att det händer saker.

HENRIK: 2013 var det inget som stack ut jättemycket, men 2014 var löneutvecklingen okej. Jag tycker mig få vissa vinkar från arbetsgivaren, som jag hoppas kan leda någon vart. Syv är en spetskompetens i skolan och då är det rimligt att det syns i lönekuvertet.

Vad händer nu?

HENRIK: Alla förändringsprocesser tar tid. Vi har lyft frågan och gjort den synlig på många ställen, och nu gäller det att hålla i. 

TINA: Här i Växjö ska skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen slås ihop till en utbildningsförvaltning. Det blir en helt ny organisation, med nya chefer. Syv på grundskolan och gymnasiet ska bli en grupp med en chef, i ett studie- och karriärcenter. Det är helt nytt och det har vi processat hela hösten. Vilka
arbetsuppgifter är det vi har och vad är det vi ska göra? Vi har fått ett vidgat uppdrag och ska även jobba mer aktivt mot de lägre åldrarna.

HENRIK: En sak som har hänt rent konkret är att ni tre, och ett gäng till, sett till att Växjö kommun tagit den här gruppen på allvar. I arbetet med att slå samman förvaltningarna, som är en stor sak, hade man inte tänkt så mycket på syv. Men den här gruppen skrev en skrivelse före sommaren med många konstruktiva tankar om framtiden. Det ledde till att man bildade ytterligare en processgrupp, där man haft möjlighet att lägga fram synpunkter med fokus på er yrkesroll. Det är jätteviktigt och något att vara stolt över. 

Vad kan andra kommuner lära av er handlingsplan?

EMMA: Mycket handlar om att se att Lärarnas Riksförbund hjälper till och driver även våra frågor, att det finns ett ställe i landet där det görs ett syv-lyft. Ibland kan det komma synpunkter som att ”facket inte gör något för oss”, men här gör facket något och vi ser att det har lett till en förändringsprocess.

Inte minst under valrörelsen var det stort fokus på lärarlönerna. Är det bra även för studie- och yrkesvägledarna – eller hamnar ni i bakvattnet?

EMMA: Vi dras med ända tills det kommer till kritan och vi ska diskutera själva lönen och vad vi ska få i procent eller kronor.

TINA: Jag håller med. På en del skolor arbetar studie- och yrkesvägledare inte bara med studievägledaruppgifter, utan kanske 20 procent med administration. Det vill vi också göra något åt. Man ska arbeta med det man är utbildad till, men det är svårt att få gehör för det.

EMMA: Arbetsgivarna pratar om att ambitionen finns och att de vill. Men det är svårt att säga vad vi hade fått om man inte hade uppmärksammat lärarnas löner.

Vilken är den viktigaste syv-frågan de kommande åren?

ANITA: Statusen, som ju hör ihop med lönen till viss del.

EMMA: Vi har försökt göra en del åt statusen, vilket vi vill fortsätta med. Men vi önskar att kommunerna och övriga huvudmän stärker studievägledningen ännu mer och i större utsträckning tar till sig och följer de allmänna råden. Att se till att kvaliteten på studievägledningen både i kommunal och fristående verksamhet höjs.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons