Betygskrav
Facket kritiskt mot betygskrav för sommarjobb
Annons
Gunnar Hyltegren, pensionerad lärare.
Debatt
”Olämpligt att sätta flera betyg under termin eller kurs”
Debatt ”Lärare och rektorer verkar inte ha nåtts av insikten att Skolverkets nya råd om betyg och bedömning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna”, skriver Gunnar Hyltegren.
Det finns några ytterst goda anvisningar i Betyg och betygssättning, Skolverkets allmänna råd med kommentarer från 2018, som rektorer och lärare hittills inte verkar ha snappat upp. En förklaring kan vara att man ännu inte nåtts av insikten att dessa råd i betydande utsträckning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna.
1) Använd aldrig betyg för enskilda uppgifter på prov, på det sammanlagda provresultatet eller på inlämningsuppgifter. Skolverket ger tydliga besked om att en sådan dokumentation inte är ”ändamålsenlig vid betygssättningen”. Anledningen är att ”betygsbeteckningarna i sig inte är tillräckliga som underlag för att allsidigt utvärdera elevernas kunskaper vid betygssättningen”. Dessutom är de alltför trubbiga som ”underlag för att förklara skälen till ett betyg”. (se sidan 21, Skolverket 2018).
2) Flera betyg under terminens eller kursens gång bakbinder dessutom lärarens möjligheter att sätta det mest rättvisande slutbetyget på eleven. Skolverket konstaterar att ”betygsbeteckningar på enskilda prov och uppgifter är mindre ändamålsenliga för lärarens allsidiga utvärdering”. Den lärare som trots detta ger fler är ett betyg råkar lätt ut för följande otrevliga situation.
Eleven har av läraren fått tre ytterst svaga C på tre olika prov, samt ett svagt D på ett annat. Tre C och ett D blir ju ett solklart C i slutbetyg, enligt eleven och elevens vårdnadshavare. Men läraren ser det på annat sätt. Enligt åtskilliga observationer, som dock inte är betygssatta, har läraren i sin allsidiga utvärdering kunnat konstatera att eleven knappast har ens godkända kunskaper i ämnet. I den uppkomna situationen är det tveksamt om det går att sätta det för läraren mest rättvisande slutbetyget på eleven. (se sidan 18, ibid.)
3) Det är inte möjligt för läraren att avgöra till vilket betyg som en viss enskild prestation hör. Detta beror på att lärarens betygsbedömning ska göras utifrån samtliga delar av kunskapskraven i relation till det centrala innehållet, ämnets syfte och den undervisning som bedrivits. Även om elever ofta vill ”ha information om vilket betyg läraren tänker sätta före betygssättningstillfället eller få besked om vad som krävs för ett högre betyg”, så kan ingen lärare ”förväntas ge ett definitivt svar på vilket betyg eleven kommer att få eller vad som krävs för ett högre betyg”. (se sidan 29, ibid.)
4) Betygssättning på enskilda uppgifter och prov leder vissa elever till att göra så lite som möjligt. Istället ska undervisningen utmana varje elev att hela tiden sträva efter så goda kunskaper som möjligt utifrån elevens förutsättningar. Detta ska ske genom att läraren hela tiden ”planerar och genomför undervisningen så att eleverna får möjlighet att utveckla de kunskaper som läroplanen anger”. (sidan 9, ibid.)
Gunnar Hyltegren, disputerad senior lärare