Ökat intresse för lärlingsutbildning
Allt färre elever läser på yrkesprogrammen men på lärlingsutbildningen är trenden den motsatta. Antalet lärlingar i gymnasieskolan är 1000 fler i år jämfört med förra hösten.
Gymnasial lärlingsutbildning är ett alternativ på alla yrkesprogram och de nationella programmen i gymnasiesärskolan.
Utbildningen leder till samma yrkesexamen som ett skolförlagt yrkesprogram.
Lärlingsutbildning innebär att eleven ska genomföra mer än hälften av utbildningen på en eller flera arbetsplatser.
Eleven kan påbörja lärlingsutbildning det första, andra eller tredje läsåret.
Hösten 2014 deltog cirka 7300 elever i den gymnasiala lärlingsutbildningen.
Lärlingsutbildningen har funnits sedan 2011. Utbildningen leder till samma yrkesexamen och bygger på samma kurser som yrkesprogrammen men eleverna på lärlingsutbildningen genomför mer än hälften av sin utbildning på en eller flera arbetsplatser.
Nu visar ny statistik från Skolverket att lärlingsutbildningarna ökar i popularitet. På yrkesprogrammen generellt minskade antalet elever från 107 000 förra året till knappt 100 000 i år. Men antalet lärlingar ökar. Förra året gick 6000 elever en lärlingsutbildning, motsvarande siffra för i höst är 7300.
– En förklaring till ökningen är de nya reglerna som gör det möjligt för elever även i årskurs två och tre på yrkesprogrammen att gå över till att bli lärningar. Att eleverna på lärlingsutbildningen får ett extra studiebidrag på 1000 kronor i månaden påverkar säkert också. Och från vår sida har vi varit ute väldigt mycket och informerat, säger Lotta Naglitsch, föreståndare för Lärlingscentrum på Skolverket som har till uppgift att främja intresset för gymnasial lärlingsutbildning.
Hur väl känner eleverna till alternativet?
– Det är nog väldigt olika. Skolor som haft lärlingsutbildning ett par år och som varit med i lärlingsförsöket och där eleverna har gått ut och kan berätta om sin utbildning, där finns en ganska hög medvetenhet. Men lärlingsutbildningen finns inte i hela Sverige idag. Så det är inte möjligt för alla elever att välja.
Skolverket har fått i uppdrag att göra mätningar av hur eleverna upplever sin utbildning men än så länge finns ingen statistik att ta del av.
– Men på EU-nivå har man undersökt hur många som får jobb och det gäller en stor andel av eleverna på lärlingsutbildningarna. Och på de skolor som jobbat länge med detta i Sverige, och som gör egna uppföljningar, är det 9 av 10 som går vidare till jobb eller högre studier, säger Lotta Naglitsch.
Var fjärde skola med yrkesprogram erbjuder idag även lärlingsutbildning.
Borde fler skolor ordna lärlingsutbildningar?
– Jag tycker att det är viktigt med likvärdighet. När vi har två olika alternativ att studera på ett yrkesprogramm så är det viktigt att den möjligheten finns för alla elever. För vi lär oss på olika sätt. Om man lär sig bättre ute i skarpt läge, som en elev sa till mig, så vill man kanske gå en lärlingsutbildning. Då måste möjligheten finnas.